Av ett remissvar på Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15) framgår att Läkarförbundet vill ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en andra chans. En delrapport från Karolinska institutet i början av året visar att rehabiliteringsgarantin hittills inte fått de från ett socialförsäkringsperspektiv avsedda effekterna: tidigare återgång i förvärvsarbete.
Läkarförbundet tycker dock att det är för tidigt att döma ut rehabiliteringsgarantin. Även om det hittills inte kunnat påvisas att rehabiliteringsgarantin gett någon effekt på återgång i arbetslivet, så kan behandlingen ha haft positiva effekter för patienterna i form av symtomlindring, framhåller förbundet i remissvaret till Socialdepartementet.

Läkarförbundet flaggar för att det patientunderlag som Karolinska institutets utvärdering av rehabiliteringsgarantin vilar på kan ha lett till missvisande resultat. Vid rehabiliteringsgarantins införande fanns nämligen en puckel av patienter som var långtidssjukskrivna (och därmed svårare att rehabilitera).

»Intressant vore att veta vilken betydelse den stora puckel av långa sjukfall som gick in i de nya socialförsäkringsreglerna har haft för resultatet och om garantin får annan effekt för nytillkommande sjukfall avseende återgång i arbetslivet«, skriver Läkarförbundet och fortsätter: »Med hänsyn till det svaga vetenskapliga stödet för de åtgärder som ingår i rehabiliteringsgarantin bör en ny utvärdering ske inom de närmaste åren. Rådet konstaterar att det inte finns övertygande evidens om att de föreslagna behandlingarna leder till ökad återgång till arbetet. Vikten av fortsatt forskning och uppföljning måste ånyo framhållas.«

För att socialförsäkringens rehabiliteringskedja ska fungera väl bygger den delvis på att den försäkrade/patienten får tillgång till tidiga medicinska rehabiliteringsinsatser utan onödiga väntetider och sjukskrivning, skriver Läkarförbundet och passar på att flagga för allmänläkarnas kompetens: »Primärvårdens sjukskrivande läkare bör kunna ha en roll i det fortsatta arbete som omfattas av rehabiliteringsgarantin.«

Läkarförbundet ställer sig bakom ett förslag om att utvärdera rehabiliteringsgarantin i relation till vårdval. »Anknytning mellan primärvården och arbetsplatserna kan tänkas försvagats av vårdvalsreformen. Det är inte rimligt att allmänläkaren ska kunna ha kontakt med och koll på alla tänkbara arbetsgivare och arbetsförhållanden inom sitt område som numera inte är ett geografiskt område utan en patientlista. Primärvården behöver möjlighet att lämna över arbetsrelaterade rehabiliteringsärenden till företagshälsovården.«

Rehabiliteringsrådets slutbetänkande:

Rehabiliteringsrådet överlämnade den 1 mars 2011 sitt slutbetänkande. Uppdraget har varit att lämna underlag till utformning av den framtida rehabiliteringsgarantin. Arbetet har främst bedrivits i fyra arbetsgrupper inom ämnesområdena psykiatri, smärta i rörelseorganen, onkologi och neurologi.

Ur Rehabiliteringsrådets förslag:
• rehabiliteringsgarantin ska tills vidare omfatta personer med ospecifik smärta i rygg, axlar och nacke och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressyndrom
• rehabiliteringsgarantin ska omfatta multimodal behandling för smärtpatienter och med tydligare fokus på arbetsplatsen och för den lättare psykiska ohälsan föreslås multimodal behandling i tillägg till kognitiv beteendeterapi, KBT
• insatser för diagnoserna lättare psykisk ohälsa och ospecifik smärta i rygg axlar och nacke ska sättas in tidigt helst inom två månaders sjukfrånvaro, men först när sjukfrånvaro uppstått
• rehabilitering inom rehabiliteringsgarantin bör tills vidare övervägas noga för individer med sjukfrånvaro över två månader
• behandling inom rehabiliteringsgarantin bör endast genomföras vid enheter specialiserade på rehabilitering med fokus på återgång i arbete
• de förändrade förutsättningarna för primärvården efter vårdvalsreformen vad gäller samlade insatser inom rehabiliteringsområdet bör utredas
• rehabiliteringsmetoder med inriktning på återgång i arbete för patienter med neurologisk sjukdom och cancer behöver utvecklas även om dessa insatser inte omfattas eller i framtiden ska omfattas av rehabiliteringsgarantin.

Källa: Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15):

Läs mer:

Läkarförbundets remissvar på Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15)

Karolinska institutets utvärdering: »En nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa, Delrapport II«

Läs också om Socialstyrelsens utredning av Rehabgarantin från 2010: Rehabgaranti når sex av tio