Myndigheten Vårdanalys har anlitat två internationella experter för att utvärdera hur den svenska vården står sig i en internationell jämförelse när det gäller hur patientcentrerad vården är.
– Att vården är patientcentrerad är inte bara bra för att det ger nöjda patienter. Det finns allt mer stöd för att det bidrar till att göra vården bättre genom exempelvis bättre följsamhet, färre fel och kortare vårdtider, framhöll Elizabeth Docteur, oberoende hälsopolitisk konsult som bland annat arbetat för den amerikanska regeringen, när några av utvärderingens resultat presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan.
Utvärderingen har utgått från den kärna som återkommer i alla etablerade definitioner av patientcentrerad vård, som att patienterna får bra information om sin vård, att man tar hänsyn till individens behov, värderingar och önskemål när vården utformas, samt att vården är samordnad mellan olika vårdgivare.
Slutsatserna bygger på den nationella patientenkäten och en jämförande studie av vården av »sjukare vuxna« i elva västländer (refererad i LT 12/2012). Detta har kompletterats med intervjuer av nyckelpersoner. Bland det man fann var att många svenska patienter inte är särskilt tillfredsställda med den information de får.
– Patienterna får inte den individanpassade information som garanteras i lagen. Det gäller särskilt inom psykiatrin, konstaterade Elizabeth Docteur. Den svenska hälso- och sjukvården är dessutom dålig på att individanpassa vården.
– Det verkar vara ett paternalistiskt system där patienten inte involveras i behandlingsbesluten som gäller dem. Tanken på delat beslutsfattande har inte slagit rot. Samtidigt vet vi att dåligt involverade patienter är associerat med sämre vårdresultat.
De välkända problemen med bristande kontinuitet är förstås en faktor som också sänker omdömet om den svenska vårdens patientfokus. Oavsett vilka faktorer man tittat på är det dock stora skillnader mellan landstingen, vilket fick Elizabeth Docteur att dra slutsatsen att det finns stora möjligheter till förbättring genom att lära av de bästa landstingen.
Angela Coulter, den andra rapportförfattaren, framhöll att problemet med att patienter inte involveras i sin vård inte på något sätt är unikt för Sverige. I hennes hemland, England, har frågan lyfts upp på den politiska agendan. Hälsoministern har myntat uttrycket »no decision about me without me«.
– Klinikern är expert på många saker, men patienten sitter också på en massa expertis, till exempel om hur sjukdomen upplevs, om de sociala omständigheterna och attityden till risk, sa Angela Coulter.