»Viktigt upprätthålla allmänhetens förtroende«

När narkosläkaren åtalats i februari 2010 hörde expeditions- och rättschefen på Utbildningsdepartementet av sig till henne per telefon för att meddela att hon inte längre skulle delta i den regionala etikprövningsnämndens sammanträden. Det berättade hon i den intervju med henne som Läkartidningen publicerade strax före jul, se nr 51–51/2011.
I januari i år KU-anmäldes dåvarande forskningsministern Tobias Krantz av Peter Eriksson (MP), som också är ordförande i KU, för ministerstyre (se LT nr 3/2011).
Erikprövningsnämnden räknas som en myndighet, och ett enskilt statsråd har inte rätt att »befalla« över myndigheterna. Därför ifrågasätter Peter Eriksson (MP), som anmält Tobias Krantz till Konstitutionsutskottet, om hans hantering av ärendet är förenligt med hur regeringen ska styra riket.
Narkosläkaren förordnades av regeringen till ledamot av den regionala etikprövningsnämnden utifrån ett förslag från Karolinska institutet (KI) och Stockholms läns landsting. Det var den 3 december 2009, alltså mer än ett halvår efter att förundersökningen mot narkosläkaren inletts men fortfarande innan beslutet om åtal fattades av åklagaren. Förordnandet var enligt narkosläkaren själv en förlängning av uppdraget som hon hade sedan tidigare.
I en brevväxling mellan Konstitutionsutskottet (KU) och Utbildningsdepartementet framgår att ordföranden i etikprövningsnämnden några dagar efter beslutet om förordnade ledamöter till etikprövningsnämnden tog kontakt med en handläggare på Utbildningsdepartementet och upplyste om att en av de personer som hade förordnats som ledamot var den överläkare som hade uppmärksammats i både press och tv såsom misstänkt för ett allvarligt brott.
Utbildningsdepartementet tillstår i sina brev till KU att departementets expeditions- och rättschef efter samråd med det ansvariga statsrådet och den ansvariga statssekreteraren tog telefonkontakt med narkosläkaren med syftet att höra vad läkaren själv hade för tankar runt sitt deltagande i den regionala etikprövningsnämnden under den pågående brottmålsprocessen.
Departementet skriver:
»Vid samtalen framhöll expeditions- och rättschefen vikten av att upprätthålla allmänhetens förtroende för etikprövningsnämndens verksamhet, men betonade samtidigt att det inte var fråga om något entledigande och att det inte heller hade gjorts något ställningstagande i den skuldfråga som var under domstolens prövning.«
Narkosläkaren själv menar dock att stod helt klart i telefonsamtalen att det fanns ett krav på henne att avstå från att delta i nämndens sammanträden. Detta vittnade hon återigen om under en utfrågning i KU den 19 april.
Enligt Utbildningsdepartementet finns det inte reglerat i lagen hur man skulle agera i en situation som denna, men departementet jämför med hanteringen av domstolarnas nämndemän. Enligt rättegångsbalken får en domstol stänga av en nämndeman från tjänstgöring om han eller hon är föremål för förundersökning eller står under åtal för ett brott som vid fällande dom kan antas leda till entledigande.
»Eftersom det är regeringen som förordnar respektive entledigar ledamöter i regionala etikprövningsnämnder gjordes bedömningen att det i nu aktuell situation fanns grund för att väcka frågan om det lämpliga i att överläkaren skulle delta i nämndens sammanträden till dess att brottet i vilket hon var tilltalad slutligen hade avgjorts i domstol« skriver Utbildningsdepartementet.
Den 26 april ska Tobias Krantz frågas ut av KU, och under maj månad väntas ett betänkande om granskningen.