Det är första gången på 15 år som ett svenskt mål tas upp i stora kammaren, Europadomstolens överinstans. Frågan gäller om det var fel att döma Christopher Gillberg för tjänstefel 2006 när han trots domar i kammarrätten inte lämnade ut forskningsmaterial till två forskare, Eva Kärfve och Leif Elinder, som ifrågasatte hans forskning om DAMP.
Gillberg hänvisade till det sekretesslöfte han gett de deltagande personerna, som gick ut på att bara personer i forskargruppen skulle ha tillgång till känsligt patientmaterial. Denna försäkran var enligt Gillberg ett krav från Göteborgs universitets etiska kommitté, och han hade också uppbackning från universitetsledningen i sin vägran.
Trots kammarrättens domar lämnades något material aldrig ut, eftersom allt material förstördes av kollegor till Gillberg. Gillberg och universitetets rektor fälldes i tingsrätten för tjänstefel för sitt agerande, en dom som fastställdes av hovrätten 2006.
Vad dagens förhandling konkret handlar om är om Gillbergs domstolstrots var berättigat utifrån överordnade principer som Sverige förbundit sig att respektera i och med att man undertecknat Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I Europadomstolens första instans ansågs Sverige inte ha brutit mot artiklarna om yttrandefrihet och skydd för privatlivet när Gillberg dömdes för tjänstefel. Två av de sju domarna hade dock en avvikande mening, och efter en överklagan från Gillberg beslutade stora kammaren att ta upp fallet.
Webbutsändning från morgonens förhandling kommer att finnas tillgänglig på Europadomstolens webbplats kl 14:30.
Publicerad:
Läkartidningen 40/2011
Lakartidningen.se
