Som väntat antog riksdagen på onsdagen propositionen 2008/09:74 Vårdval i primärvården, vilket innebär att det blir obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården från och med nästa år.
Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagens 5 § ges ramarna för denna landstingens nya skyldighet:
Alla bosatta i ett landsting ska kunna »välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (vårdvalssystem)«. Den enskilde ska kunna välja vårdgivare fritt inom hela landstinget. Alla vårdgivare ska behandlas lika, och landstingens ersättning till vårdgivaren ska följa den enskildes val.
Redan från den 1 april i år tas kravet på att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin bort. Regeringen vill släppa fram andra specialiteter och påpekar i propositionen att regeln heller aldrig har tillämpats eller uppfyllts. Dessutom inväntar regeringen förslag från Toivo Heinsoo och Utredningen om patientens rätt (S 2007:07). Utredningen ska lämna förslag till hur rätten till fast »vårdkontakt« kan stärkas.
När ett landsting inför vårdvalssystem ska LOV, lagen om valfrihetssystem, tillämpas. LOV innebär fri etablering enligt vissa fastlagda och lika villkor. Lagen infördes den 1 januari 2009 och är ett alternativ till LOU, lagen om offentlig upphandling. Men även LOU ska kunna användas i primärvården vid sidan av valfrihetssystemet i vissa fall, till exempel om »ingen leverantör vill ge vård inom ett visst geografiskt område med den ekonomiska ersättning som anges i förfrågningsunderlaget i valfrihetssystemet enligt LOV«, enligt propositionen. Då kan LOU behövas för att »attrahera privata vårdgivare att etablera verksamhet på en viss plats«. LOU kan även användas för avtal med privatläkare som har rätt att arbeta enligt den nationella taxan och för avtal med läkare som går över till taxan genom så kallad ersättningsetablering, som återinförs den 1 april 2009.
S, V och MP reserverade sig mot onsdagens vårdvalsbeslut, bland annat på grund av rätten till fri etablering. När vårdvalsfrågan debatterades i kammaren den 19 februari sa Ylva Johansson (S):
– Det är bra att medborgarna har möjlighet att välja vårdcentral. Det är bra att medborgarna har möjlighet att välja läkare. Om detta är vi inte oense.
– Det vi är oense om är vårdföretagens oinskränkta rätt att välja att etablera sig där det är lönsamt och tvinga skattebetalarna att betala. Det är vårdföretagens rätt att välja eller välja bort lönsamma eller inte lönsamma medborgare och patienter, sa Ylva Johansson.
Kenneth Johansson (C) svarade bland annat:
– När det gäller fri etablering är det bara att konstatera att man även här målar upp ett hot som i verkligheten inte finns. Självklart är det så att när det är mättat med allmänläkare finns det ingen ersättning att hämta hem. Vad är problemet?
Omröstningen i riksdagen följde strikt partilinjen, med ja-röster från de borgerliga ledamöterna och nej-röster från oppositionen. Enda undantaget var den moderate ledamoten Göran Thingwall från Stockholms län, själv taxeläkare, som lade ner sin röst.
– Beslutet innebär att vi som går på nationella taxan tvingas upp i vårdvalssystemet. Men mer än hälften av taxeläkarna är ointresserade av att jobba inom landstingen, och vi har inte råd att bli av med så många allmänläkare med tanke på den brist som råder i dag, säger Göran Thingwall.