Det här fenomenet var inte alls vanligt på 1960- och 1970-talen, berättade Kjell Larsson, lungläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, på en av riksstämmans presskonferenser.
Kjell Larsson tror att det beror på att träningen är mycket mer intensiv nu.
Han underströk sin poäng genom att be åhörarna tänka sig att 200 liter luft per minut som andas in, som hos en tränande Torgny Mogren, ska befuktas och värmas.
– Det ställer krav, sa Kjell Larsson. Inte minst om det är 20 grader kallt.
Även vid lättare arbete aktiveras det mer inflammatoriska celler i minus 22 grader än i rumstemperatur, har Kjell Larsson sett i en egen studie.
Mycket är fortfarande okänt om astma hos idrottare på elitnivå.
– Varför vissa får det och inte andra, vet vi inte, sa Kjell Larsson.
Men man vet att den astma som drabbar till exempel längdskidåkarna skiljer sig från typisk astma. Symtomen ser precis ut som vid astma i övrigt. Men gör man en bronkoskopi ser man att cellbilden ser annorlunda ut. Elitidrottare som drabbats av astma svarar också sämre på inhalationskortison.
Vissa uppföljningsstudier tyder, enligt Kjell Larsson, på att elitidrottares astma kan gå tillbaka.