Anna Rask Andersen, huvudskyddsombud vid Akademiska sjukhuset, yrkar i ett brev till sjukhusledningen måndagen den 1 december på åtgärder enligt Arbetsmiljölagens 6:6a § med anledning av arbetsmiljöproblemen inom ortopedin och akutsjukvården vid sjukhuset.
Ur brevet:
»I min egenskap av huvudskyddsombud har jag blivit kontaktad av skyddsombuden på ortopeden resp. akutsjukvården med anledning av arbetsmiljöproblem orsakade av återkommande problem med brist på vårdplatser och underdimensionering av operationsresurser. Detta orsakar skadlig stress. Fyra läkare på ortopeden har drabbats av hjärt-kärlsjukdom, varav två avlidit. Akutsjukvårdens bakjourer upplever en likaså en orimlig arbetssituation pga. återkommande problem med att finna vårdplatser.«
Hon hänvisar till bilagor till brevet där de två skyddsombuden beskriver de återkommande problemen med bristen på vårdplatser och långa väntetider till akuta operationer.
»Att inte kunna leverera det vi tycker skulle vara medicinskt acceptabel vård, men ändå tvingas ta ansvar för något betydligt sämre, som vi inte själva kan kontrollera ger en stark upplevelse av frustration, dvs. negativ stress«, skriver Hans Mallmin, skyddsombud vid ortopedkliniken. Han kräver att platssituationen förbättras så att vårdprocessen kan fungera ur såväl arbetsmiljö- som patientsäkerhetssynpunkt samt att bakjourerna befrias från ansvaret att söka vårdplatser, till exempel genom en vårdplatskoordinator dygnet runt. »Bakjourerna MÅSTE FÅ fokusera på medicinsk utredningsvård, operativ handläggning och utbildning«, skriver han.
Anna Rask Andersen förtydligar att man i tre av de fyra fallen med de drabbade ortopederna visserligen inte vet säkert om orsaken är arbetet, men att hon och de andra skyddsombuden är starkt oroade med anledning av de arbetsförhållanden som råder på ortopeden med brist på vårdplatser.
I det fjärde fallet handlade det om en ortoped som fick hjärtinfarkt våren 2004 då han, enligt Anna Rask Andersen, tvingades sköta två jobb under sparbetinget 100 läkare bort.
– Min uppfattning som specialist i yrkesmedicin är att det finns starka misstankar om att den aktuella läkarens hjärtinfarkt tidigarelades på grund av den ökade arbetsbelastningen och detta har bidragit till att han avled ett år senare, säger hon.
Vad gäller det andra dödsfallet är dödsorsaken inte fastställd, men den vanligaste orsaken till plötslig död är hjärt–kärlsjukdom, påpekar hon.
Arbetsgivaren har ännu inte svarat på brevet, enligt Anna Rask Andersen (lördagen den 6 december).
