Den nya typen av svininfluensa A upptäcktes i mitten av april i Kalifornien hos två barn i tioårsåldern. Barnen var inte särskilt sjuka, men rutintest togs ändå, som visade att barnen hade influensa A.
När man skulle bestämma vilken av de vanliga undergrupperna det rörde sig om gick man dock bet. Viruset var, som termen lyder, »otypbart«.
– Då drar man drar öronen åt sig, för det innebär att det troligen handlar om en ny variant. Hade det skett hos oss hade vi i det läget skickat ett prov till Smittskyddsinstitutet för sekvensering av viruset, säger Peter Horal, verksamhetschef för virologiska laboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
När det gäller svininfluensan var det den amerikanska smittskyddsmyndigheten som gjorde sekvenseringen av virusets arvsmassa och kunde konstatera att det rör sig om en ny variant av H1N1-virus. Viruset innehåller inslag av svininfluensa, men även av fågelinfluensa och human influensa.
Efter att resultaten hade bekräftats skickades sekvensen via Världshälsoorganisationen ut till alla länders smittskyddsmyndigheter. På kvällen lördagen den 25 april gick Smittskyddsinstitutet ut med sekvensen via mejl till de svenska viruslabben.
– I detta fall fick vi sekvensen via Smittskyddsinstitutet. I andra fall hämtar vi den själva via internationella databaser på nätet, säger Peter Horal.
Enligt Mia Brytting, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet, innebar SARS-epidemin 2003 ett genombrott för denna öppenhet. Innan dess var det vanligt att folk höll inne med informationen till dess att man hade publicerat sekvensen i en vetenskaplig tidskrift.
– Alla kände att det var viktigt att få ut informationen så fort som möjligt för att få stopp på spridningen av SARS. Sedan dess har det etablerats ett tankesätt att det vi håller på med i första hand är folkhälsa, inte forskning.
När väl sekvensen är tillgänglig kan viruslabb över hela världen beställa primer, särskilda målsökande molekyler som binder till ställen på arvsmassan som är specifika för det aktuella viruset. I kombination med PCR-teknik (Polymerase Chain Reaction) som mångfaldigar virus-DNA används dessa för att avgöra om ett prov innehåller ett visst virus.
– Så fort vi hade sekvensen lade vi ut en beställning på en primer. Vi kommer att ha den om max en vecka, säger Peter Horal.
För att validera testen behöver labben också tillgång till ett positivt prov av virusstammen.
¬– Man kommer att skicka en stam från USA som vi sedan skickar ut till viruslabben, säger Mia Brytting.
När det gäller svininfluensaviruset måste det än så länge identifieras genom att hela arvsmassan sekvenseras, vilket för en fullständig analys kan ta upp till en vecka. Med primerteknik tar det cirka ett dygn.
Att det nya influensaviruset upptäcktes i USA, trots att spridningen tycks ha börjat i Mexiko, är ingen tillfällighet, menar Peter Horal. Det har att göra med att typning av virus antagligen är vanligare i USA.
¬– Jag tycker att en läxa för oss i Sverige är man på vårdcentraler och kliniker bör fortsätta att skicka prover till virologilabben året runt, inte bara under influensaperioden. Och man bör vara liberal med typning och inte nöja sig med att konstatera om det är influensa A eller B.