Regeringens IT-satsning på en gemensamt sammanhållen journal, så kallad nationell patientöversikt (NPÖ), fick hård kritik när »Patientintegriteten i de nya IT-lösningarna i vården« debatterades på torsdagsförmiddagen på den medicinska riksstämman.
NPÖ har hittills kostat över en miljard kronor. Det viktigaste projektet, Nationell patientöversikt, är ännu inte i bruk.
– Alla i vården, minst 200 000 personer, ska kunna nå journalen i hela Sverige, om patienten klickar till samtycke, inledde Gunnar Klein, till vardags verksam som allmänläkare, Praktikertjänst, Råcksta Vällingby närsjukvård, samt vid Institutionen för mikrobiologi, Karolinska institutet.
Juristprofessor Elisabeth Rynning varnade för bristande patientintegritet.
– Ett problem jag blivit varse är att en del patienter, inte minst läkare och annan vårdpersonal, undviker att söka vanlig vård. De vill inte ha sin journal i allmänna system.
Patientdatalagen har varit i kraft i tre och ett halvt år. Men Datainspektionens rapport från tillståndsärenden visar att vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal inte kan reglerna eller saknar IT-system som lever upp till lagkrav, se »Bara ett journalsystem lever upp till patientdatalag«. Lagen säger att patienter ska ha möjlighet att spärra information mellan olika vårdgivare.
– Informations- och behörighetsbegränsning brister, loggar följs inte upp. Fortfarande ger inte vården patienter möjlighet att spärra uppgift som lagen säger. Uppsala har i höst introducerat en spärrfunktion efter föreläggande av Datainspektionen, konstaterade Elisabeth Rynning.
– Vid forskning måste man ha etikgodkännande. Om patient i efterhand drar sig ur måste dennes uppgifter raderas ur registret, fortsatte hon.
Gunnar Akner, professor och överläkare i geriatrik, Örebro, är tveksam till själva grundtanken i den nationella patientöversikten, den samlade patientjournalen:
– Systemadministratörer har en idé om att journalerna ska vara allmänt tillgängliga. Det håller jag inte med om. Risken med en tydlig journal är att information, som högt blodtryck, kan vara känslig information för patienten.
Vilken läkare tar ett samlat medicinskt ansvar för patienten? undrade han och ifrågasatte också forskningsnyttan med den nationella patientöversikten:
– Aggregering på gruppnivå är en fara, och det är inte säkert att det för forskningen framåt, sa Gunnar Akner.
Flera primärvårdsläkare ur publiken vittnade vid seminariet om bristen på basal kommunikation mellan sjukhus och primärvård. Men också om behovet att värna sina patienters integritet gentemot omvärlden. Man är försiktig med vilken information som journalförs.
– Jag sitter öga mot öga med en människa, som delar med sig till mig information som inte känns bra att skriva i journal. Jag har måst ändra mina rutiner, sa distriktsläkaren Anders Holm, Torsby.
Publicerad:
Läkartidningen 49/2011
Lakartidningen.se