Smittskyddsinstitutet vill upprätta en nationell databas för odlingsresultat och resistensdata, som fortlöpande tankas med lokalt avrapporterade och avidentifierade data. Receptförskrivningen föreslås ske via datoriserade journalsystem, med förskrivningsorsak angiven i receptet. Dessa är ett par av de åtgärder som presenterades av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Strama på den nyinrättade europeiska antibiotikadagen den 18 november. Myndigheternas och organisationernas förslag ingår i regeringens arbete med propositionen »Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar« (prop 2005/06:50).
– Antibiotikaresistens uppfattas i dag som ett av de största folkhälsohoten. Hälsofrågorna är undantagna från EU:s lagstiftning, varför EU bara kan rekommendera, säger Otto Cars, ordförande i Strama, samverkansorgan för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, och framhåller Sveriges ledande kunskaper inom området.
Men det finns mycket kvar att göra på hemmaplan. Efter en inventering av hälso- och sjukvårdens antibiotikaanvändning konstaterar Socialstyrelsen att endast hälften av landets vårdcentraler har stöd från infektionsläkarkompetens. Riktlinjer för diagnostik och behandling saknas ofta både inom primärvård och på sjukhus.
Merparten av antibiotikan används inom primärvården, endast en mindre del ordineras inom slutenvården. Det är i intensivvården problemen med resistens är allvarligast. Med en obligatorisk vårdvalsreform runt hörnet, med en allt högre andel privata förskrivare, så ökar behovet av antibiotikareglering.
– Det finns studier som visar att privata vårdgivare har andra förskrivningsmönster, säger Otto Cars.
Förskrivningar är dock mycket svåra att styra. Göran Stiernstedt, chef för SKL:s avdelning vård och omsorg, pekar på patienternas roll:
– Förskrivningarna styrs väldigt mycket av patientens förväntningar. Vi måste få människor att förstå att det är fint att avstå från antibiotika, att egenvård är ett väldigt bra sätt att undvika antibiotika, säger Stiernstedt, som vill ändra beteendemönster hos både patienter och läkare:
– Vi måste ställa fler krav på patienten, och vi måste påverka förskrivarna genom att ha offentliga förskrivningsdata ner på vårdcentralsnivå, och slutna data på individnivå. Vi måste belöna att det inte uppstår vårdrelaterade skador.
