Susanne Gabrielsson, som är biolog och som doktorerat i immunologi, fick priset, 100 000 kronor, för bästa projektansökan 2008. Det hon vill undersöka är om bröstmjölksexosomer kan ha en roll i allergiutvecklingen.
– Tack för en fantastisk föreläsning. Jag visste, inför föreläsningen, absolut ingenting om exosomer, sa Läkaresällskapets ordförande Peter Aspelin, efter att Susanne Gabrielsson berättat om sin forskning i samband med prisutdelningen under rubriken »Antigenpresenterande exosomer i allergi«.
Susanne Gabrielsson är verksam vid enheten för klinisk allergiforskning vid Karolinska institutet och stötte på exosomerna under sin post doc-tid vid Curie-institutet i Paris. Nu studerar hon dessa små företeelsers roll i allergier och andra sjukdomar som cancer, astma och HIV. En exosom är 30–100 nanometer i diameter och produceras i bland annat immunkompetenta celler och tumörceller.
– Det som gör det trixigt att arbeta med exosomer är att de är väldigt små och att det inte finns några exosomspecifika markörer, sa hon.
Brobyggande
Peter Aspelin invigningstalade om Läkaresällskapets 200-åriga historia och riksstämman som nödvändig brobyggare över specialiteterna.
– Om vi inte lyckas värna helheten kommer läkarkåren att betraktas som ett särorgan, och vi får svårare att påverka politiken och sjukvården, sa han.
Och som exempel på brobyggande var det fler än han som inte tidigare hade hört talas om exosomer och som nu lärde sig ett nytt ord. Bland andra Hans Rosling, professor i internationell hälsa, som talade om hälsa ur ett ännu vidare perspektiv – det globala – ett av stämmans teman i år.
Glöm fördomsfull uppdelning i u-länder och i-länder, och tala hellre om låg-, medel- och höginkomstländer, var ett av hans budskap.
Hälsoklyftorna håller på att jämnas ut, tidigare fattiga länder håller på att komma ikapp, och klyftorna kan ligga lika mycket inom som mellan länder.
– Männen i Bangladesh kan använda både kondom och telefon, sa Hans Rosling.
