– Efter denna studie är det svårt att försvara användningen av Ginkgo biloba, säger Curt Furberg, professor på Wake Forest University, Winston Salem i USA.
Han är ansvarig för studien, som finansierats av amerikanska, statliga National Institutes of Heatlh, NIH.
Möjligheten att kunna bevara kognitiva funktioner vid normalt åldrande är av stor betydelse för individens självständighet. Om demensdebuten kan skjutas upp med fem år skulle det resultera i en halvering av antalet demensfall, enligt en diskussion i studien.
Drygt 3 000 frivilliga amerikaner över 75 år randomiserades till att få antingen Ginkgo biloba (extrakt EGb 761), 240 mg dagligen eller placebo. Strax under 500 av försökspersonerna hade vid studiestart en lindrig kognitiv störning. Personerna följdes i snitt i drygt sex år, och strax över 500 av personerna utvecklade demens. Studien publiceras i veckans nummer av Journal of the American Medical Association, JAMA [1].
Resultatet visar att det inte var någon som helst skillnad i utvecklingen av demens hos dem som fick Ginkgo biloba jämfört med dem som fick placebo. Forskarna tittade på olika typer av Alzheimers sjukdom, ålder, kön och lindrig kognitiv störning vid studiens start men kunde inte finna att behandlingen hade någon effekt. Inte heller biverkningarna skiljde sig åt mellan grupperna.
– Resultatet är inte så förvånande. Jag har själv haft uppfattningen att Ginkgo biloba är ett slags sidospår som inte leder framåt, säger Ingvar Karlsson, docent och överläkare i psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
Han var med och tog fram SBU:s rapport Demenssjukdomar 2006, som kom fram till att de – betydligt mindre och kortare – studier av Ginkgo biloba som då fanns styrkte en viss effekt.
– Risken är att de positiva studier som finns har innehållit något slags bias, säger Ingvar Karlsson.
Den enda statistiskt signifikanta skillnaden som kunde upptäckas i den nu aktuella studien var att personer som led av hjärt–kärlsjukdom och behandlades med Ginkgo biloba hade en högre risk att utveckla demens än de som fick placebo.
– Vi har inte någon bra förklaring till det resultatet. Det troligaste är att det beror på slumpen, det var ganska få fall, säger Curt Furberg.

Ginkgo biloba används i Sverige inte främst som profylax mot demens utan mot försämrat minne och den sjunkande kognitiva förmågan generellt vid åldrande. Och den frågeställningen ska Curt Furberg och hans forskargrupp analysera härnäst.
– Vi ska titta på om det finns något stöd för att behandlingen påverkar någon av minnesfunktionerna. Men jag har svårt att tro att det kommer fram något där, i och med att vi inte såg något tecken på effekt i den här studien, säger han.
Han får medhåll av både Ingvar Karlsson och en ledare i samma nummer av JAMA [2], som även går igenom tidigare forskning på området. Där lyfts bland annat en Cochrane-analys [3] fram, publicerad 2007, av 35 kliniska studier av Ginkgo biloba mot demens eller kognitiv störning. Forskarna fann bevisen för effekt motstridiga och osannolika.
Ginkgo biloba är dyrt. En motsvarande årsbehandling med preparatet Seredrin (som innehåller EGb 761) kostar runt 5 000 kronor på Apoteket. En utgift som nu inte verkar kunna motiveras.
– Nej, inte som jag ser det, säger Curt Furberg.
– Som läkare bör man tala om för patienterna att detta inte hjälper, men heller inte är skadligt, och sedan får den enskilde individen själv bestämma om han eller hon vill lägga 5 000 kronor på detta eller på något annat, säger Ingvar Karlsson.

Patienter som under studietiden började behandlas med warfarin exkluderades ur studien på grund av risken för interaktion med Ginkgo biloba.