De nya rehabiliteringsreglerna och skärpta sjukskrivningsvillkoren är bra men räcker inte, hävdar det ekonomiska organet OECD, som gjort en översyn av Sveriges regelverk och arbete på sjukförsäkringsområdet. Resultaten presenterades förra veckan vid ett seminarium i Rosenbad, i rapporten »Sickness, Disability and Work: Breaking the Barriers«. Sverige ingår inte formellt i OECD-översynen av nationella policyer för sjukpenning och sjukersättning. Men regeringen har bett OECD titta på hur Sverige presterar på området inför ett kommande EU-toppmöte i maj, då EU:s arbetsmarknadsministrar ska diskutera frågorna, bland annat i ljuset av de stora kommande pensionsavgångarna.
OECD-rapporten konstaterar att sjuktalen i Sverige har sjunkit kraftigt och fortsätter att sjunka, men att Sverige fortfarande ligger högt i en internationell jämförelse. Den så kallade »rehabkedjan« (se LT 28/2008 sidorna 1994-8) kan förbättras. Åtgärder bör sättas in mycket tidigare, till exempel bör sjukskrivningar överprövas av social instans redan efter en vecka, anser OECD. Andra förslag är att landstingen bör göras ekonomiskt medansvariga för sjukfrånvaron och att läkare som inte följer fastställda sjukskrivningsriktlinjer och tidsramar ska rapporteras med påföljder.
– Allmänläkare har en mycket svår situation genom att vara patientens företrädare samtidigt som man ska ta samhällshänsyn. Egentligen borde allmänläkarna skiljas från sjukskrivningsuppgiften, säger Christopher Prinz, som projektlett rapporten, och hänvisar till länder som Schweiz och Storbritannien (se även Riksrevisionens ståndpunkt, LT 9/2009 sidan 573).
Den aktuella OECD-rapporten efterlyser också att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar, till exempel genom att bli bättre på att bedöma arbetsförmåga och behålla icke-toppresterande personal.
Rapporten fick vid seminariet kritik från sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsforskare för att i sina internationella jämförelser inte ha tagit hänsyn till Sveriges höga förvärvsfrekvens bland kvinnor, och för att i sina förslag på rehabiliteringsåtgärder inte ha uppmärksammat bristen på evidens för vilka rehabiliteringsåtgärder som faktiskt fungerar. De höga sjuktalen är ett djupare strukturellt problem som kräver nya lösningar, påpekade vidare bland annat Joakim Palme, professor vid Institutet för framtidsstudier.
De växande sjuktalen i de yngre generationerna oroar såväl marknadsliberala ekonomer som socialförsäkringsforskare. Ungdomar har i dag svårare att gå från studier till arbete, och de uppskruvade kraven på arbetsmarknaden leder till att de som inte presterar på topp slås ut. Naturliga livskriser ryms inte, och psykisk sjukdom står för en allt högre andel av sjukskrivningarna, både i Sverige och i andra EU-länder.
– Arbetstagare ska inte bara vara välfungerande utan toppfungerande, anmärkte John P Martin, chef för OECD-projektet, som samtidigt återkom till att Sverige utvecklat en sjukskrivningskultur:
– Arbetslöshet och sjukskrivning är kommunicerande kärl. Av någon anledning har det blivit finare att få stämpeln »sjuk« än »arbetslös«.
