Alla vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska omfattas av systemet, vare sig de är privata eller offentliga, så länge de bedriver vård som är offentligt finansierad. Det sade riksdagsledamoten Ylva Johansson (s) vid ett seminarium om patientsäkerhet på riksstämman på onsdagen. Seminariet anordnades av Läkarförbundet.
Det nya certifieringssystemet finns med i förslaget till nytt sjukvårdspolitiskt program för socialdemokraterna.
– Det ska vara ett skarpt system. Utan certifiering, ingen rätt att bedriva sjukvård, säger Ylva Johansson, som fått inspiration till förslaget vid en studieresa med riksdagens socialutskottet i Nya Zeeland. Där bestämmer en myndighet villkoren, medan själva certifieringen utförs av auktoriserade privata företag.
– Dagens upphandlingssystem ställer inte tillräckliga kvalitetskrav på vårdgivarna, vilket äventyrar patientsäkerheten, säger Ylva Johansson, som vill att regeringen tillsätter en utredning om detta.
Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (c) har studerat ett liknande certifieringssystem i Australien och är positiv till principen:
– Det jag såg i Australien är mycket intressant, säger han. Intentionsmässigt är vi på väg åt det hållet.
Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda system för egenkontroll inom hälso- och sjukvården. Denna utredning ska bli klar om ett år.
– Frågan om certifiering ligger inom ramen för det uppdraget till Socialstyrelsen, säger Kenneth Johansson. Sedan får arbetet utvisa hur formerna ska se ut.
Den sittande Patientsäkerhetsutredningen, som ska lämna sitt betänkande i mitten av december, omfattar inte frågan om certifiering. Utredningens huvudsekreterare, Per-Anders Sunesson, tycker personligen att systemet är intressant:
– Det fungerar bra i flera andra länder, säger han.
Inom sina områden kommer Patientsäkerhetsutredningen att presentera ett omfattande reformpaket, säger Per-Anders Sunesson:
– Den nuvarande lagstiftningen stödjer definitivt inte en högre patientsäkerhet. Det nuvarande regelverket är alldeles för individfokuserat och bidrar inte till att skapa en god säkerhetskultur.
Som tidigare framgått kommer utredningen att föreslå att HSAN:s disciplinpåföljder, erinran och varning, avskaffas. Men samtidigt kommer man att föreslå hårdare tag mot en mindre grupp verkliga riskindivider.
Bland annat ska man ställa krav på läkare och sjuksköterskor under prövotiden för att få behålla legitimation, exempelvis att de genomgår kompetensutveckling eller missbruksbehandling. Och personer som begått allvarliga brott ska inte få inneha läkarlegitimation, även om brotten inte är relaterade till yrket.
Patientsäkerhetsutredningen kommer också med förslag om hur Socialstyrelsens tillsyn ska bli tuffare och tydligare, säger Per-Anders Sunesson. Men alla problem löses inte med enbart lagstiftning, fortsätter han:
– Det behövs också system för kunskapsstyrning. I bland annat Norge och USA har man fristående organisationer för detta. Patientsäkerhetsutredningen kommer också att lägga förslag i den riktningen.