Mer pengar till forskning, men osäkert när

Inför valet har Barack Obama givit löften om att fördubbla de federala anslagen till basforskning inom områden som fysik, medicin, matematik och teknik under de kommande tio åren [1, 2].
– Det är ett viktigt förslag eftersom anslagen under Bushs tid legat stilla eller minskat, skriver Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier och chef för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid engelska institutionen, Uppsala universitet, till Läkartidningen via mejl.
Samma syn har Kerstin Eliasson, departementsråd vid Utbildningsdepartementet, före detta statssekreterare och vetenskaplig attaché vid svenska ambassaden i Washington, USA, mellan 2000 och 2004 och en av dem med bäst kännedom om amerikansk forskningspolitik i Sverige. Hon menar också att en amerikansk forskningssatsning inte skulle innebära något hot mot svensk forskning, tvärtom.
– Ju mer forskning som görs i världen desto bättre, desto större chans har vi att lösa globala problem, säger hon.
Men trots att Obama har inkluderat medicinsk forskning i sin plan så tror ingen av dem som Läkartidningen talat med att planen kommer att innebära en stor ökning av anslagen på det området.
– Jag har svårt att tänka mig att han har planer på att fördubbla anslagen till NIH. De får ju redan runt 30 miljarder dollar per år, det är väldigt mycket pengar, säger Kerstin Eliasson.
NIH, National Institutes of Health, är dessutom en av de få instanser inom amerikansk forskning som fått ett ordentligt budgettillskott i modern tid.
– Anslagen till medicinsk forskning fördubblades i USA mellan 1998 och 2003. Jag tvivlar därför på att det blir några jätteökningar till NIH, säger Hans Bergström, tidigare bland annat chefredaktör på Dagens Nyheter och numera boende i USA och amerikansk medborgare.
– Till det kommer att energiforskningen har passerat medicin som det hetaste forskningsområdet för politiska beslutsfattare, tillägger han.

Men det är inte säkert att det blir någon större ökning alls, åtminstone inte så länge finanskrisen håller sitt grepp om den amerikanska ekonomin.
– Obama kommer i alla fall inte kunna göra detta nu eftersom det inte finns pengar till det, säger Kerstin Eliasson.
– I det här budgetläget blir det svårt att påtagligt öka forskningsanslagen även för en Obama-administration, säger Hans Bergström.
Ett av hindren för Obama är den amerikanska kongressen, som måste godkänna ett sådant förslag.
– En president kan ha vilka ambitioner som helst, men besluten måste igenom kongressen också, säger Kerstin Eliasson.
Den amerikanska kongressen fungerar inte alls som den svenska riksdagen utan kongressledamöterna kan ha helt andra åsikter än sitt parti. Därför är det inte alls självklart att Obama kan få igenom sina förslag trots att demokraterna är i majoritet, menar hon.
Erik Åsard är däremot mer optimistisk.
– Obama kommer säkert att lägga fram ett förslag i den riktningen, och med en förstärkt demokratisk majoritet i kongressen talar mycket för att han ska kunna lyckas, skriver han.

Ett av de forskningsbeslut som väntas komma allra snabbast är i stället ett upphävande av förbudet mot federal finansiering av forskning med embryonala stamceller som George Bush införde 2001. I en intervju i tidskriften Nature [1] i september gav Barack Obama mycket rakt besked i frågan.
»Jag anser att de restriktioner som president Bush har lagt på finansieringen av humana embryonala stamceller har bakbundit våra forskare och hindrat dem att konkurrera med andra nationers forskare. Som president kommer jag att lyfta det nuvarande förbudet via ett exekutivt förordnande«, skriver Obama.
Enligt uppgifter i New York Times [3] är stamcellsforskningen just en av de frågor som Obamas stab arbetar med redan nu och det är något som president Obama kan besluta om utan att gå via kongressen.
– Det vore väldigt bra för stamcellsforskningen. Förbudet har varit skadligt för forskningen i USA, i de flesta stater har det inte gått att använda federala pengar alls, säger Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och en av de främsta forskarna på humana embryonala stamceller i Sverige.
– Det som är bra att det är akademisk forskning som befrämjas. Om forskningen endast pågår i privata företag så blir upptäckterna patenterade och skyddade och kommer inte till allmän nytta, men nu är det pengar i den allmänna sektorn från NIH det handlar om, säger hon.
Möjligheten att snart kunna bedriva denna typ av stamcellsforskning i USA kommer att skärpa konkurrensen på området, menar Outi Hovatta.
– Amerikanerna har bättre möjlighet att ta sig framåt eftersom de har mera pengar än vad vi har i Europa, säger hon.
– Den europeiska forskningen är inte lika gynnad på så sätt, men tänker man globalt är det ju bra att det är några som har pengar till forskning, säger hon.