Det görs alldeles för få medicinska indragningar av körkort i Sverige. Det menar Lars Englund, chefsläkare i Vägverkets trafikmedicinska råd.
– I dag görs varje år mellan 5 000 och 6 000 medicinska indragningar, men med tanke på att vi har 30 000 nya stroke-fall per år och 25 000 nydiagnostiserade demensfall per år borde det vara flera tiotusental indragningar, säger han.
Han poängterar att inte alla stroke-patienter blir olämpliga bilförare, men många blir det.
Sjukdom som orsak till trafikolyckor har inte fått den uppmärksamhet som förhållandet förtjänar, menar Lars Englund. Det heter ofta att föraren »av okänd anledning kom över på fel sida av vägen«, och sedan glöms orsaken till detta bort.
Han berättar att en australisk undersökning av 300 allvarliga trafikolyckor, där forskarna åkte ut direkt till olycksplatsen och intervjuade skadade och anhöriga, har visat att så många som 23 procent av dödsolyckorna orsakades av sjukdom. Och då var alla fall där alkohol var inblandat borttagna.
– Kan dessa siffror översättas till Sverige innebär det att drygt ett hundratal människor i Sverige per år dödas i trafiken på grund av sjukdom, säger Lars Englund.
Det här är olyckor som många gånger skulle kunna undvikas om läkarna i större utsträckning tog sin anmälningsplikt enligt körkortslagen på större allvar. Men det finns flera hinder i vägen.
– Det viktigaste hindret är att läkaren inte vill stöta sig med sin patient, men det finns också en bristande kunskap om vad som faktiskt gäller, säger Lars Englund.
Enligt körkortslagen är undersökande läkare skyldig att anmäla uppenbart olämpliga förare till länsstyrelsen. Det finns dock inga straff för den som låter bli, och det går heller inte att fällas i HSAN. Dessutom finns ett undantag i lagen som säger att läkaren i stället kan utfärda ett muntligt körförbud om läkaren kan anta att patienten kommer att följa det.
– Jag tror att många ger muntliga körförbud för att komma undan situationen, säger Lars Englund.
De lokala instruktionerna för körförbud efter stroke varierar dessutom stort över landet och kan vara alltifrån tre till tolv månader, och sedan är det ofta oklart vem som ska bedöma om patienten är lämplig att köra bil igen.
– Många gånger uppfattar patienten det så att det är okej att köra bil igen efter den tid som läkaren sa och ger sig ut på vägarna igen, säger Lars Englund.

Att många kan ha problem efter en stroke visar Christian Blomstrand, neurolog och strokeforskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har undersökt patienternas kognitiva förmåga efter en stroke.
– 72 procent av stroke-patienterna över 70 år upplevde själva att det hade en allvarlig kognitiv påverkan, säger han.
Ett flertal av dem kunde fortfarande köra bil, men många hade problem. Det kunde då handla om bland annat nedsatt impulskontroll, dubbelseende eller störd uppmärksamhet.
Christian Blomstrand varnade också för risken att förbise effekterna av en stroke på höger sida eftersom sådana ger mindre märkbara skador. Skador efter en högersidig stroke missas lättare men leder ofta till en mycket sämre förmåga till bilkörning än en vänstersidig stroke.
Blomstrand visade kognitiva test som håller på att utarbetas för att lättare kunna bedöma stroke-patienters förmåga att registrera och uppfatta saker i en trafiksituation, men han berättade att det också finns andra, mer uppenbara knep.
– Många gånger kan man använda »farfarsprincipen«. Det är när patienten inte längre får köra sina barnbarn. Det innebär att de anhöriga tydligt signalerar att patienten inte längre bör köra bil, säger Blomstrand.