Verksamhetsansvariga vid 25 privata omsorgsföretag i Sverige har intervjuats av Sweco på uppdrag av myndigheterna Tillväxtverket och Tillväxtanalys (myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser). 15 av dessa företag driver vårdcentraler, medan övriga tio utgörs av två specialistverksamheter (hörselmottagning samt specialiserad ögonsjukvård) samt verksamheter som driver MVC, BVC och KBT.
Enligt rapporten är ett vanligt skäl till att starta eget företag en önskan att få större inflytande över verksamheten.
Majoriteten intervjuade i undersökningen anser att de befinner sig på en relativt tufft konkurrensutsatt marknad. Men konkurrensen mellan privat och offentligt driven vård sker i huvudsak på lika villkor, enligt svaren. Privata vårdgivare upplever dock mer konkurrens från andra privata vårdgivare än från landstingsdriven verksamhet.
Hälften av de intervjuade företagen går med överskott. Endast vårdcentraler anger att verksamheten ger en god avkastning. Listning av patienter gör att företag inom primärvård har lättare att få ekonomi i sin verksamhet än små specialistenheter. Men det är generellt svårt att nå lönsamhet under det första verksamhetsåret. Även i samband med en expansionsfas är det vanligt att kostnaderna överstiger intäkterna.
Företagarnas främsta invändning mot vårdvalet inom primärvården handlar om omfattningen av vårduppdraget. Vårdgivare på mindre orter har svårt att klara ett stort basutbud. En femtedel av de tillfrågade företagen anser att basutbudet är för omfattande för att gynna etableringen av små företag. Det kan gälla krav på service som mödrahälsovård, barnhälsovård, sjukgymnastik och hemsjukvård.
Däremot är det lätt för företagen att rekrytera och behålla läkare.
Vårdföretagarna är också i huvudsak nöjda med de system som landstingen och regionerna konstruerat.
– Rapporten är ett kvitto på att Läkarförbundet gjort rätt i att välja att arbeta för små läkarledda verksamheter där målet är vårdkvalitet. Här delar vi faktiskt ett gemensamt intresse med landstingen, som också vill ha en god vårdkvalitet, fortsätter Svante Pettersson, utredare på Läkarförbundet.
En övervägande majoritet av de svarande i undersökningen anger att ersättningssystemen på det stora hela fungerar väl. Men en fjärdedel av företagen anser att ersättningen är för låg. Företag verksamma i landsting som viktar ersättningen efter ålder, vårdtyngd och socioekonomiskt index är mer nöjda med ersättningen än företag i landsting där man bara tar hänsyn till ålder.
Nästa stora sjukvårdsreform handlar om att flytta ut en del av specialistvården från sjukhusen.
– I vårdval inom den specialiserade vården handlar det om att starta och driva helt nya verksamheter som i dag sker på sjukhus. Läkarförbundet vill bygga vidare på erfarenheterna från dem som arbetar på den nationella taxan, i syfte att ta till vara drivkrafterna för att under fria organisationsformer göra bättre vård, säger Svante Pettersson.
– Antagligen kommer det krävas mer stöd för att få till stånd nya läkarledda verksamheter, tillägger han.
