Genom att studera unga personer (15–34 år) före och efter att de fått diagnosen typ 1-diabetes i olika svenska register och jämföra med fyra matchade kontroller vid tidpunkten för diagnosen kan Katarina Steen Carlsson visa att diabetikerna får en sämre löneutveckling än sina friska kollegor.
Det skiljer drygt 20 000 kronor i årsinkomst mellan diabetiker och friska både i den första och den tredje kvartilen. Procentuellt är skillnaden följaktligen störst bland den fjärdedel av befolkningen som tjänar sämst, där diabetikerna har nästan 20 procent lägre årslön.
Katarina Steen Carlssons förklaring är att diabetiker i mindre utsträckning skaffar sig en universitetsutbildning och yrkesarbetar mindre.

Läs mer:

Se abstrakt på Läkaresällskapets webbplats, www.sls.se. Diabetologi: Poster 12 Long-term consequences on annual earnings of the onset of type 1 diabetes in young adults. Longitudinal analysis of annual data 1990-2005 for persons born 1949-1970