Björn Ramel, ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri, Skånes universitetssjukhus i Malmö, tillika ledarskribent vid Sydsvenska Dagbladets ledarredaktion i Malmö samt före detta webbchef på Läkartidningen, har skrivit reportageboken »Läkare utan vapen. Ett reportage om antibiotikaresistens«.
– Marknadsekonomin gör inte jobbet. Det svider för en ledarskribent på en liberal tidning att erkänna, konstaterar Björn Ramel som dykt ner i en av vår tids absolut största medicinska utmaningar.
Problemet med antibiotikaresistens är större på sydliga breddgrader än på nordliga, men hur spridd resistensen är saknas det faktisk kunskap om. Det finns stora vita fläckar på resistenskartan, påminner Björn Ramel.
– Det blir svårt att behandla infektioner, om man inte vet hur resistensläget ser ut. Även politiska åtgärder riskerar att bli inadekvata, säger Björn Ramel som själv studerat grekisk sjukvård, »ett av Europas svartaste får«.
– På en intensivvårdsavdelning i Aten är två tredjedelar av patienterna smittade eller bärare av resistenta bakterier, berättar han.
– På isoleringsrummen lägger man inte längre bärare, utan patienter som ännu inte har blivit smittade. Men det är inte ologiskt utifrån den situation som råder. Grekland är inte unikt men är hårt drabbat av nästan eller helt resistenta bakterier. Det gör att läkarna tvingas laborera med närmast toxiska preparat.
Med ökat resande och en ökad rörlighet – som vård över gränserna – är resistens svår att kontrollera. Björn Ramel berättar vid seminariet om »supergenen NDM-1«, en extremt resistent gen som lätt hoppar från bakterieart till bakterieart. Den är nu spridd i bland annat Indien och Pakistan.
Denna gen var okänd fram till 2008 när den upptäcktes hos en patient i Sverige som tidigare hade vårdats i Indien. Den upptäcktes också hos flertalet patienter som genomgått kosmetisk kirurgi i Indien.
EU och Världshälsoorganisationen utarbetar rekommendationer kring antibiotika, men enskilda länder slarvar med efterlevnaden.
– Vi vet att en infektion orsakad av antibiotikaresistenta bakterier resulterar i dyrare vårdtider, isolering, ökad sjuklighet och dödlighet. Kostnaden är cirka 1,5 miljarder euro per år inom EU, säger Björn Ramel – en enligt honom konservativ skattning.
– Världshälsoorganisationen i Genève borde ta ledningen, men det finns bara en halvtidstjänst avsatt för det här problemet.
Björn Ramel berättar att redan Fleming, penicillinets upptäckare, förutspådde problemet med resistens. 1981 skrev 150 läkare under ett upprop i Lancet om antibiotikaresistens som ett globalt hot mot folkhälsan. Samma år arrangerade Världshälsoorganisationen ett möte för att ta fram strategier för att hantera problemet: bättre övervakning av de här bakterierna.
– Det är precis samma grundbultar som vi förlitar oss till i dag. De sista 30 åren har vi bara fått två nya antibiotika. På ett filosofiskt plan tycker jag att ordet hybris är betydelsefullt i sammanhanget.
