Många metoder saknar tillräcklig kunskap, samtidigt görs ingen forskning kring dem. En del av dem används redan i vården, andra borde föras in, men först när evidensen är klarlagd.
– Nyckelfrågan är att vi ska identifiera dessa kunskapsluckor och sedan initiera till klinisk forskning. Det handlar om att vi vill sätta press på arbetet med att utrangera overksamma metoder och ta in metoder som fungerar, säger Jean-Luc af Geijerstam, projektledare vid SBU, och fortsätter:
– Genom att inte per rutin använda metoder som inte är tillräckligt utvärderade kan vården spara belopp i miljardklassen.
Regeringen har nyligen beslutat att SBU från nästa år får nya statliga medel på fem miljoner kronor per år i ett samarbete med landstingen, Sveriges Kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och forskningsråden. Tanken är att SBU ska samordna arbetet, bygga upp en databas, ta fram underlag och se till att forskning genomförs. Med hjälp av myndighetens tidigare kunskapssammanställningar går det att se var i den kliniska verkligheten det behövs mer kunskap. Sjukvårdspersonal kan också peka ut misstänkta kunskapsluckor i vården. Men den springande punkten kommer att vara att skapa medel till denna kliniska forskning.
– Vi har förhoppningar om nya kliniska medel genom Olle Stendahls utredning. Det är viktigt att de studier som är mest angelägna ur ett kliniskt perspektiv väljs ut. Den forskning som görs ska vara relevant och kunna användas rakt in i klinisk praxis, säger Jean-Luc af Geijerstam.
Genom åren har SBU:s arbete visat att pengar frigörs om vården är evidensbaserad. Miljoner har kunnat sparas eller fördelas om. En genomgång kring preoperativa rutiner visade att vissa provtagningar inte behövdes före operation, något som har sparat 235 miljoner kronor per år för landstingen, enligt SBU. En kunskapsgenomgång av hjärnskakning visade att lång sjukhusvistelse är effektlös behandling. Datortomografi och tidig hemgång har hittills sparat 6 000 vårddagar per år.
Men en risk med SBU:s strategi är att nya metoder som senare visar sig vara bra inte införs så snabbt. Hur ser ni på det?
– Utan ett ordnat införande riskerar vården att få in metoder som senare visar sig skadliga eller ineffektiva, menar Jean-Luc af Geijerstam.