Mycket talar för att en allmän barnvaccination mot hepatit B kommer att införas i Sverige. Åtminstone om publiken på symposiet om hepatit B-vaccination vid riksstämman i Göteborg får bestämma. En mycket klar majoritet angav att de var positiva, och flera läkare i auditoriet vittnade om hur de på olika sätt mötts av uteslutande positiva synpunkter från föräldrar och förskolepersonal.
– Det är alltid risken med ett sådant här symposium att det lockar bara de redan frälsta, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, som var moderator för mötet.
Men det finns mycket mer som talar för ett införande i det allmänna vaccinationsprogrammet.
Världshälsoorganisationen, WHO, har rekommenderat alla länder, även lågriskländer som Sverige, att införa en allmän vaccination mot hepatit B. Över 160 länder har redan infört det sedan 1995, men Sverige, resten av Norden, Storbritannien, Irland och Holland har hittills sagt nej.
Dagens riskgruppsvaccination, främst av missbrukare och män som har sex med män, är ett stort misslyckande – i alla fall tror experterna det. Det är så dåligt uppföljt i Sverige att ingen vet precis hur dåligt det görs. Erfarenheterna är desamma i de övriga nordiska länderna, med skillnaden att där vet de i alla fall hur dåliga de är. Det är inte lätt att få missbrukare att inställa sig för vaccination vid särskilda tillfällen tre gånger under en sexmånadersperiod som standardschemat anger.
I dag pekas smittade adoptivbarn lätt ut på förskolan när alla barn och personal erbjuds skyddsvaccination när ett barn är smittat. Smittskyddsläkarna berättar naturligtvis inte vilket barn det är, men det hjälper inte alltid.
– Det funkar ju jättebra i ett invandrarområde, där alla barn kommer från samma riskgrupp, men det är jättesvårt i höginkomstområde, där det är femton lintottar och ett adoptivbarn från Kina. Det blir mycket jobbigt för den familjen, säger Ann Söderström, smittskyddsläkare på smittskyddsenheten i Göteborg.
Erfarenheter från Italien, som införde allmän vaccination för spädbarn och 12-åringar 1991, visar att vaccinationen gör nytta även i ett lågriskområde. Där sjönk nyinsjuknandet i hepatit B från 5,1 till 1,3 per 100 000 invånare mellan 1991 och 2005. Den stora förändringen var i åldersgruppen 15–24 år. I Sverige är nyinsjuknandet 2–4 per 100 000 invånare i dag.
Den stora stötestenen är kostnaden, som förs fram som argument både för och emot ett införande. Totalt skulle en allmän vaccination kosta strax under 20 miljoner kronor per år i Sverige.
– Det bör jämföras med de 300 till 400 miljoner som införandet av HPV-vaccinet kostar, säger Ann Söderström.
– Sjukdomsbördan av hepatit B är rätt liten i Sverige. Om man med HPV-vaccinering räknar med att rädda ett hundratal liv per år så handlar det om enstaka liv med hepatit B-vaccinering, säger Anders Tegnell.
– När hälsoekonomerna räknar på detta så visar det sig att den hälsoekonomiska kostnaden för hepatit B-vaccination blir i samma härad som för HPV-vaccinet, och tjänstemännen på Socialdepartementet tycker att 20 miljoner är för mycket, säger han.
Var beslutet till slut landar kommer att visa sig i den process som nu följer.
– Vår utredning är nästan klar och ska ut på remiss nästa år. Om remissrundan blir positiv blir det en politisk fråga om Sverige ska ta den merkostnad som det innebär, säger Anders Tegnell.
Han tror att ett införande av en allmän vaccination mot hepatit B tidigast kan göras vid årsskiftet 2009/2010, om nu beslutet landar där.

Fakta hepatit B

Cirka 1 000 personer i Sverige diagnostiseras varje år med kronisk hepatit B. Det stora flertalet är personer som har invandrat till Sverige ifrån länder med högre förekomst av hepatit B. I genomsnitt upptäcks årligen cirka 80 fall av kronisk hepatit B där personen har smittats i Sverige.

Akut hepatit B förekommer i mindre utsträckning där mellan 200 och 300 fall diagnostiseras varje år. De flesta av dessa är smittade i Sverige. Smittan överförs oftast via intravenöst missbruk eller sexuella kontakter, men mor-barn-smitta och yrkesmässig smitta hos sjukvårdspersonal förekommer.

Behandlingen är långvarig och biverkningstyngd. Sjukdomen kan leda till levercirros eller levercancer, men de flesta lever med sin sjukdom. Bra och effektiva vacciner finns som ger mellan 95 och 100 procents skydd om de ges rätt.

Källor: Björn Fischer, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Agneta Aust Kettis, Läkemedelsverket, Ann Söderström, Smittskyddsenheten, Göteborg.