En av regeringen tillsatt särskild utredare ska den 1 juni lämna en översyn av de myndigheter som bedriver verksamhet inom smittskyddsområdet. Utredaren ska bland annat lämna förslag som bidrar till att den operativa beredskapen i samhället förbättras.
Riksrevisionen riktade i fjol svidande kritik mot Sveriges krisberedskap efter att ha granskat regeringens och ansvariga myndigheters beredskap inför en pandemi, se artikel i LT nr 11/2008. Kritik riktades mot såväl bristande samordning mellan nationella, regionala och lokala aktörer, som brist på krisplanering och konkreta övningar. Bristerna syntes inte minst på kommunal nivå.
– En god beredskap handlar inte bara om att ha läkemedel på lager, utan inte minst om att ha en bra samordning på statlig, läns- och kommunal nivå. För att sjukvården ska fungera måste också grundläggande samhällsfunktioner vara intakta, det gäller allt från el, vatten och avlopp till att kommunikationen fungerar, säger Thomas Dawidowski, en av författarna till revisionsrapporten »Pandemier – hantering av hot mot människors hälsa« (RiR 2008:1).
Thomas Dawidowski kan inte bedöma beredskapen i dag, men befarar att det fortfarande finns brister på regional och lokal nivå.
– Krisberedskapen i sig kan vara en kostsam försäkring. Ytterst kan det innebära att man tvingas ta resurser från ens kärnverksamhet, exempelvis vården, säger han.
I en frivillig översyn utförd av det europeiska smittskyddsorganet, ECDC, står sig Sveriges krisberedskap bättre, vilket framhålls av Inger Andersson von Rosen, sakkunnig läkare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet:
– Jag tror inte att man säger så mycket efter att ha läst EU:s rapport, som faktiskt var väldigt positiv, säger Inger Andersson von Rosen.
– Vi reviderar kontinuerligt pandemiplanen. Vi försöker utverka så att det finns ett större stöd på alla nivåer.
Men skrivbordsprodukter måste ha en bärighet i praktiken.
– En plan är en plan, och den måste operationaliseras. Verkställigheten kan inte bara ske inom vissa områden, utan måste också ske på region- och länsnivåer. I dag varierar aktiviteten inom olika kommuner i landet, säger Inger Andersson von Rosen.
Krisberedskapsarbete måste ske kontinuerligt ute på arbetsplatserna.
– Man behöver inte ha arbetat länge i hälso- och sjukvården för att veta att till exempel antalet sängplatser snabbt förändras. En annan viktig fråga är att ha uppdaterade listor på kontaktpersoner.
– Med fågelinfluensan fick vi en varning. Vi måste också få med bland annat jordbrukssektorn – som är en ny pusselbit i bilden.

Läs mer:

Svininfluensan – samlade artiklar och länkar!

Ny samordnande myndighet:

Ny myndighet från den 1 januari 2009, samordnande ansvar för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar:
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap