Läkartidningen https://lakartidningen.se Fri, 27 Mar 2020 17:17:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.2 Tegnell: Mycket talar för att vi följer den flacka kurvan https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-mycket-talar-for-att-vi-foljer-den-flacka-kurvan/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=tegnell-mycket-talar-for-att-vi-foljer-den-flacka-kurvan https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-mycket-talar-for-att-vi-foljer-den-flacka-kurvan/#respond Fri, 27 Mar 2020 15:24:49 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122405 Vården i Stockholm är pressad, men det finns kapacitet kvar. Och utvecklingskurvan följer i stort förhoppningarna om en för vården långsam ökning. Det sa statsepidemiolog Anders Tegnell på fredagens presskonferens, där också privata initiativ hyllades.

Inlägget Tegnell: Mycket talar för att vi följer den flacka kurvan dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Antalet bekräftade coronafall har passerat 3 000 i Sverige, varav 92 personer har omkommit. Det var siffror som Folkhälsomyndigheten presenterade på fredagens presskonferens. Att dödstalet till synes ökat kraftigt från torsdagens 42, beror på att sjukvården i Stockholm har gått igenom ytterligare patientfall från den gångna veckan och hittat fler. Det är alltså inte ett hopp från ena dagen till den andra.

Ofta visas två utvecklingskurvor över antalet fall av covid-19: en brant kurva med en hög topp som man till varje pris vill undvika, och en flackare kurva där fallen är mer utspridda över tid.

– Just nu tycker jag att det finns mycket som talar för att vi följer den lite mer flacka kurvan, vi håller tummarna för att det fortsätter vara så, sa Anders Tegnell, som påpekade att det kommer säkrare prognoser från och med nästa vecka.

Stockholm är den region som drabbats hårdast. Men Anders Tegnell lät ändå något hoppfull om den nuvarande situationen i vården.

– Det är pressat i Stockholm, men det finns kapacitet kvar. Och det finns gott om kapacitet kvar i resten av landet.

På Folkhälsomyndighetens inrådan beslutade regeringen på fredagen att förbjuda tillståndspliktiga sammankomster på fler än 50 personer. Det kan jämföras med förbudet mot sammankomster på 500 personer, vilket kom den 11 mars.

På frågan om hur vanliga sådana mindre tillståndspliktiga sammankomster är, och hur effektiv åtgärden därmed är, svarade Anders Tegnell:

– Det är också vår bedömning att det inte är jättemånga tillståndspliktiga sammankomster med mellan 50 och 500 personer. Men vi ser också att det finns ett väldigt starkt signalvärde i detta, så man kommer att tänka på det här även i andra sammanhang.

Folkhälsomyndigheten kommer därför också att ta fram ett allmänt råd som gäller alla sammankomster, inte bara tillståndspliktiga.

Anders Tegnell fick även frågor om Sveriges åtgärder är tillräckliga, något som diskuteras alltmer utomlands, och hur man ska få svenskarna att vara uthålliga i försiktighetsåtgärder som att hålla »social distans« till andra människor.

– Jag säger till en del journalister från andra länder att vi har tänkt mycket på det här; att de grundläggande åtgärder vi vidtar måste vara sådana man kan hålla på med länge. Man kan inte ha skolor och gränser stängda i flera månader och ett samhälle i total lockdown månad efter månad.

I övrigt sjösätter Folkhälsomyndigheten under helgen en grafisk »dashboard« med kartor och statistik över covid-19-fallen i Sverige. Om ett par dagar kommer också den data som presenteras där finnas tillgänglig för nedladdning.

Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall berättade om flera företags engagemang. Bland annat har Socialstyrelsen nyligen slutit avtal med två medicintekniska företage. Getinge ska leverera 200 respiratorer de närmaste månaderna och Dräger ska producera 200 000 andningsmasker.

Hon passade också på att tacka företag för deras donationer. Däribland finns exempelvis de två kinesiska företagen Geely, som äger Volvo personvagnar, och it-konglomeratet Alibaba, liksom svensk-brittiska Astra Zeneca.

Presskonferensen finns på Folkhälsomyndighetens Youtube-kanal.

 

Läs även:

Sammankomster på över 50 personer stoppas

Läs mer på Läkartidningens samlingssida för covid-19.

Inlägget Tegnell: Mycket talar för att vi följer den flacka kurvan dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-mycket-talar-for-att-vi-foljer-den-flacka-kurvan/feed/ 0
Regionerna överens om riktlinjer för skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regionerna-overens-om-riktlinjer-for-skyddsutrustning/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=regionerna-overens-om-riktlinjer-for-skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regionerna-overens-om-riktlinjer-for-skyddsutrustning/#respond Fri, 27 Mar 2020 15:10:01 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122404 Landets 21 regioner har kommit överens om nya riktlinjer för skyddsutrustning vid kopplat till det nya coronaviruset. I standardutrustningen ingår inte munskydd. Det rapporterar TT.

Inlägget Regionerna överens om riktlinjer för skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Enligt nyhetsbyrån TT innebär de nya riktlinjerna att det skydd som man behöver som standard är heltäckande visir, förkläde och handskar. Det behövs heller ingen heltäckande klädsel.

I de fall där det förekommer så kallad aerosolbildning, vilket kan uppstå vid sugning av luftvägar och bronkoskopi, kan annan utrustning behövas.

Beslutet om de nya riktlinjerna ska ha fattats vid ett möte under fredagsmorgonen, och regionernas förhoppning är att Folkhälsomyndigheten nu ska uppdatera sina riktlinjer.

Läkartidningen har tidigare berättat att läkare känt en stor oro för att olika regioner haft olika riktlinjer, och att dessa inte varit i linje med Folkhälsomyndighetens. Dessutom har kritik riktats mot att regionerna inte uppgett på vilka grunder riktlinjerna förändrats.

– Vi förstår att det finns en rädsla hos personalen, framför allt när man ändrar riktlinjer allt eftersom. Men det här ändrar vi eftersom vi lärt oss mer. När det kommer ett nytt virus är det klart att vi skyddar oss med allt vi kan, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, till TT.

Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen och i Läkarförbundets arbetslivsgrupp, uppger för Läkartidningen att hon inte har sett de riktlinjer som regionerna enats om, eller hur de är formulerade, och har därför svårt att kommentera dem.

Däremot har hon varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten.

– Jag har fått svaret att Folkhälsomyndigheten håller på att se över sina rutiner och att de håller på att uppdatera dem.

Inte heller Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, har tagit del av de nya riktlinjerna.

– Jag har sett att de ska utarbeta det, men exakt vad som står där har jag inte sett.

Han fortsätter:

– Det är viktigt att Folkhälsomyndigheten och regionerna har samma åsikt. Det får inte skapa en oro.

Läs också:

Läkarförbundet kräver svar om kortärmad skyddsutrustning

Regelverk mjukas upp för att förse vården med skyddsutrustning

 

Inlägget Regionerna överens om riktlinjer för skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regionerna-overens-om-riktlinjer-for-skyddsutrustning/feed/ 0
Vårdgivare hinner inte utreda patientklagomål https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-hinner-inte-utreda-patientklagomal/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vardgivare-hinner-inte-utreda-patientklagomal https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-hinner-inte-utreda-patientklagomal/#respond Fri, 27 Mar 2020 14:15:17 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122375 Vårdgivarna har svårt att hinna utreda patientklagomål på grund av coronavirusutbrottet. Nu ber Patientnämnden i Stockholm att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) tillfälligt bortser från den tvååriga preskriptionstid som finns för klagomålsärenden.

Inlägget Vårdgivare hinner inte utreda patientklagomål dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Patientnämnden i Stockholm skriver, enligt nyhetsbyrån Siren, i ett mejl till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att nämnden blivit kontaktad av flera vårdgivare som uppger att de inte kan besvara patientklagomål just nu på grund av det exceptionella läget som sjukvården befinner sig i.

Därför har patientnämnden beslutat att inte framföra klagomål till vårdgivare så länge coronavirusutbrottet pågår. Nämnden kommer däremot att fortsätta ta emot klagomål från patienter och närstående som vanligt, och kommer även att handlägga dem så snabbt som det går.

Nämnden påpekar dock att fördröjningen kan innebära problem för patienter. I dag kan Ivo avstå från att utreda patientklagomål om händelsen inträffade för mer än två år sedan. Det skulle innebära att patienter riskerar att gå miste om möjligheten att vända sig till Ivo på grund av coronavirusutbrottet, enligt patientnämnden. Därför uppmanar nämnden Ivo att inte åberopa den tvååriga preskriptionen.

Ivo säger sig ha insikt och förståelse för utmaningarna som vårdgivarna står inför. Tillsynsmyndigheten skriver i sitt svar till nämnden att man kommer att inta »en mer generös hållning avseende preskriptionstiden i klagomålsärenden« med anledning av det rådande läget.

Samtidigt påpekar Ivo att ärenden blir svårare att utreda ju längre tid som går.

 

 

Inlägget Vårdgivare hinner inte utreda patientklagomål dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-hinner-inte-utreda-patientklagomal/feed/ 0
Sammankomster på över 50 personer stoppas https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/sammankomster-pa-over-50-personer-stoppas/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sammankomster-pa-over-50-personer-stoppas https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/sammankomster-pa-over-50-personer-stoppas/#respond Fri, 27 Mar 2020 14:01:37 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122379 Regeringen har beslutat om ett förbud mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer. Dessutom ska Folkhälsomyndigheten ta fram ytterligare riktlinjer för till exempel kollektivtrafiken och privata sammankomster som födelsedagar.

Inlägget Sammankomster på över 50 personer stoppas dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Den 11 mars infördes ett förbud om allmänna sammankomster med fler än 500 personer. Nu skärper regeringen förbudet till att gälla allmänna sammankomster med fler än 50 personer.

Syftet är att ytterligare försöka minska smittspridningen av det nya coronaviruset.

Beslutet fattades under ett extrainsatt regeringssammanträde klockan 13 i dag, fredag, efter en hemställan av Folkhälsomyndigheten. Det uppgav statsminister Stefan Löfven (S) vid en pressträff.

Han ville dessutom poängtera att det är viktigt att varje person nu tar ett stort eget ansvar i den här svåra situationen.

– Det finns ingen som kan stå över det ansvar som varje person nu har. Den som i det här läget bryter mot råd och anvisningar genom att till exempel företa en onödig resa i landet, eller om man är äldre och rör sig ute bland folk, den tar på sig ett mycket tungt ansvar, sa Stefan Löfven.

Det nya förbudet om allmänna sammankomster träder i kraft på söndag den 29 mars och gäller tillsvidare. Inrikesminister Mikael Damberg (S) ville också påminna om att den som bryter mot förbudet riskerar böter eller fängelse.

Vid pressträffen medverkade också Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson. Han framhöll att myndigheten anser att det tidigare förbudet för sammankomster på över 500 personer fungerat väl.

– Vi har ett läge där vi har en fortsatt smittspridning som påtaglig i många delar av landet. Vi tycker att det är dags för en ny norm för sammankomster och möten. Med en gräns på 50 personer kommer i praktiken de allra flesta offentliga tillstängningar att träffas av den nya regleringen, sa han.

Johan Carlsson sa också att gränsen på 50 personer dessutom kommer att bli normgivande för mer privata tillställningar. Därför ska Folkhälsomyndigheten ta fram riktlinjer för hur man ska tänka vid sammankomster med släkt och vänner, i kollektivtrafiken och vid idrottsaktiviteter.

– Vi kommer successivt gå igenom de olika typer sammankomster som finns. Vi får mycket uppslag från allmänheten. Vi pratar om barndop, begravningar, bemärkelsedagar, hur man reser i kollektivtrafiken och hur man rör sig ute i samhället när det gäller att köpa matvaror. Vi tänker försöka utveckla det så tydligt som möjligt för att ge en inriktning till hur vi ser på vad som bör göras.

Johan Carlson tror att de nya reglerna och riktlinjer kommer att få ett gott genomslag.

– Erfarenheten av den här typen av råd i Sverige är väldigt god. Följsamheten är stor och det här är ett viktigt steg för att ytterligare hitta vägar att begränsa smittspridningen.

Inlägget Sammankomster på över 50 personer stoppas dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/sammankomster-pa-over-50-personer-stoppas/feed/ 0
Grönt ljus till att styra om till forskning om covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/gront-ljus-till-att-styra-om-till-forskning-om-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=gront-ljus-till-att-styra-om-till-forskning-om-covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/gront-ljus-till-att-styra-om-till-forskning-om-covid-19/#respond Fri, 27 Mar 2020 13:39:50 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122371 Vetenskapsrådet ger forskare klartecken att styra om redan beviljade medel till forskning med koppling till sars-cov-2 och covid-19. Detta oavsett vilken projektidé pengarna beviljats för.

Inlägget Grönt ljus till att styra om till forskning om covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Det är det stora behovet av att snabbt få ökad kunskap på området som gjort att Vetenskapsrådet nu beslutat att forskare under en begränsad tid ska kunna styra om de medel – bortsett från medel för forskningsinfrastruktur – som de redan beviljats.

Enligt Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström är detta det enklaste sättet att göra en satsning för att snabbt få mer forskning med koppling till den pågående pandemin på banan.

– Forskare slipper ägna tid åt att skriva nya ansökningar och att granska andra forskares ansökningar. I stället använder vi den kvalitetsgranskning av forskare som gjorts vid tidigare tillfällen, säger han i ett pressmeddelande.

Sven Stafström flaggar också för att Vetenskapsrådet kommer att göra riktade utlysningar inom det här området framöver. Den tillfälliga satsning som nu görs kommer att ge en bra bild av de forskningsbehov som finns i ett längre perspektiv, tror han.

För den som vill använda en del av sitt bidrag till forskning som knyter an till den pågående pandemin gäller att forskningen ska genomföras mellan 1 april och 31 juli i år.

De medel som får omfördelas på detta sätt får max motsvara en tredjedel av det årsbelopp som man som forskare beviljats. Man måste bland annat också meddela Vetenskapsrådet att man vill haka på detta erbjudande och vad det är man tänkt göra.

Inlägget Grönt ljus till att styra om till forskning om covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/gront-ljus-till-att-styra-om-till-forskning-om-covid-19/feed/ 0
Vårdpersonal från privata bolag snabbutbildas https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardpersonal-fran-privata-bolag-snabbutbildas/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vardpersonal-fran-privata-bolag-snabbutbildas https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardpersonal-fran-privata-bolag-snabbutbildas/#respond Fri, 27 Mar 2020 11:02:47 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122233 Region Stockholm har bett de privata vårdgivarna med vårdavtal att bistå med personal. Under fredagen snabbutbildas exempelvis 50 personer från Aleris och Proliva i Huddinge.

Inlägget Vårdpersonal från privata bolag snabbutbildas dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Under Region Stockholms presskonferens på onsdagskvällen berättade hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson att även privata vårdgivare ombetts bistå med personal för att klara det akuta läget.

– Nu har vi också gett uppdrag till vårdgivare utanför sjukhusen att skjuta upp planerad vård som kan vänta, både vårdgivare som drivs i privat regi och i regionens regi. Avsikten med det är att frigöra medarbetare och eventuell skyddsutrustning för den akuta och nödvändiga vården.

På fredagen 27 mars börjar ett team på 50 personer från Aleris och Proliva en snabbutbildning vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Syftet är att bemanna den intensivvård som skapats i Stockholm med anledning av coronaepidemin. Det rör sig om anestesiläkare, anestesisjuksköterskor, intensivvårdssjuksköterskor och operationssköterskor.

– Vi får ställa in alla andra operationer utom ögonoperationer. Men alla våra mottagningar som inte kräver narkos- eller intensivvårdspersonal fortsätter att ha öppet, säger Sara Leffler Morge, kommunikationschef på Aleris, till Läkartidningen.

Proliva är en specialistvårdskoncern som Praktikertjänst sålt till Aleris. Övergången blir formell först den 1 april, men Proliva har valt att samarbeta med sin nya ägare Aleris i frågan om att bemanna den nya intensivvården. Prolivas insats får även en viss inverkan på Praktikertjänsts verksamhet, i och med att övergången ännu inte trätt i kraft.

Enligt tidigare medieuppgifter har privata vårdgivare mer eller mindre tvingats bidra med personal genom en katastrofklausul i vårdvalsavtalen med Region Stockholm. Det dementeras av Aleris och Praktikertjänst, som påpekar att det sker på frivillig basis.

– Våra medarbetare ställer upp för att de vill. Vi har inte tvingat någon och regionen har inte tvingat oss, säger Sara Leffler Morge.

Aleris kontaktade Socialstyrelsen och de regioner företaget har avtal med för två veckor sedan, angående hur de skulle kunna ställa om för att bidra vid behov.

– Vi har haft en löpande dialog med regionerna hela tiden. Frågan kommer nu till alla privata vårdgivare i Stockholm. Men vi var beredda på det, så nu trycker vi på knappen.

Regions Stockholms presstjänst skriver till Läkartidningen: »Den Regionala Särskilda Sjukvårdsledningen (RSSL) har beslutat att alla vårdgivare ska ha beredskap för att skjuta upp elektiv vård för att sjukvårdspersonal görs tillgänglig att placeras enligt RSSL:s bedömning. Samarbetet med de privata vårdgivarna har varit gott. De exakta formerna görs upp i samråd med respektive vårdgivare. Beslutet gäller alla vårdgivare.«

Region Stockholm har också gått ut brett till privatpersoner som har en vårdutbildning, för att på så sätt rekrytera arbetskraft. Och intresset har varit stort. På torsdagskvällen hade 5 100 personer anmält sig, rapporterar Dagens Nyheter.

»Ett fantastiskt gensvar«, säger hr-direktör Ulrika Sundquist till tidningen.

Inlägget Vårdpersonal från privata bolag snabbutbildas dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardpersonal-fran-privata-bolag-snabbutbildas/feed/ 0
Analyser av domäner bortom DSM-systemet https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/analyser-av-domaner-bortom-dsm-systemet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=analyser-av-domaner-bortom-dsm-systemet https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/analyser-av-domaner-bortom-dsm-systemet/#respond Fri, 27 Mar 2020 10:15:49 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122054 En ny bok om kunskap att upptäcka bortom psykiatrins diagnosmanual DSM finns nu att läsa för alla i professionen som känner att de behöver lyfta blicken från skattningsskalor och kryssrutediagnostik, menar Läkartidningens recensent.

Inlägget Analyser av domäner bortom DSM-systemet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
För ny kunskap med avstamp i DSM-systemet.

1974 påbörjades arbetet med den tredje versionen av den amerikanska diagnosmanualen DSM (Diagnostic and statistical manual of mental disorders). DSM-III släpptes 1980. Detta var en milstolpe i psykiatrisk diagnostik som angav kriterier för psykiska sjukdomar. DSM har haft stor betydelse för psykiatrins utveckling, på gott och på ont. Bakgrunden var att psykiatriska diagnoser var opålitliga.

Det berömda »US-UK Diagnostic project« hade visat att schizofreni i USA kunde vara bipolär sjukdom i Storbritannien. Sådan bristande samstämmighet omöjliggjorde internationella multicenterstudier eftersom man inte studerade samma tillstånd. Prevalensstudier var opålitliga.

För att öka reliabiliteten fick Robert Spitzer uppdraget att upprätta diagnostiska kriterier för psykiatriska diagnoser. Detta mål uppnåddes. Psykiatriska diagnoser är i dag mer samstämmiga än innan DSM kom till. Det blev möjligt att konstruera strukturerade diagnostiska instrument, och det möjliggjorde självskattningsskalor där man omformulerar kriterierna till frågor.

PHQ-9 är ett (ö)känt exempel på formulär för att upptäcka depression. Även om DSM-författarna noga påpekat att kriterierna ska användas av erfarna kliniker tillsammans med annan information har detta ofta glömts bort. I stället har bristfälligt utbildade lekmän fått i uppdrag att intervjua patienter och bocka av kriterier för att ställa diagnos. Värre är att kriterierna ersatte traditionella sjukdomsbeskrivningar i undervisning. Så börjar en föreläsning om depression med en powerpointbild av DSM-kriterierna som studenterna lär sig till tentamen. Ångest är centralt vid depression, men ingår inte i DSM-kriterierna eftersom det är ospecifikt. Följden blir att studenter inte förstår vikten av ångest vid depression, eller till och med ställer ytterligare en diagnos för att fånga detta symtom. Och vips har vi den »betydande samsjukligheten« med ångestsyndrom vid depression, vilket naturligtvis är en artefakt.

En som under senare år uppmärksammat behovet av att komplettera kriteriebaserad diagnostik är Mats Adler, doktor i medicinsk vetenskap och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Han har föreläst om vikten av att komplettera kriteriebaserad diagnostik med »prototypal diagnostik«, som är det traditionella sättet att lära sig sjukdomar. Efter att ha presenterats med typfall använder läkare mönsterigenkänning för att ställa diagnos.

I en nyutkommen bok – »Handbok i klinisk psykiatrisk diagnostik« – utvecklar Adler detta tema. På 140 pedagogiskt lättlästa sidor delar han in psykiatriska diagnoser i fem grupper: de »kontextberoende«, som beror på livssituation, t ex anpassningsstörning; de »attackvisa«, som paniksyndrom; de »episodiska« som bipolär sjukdom; de »kroniskt fluktuerande med barndomsdebut«, som ADHD och de »kroniskt fluktuerande med sen debut«, som schizofreni. Adler använder typbeskrivningarna i ICD-11 som mall för »prototyper«.

Adlers poäng är att vi förutom kriteriebaserad diagnostik – som han inte avvisar – behöver analysera domäner bortom DSM-systemet. Vilka är de aktuella problemen? Hur ser förloppet ut? Hur ser utvecklingshistorien ut? Vilken är patientens personlighet? Vilka screeningfrågor fångar bäst diagnoser vi ofta missar i en öppen intervju? Och hur ska vi bedöma aktuellt psykiskt status?

Boken vänder sig till psykologer samt ST-läkare och sjuksköterkor inom psykiatri, men även allmänmedicinare som möter personer med psykiska symtom skulle få en aha-upplevelse av att läsa boken. Och varför inte specialister i psykiatri som känner att de behöver lyfta blicken från skattningsskalor och kryssrutediagnostik?

Jag hör till dem som tycker att diagnostiska diskussioner kollegor emellan ofta blir för uppfyllda av detaljer. Vart tog den kliniska blicken vägen? Var finns det övergripande perspektivet, har jag frågat mig. Jag tror att Adlers bok är ett av möjliga botemedel som kommer ge oss kliniker mer diagnostiskt självförtroende. Jag rekommenderar den varmt.

Inlägget Analyser av domäner bortom DSM-systemet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/analyser-av-domaner-bortom-dsm-systemet/feed/ 0
Myndigheten underskattar påverkan av covid-19 på svenska sjukhus https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/myndigheten-underskattar-paverkan-av-covid-19-pa-svenska-sjukhus/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=myndigheten-underskattar-paverkan-av-covid-19-pa-svenska-sjukhus https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/myndigheten-underskattar-paverkan-av-covid-19-pa-svenska-sjukhus/#respond Fri, 27 Mar 2020 10:06:24 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122152 Folkhälsomyndighetens kamp mot covid-19 är oftast enastående, men myndighetens skattning av behovet av slutenvårdsplatser på grund av covid-19 bygger på delvis felaktiga och ofullständiga grunder, skriver Andreas Palm.

Inlägget Myndigheten underskattar påverkan av covid-19 på svenska sjukhus dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Folkhälsomyndighetens kamp mot covid-19 är oftast enastående, men myndighetens skattning av behovet av slutenvårdsplatser på grund av covid-19 [1] bygger på delvis felaktiga och ofullständiga grunder.

Beräkningarna av svårighetsgraden av covid-19 baseras på en stor kohort (drygt 47 000 verifierade fall) från Wuhan-provinsen i Kina [2], vilken stipulerar att 14 procent av de insjuknade blir allvarligt sjuka och 5 procent kritiskt sjuka. Patienterna i en italiensk kohort på drygt 22 000 patienter var äldre och hårdare drabbade [3]. Frågan är vilken kohort, om någon, som mest efterliknar svenska förhållanden.

Folkhälsomyndigheten gör i sin rapport [1] en extrapolering av Wuhan-materialet och likställer då kritiskt sjuka med dem som behöver invasiv ventilation och kommer att hamna på intensivvårdsavdelning (IVA), medan de allvarligt sjuka hamnar på en lägre vårdnivå. Det scenariot kommer vi inte att ha.

Det kommer att ske en hård selektion av patienter som får komma till IVA. Gamla, sköra patienter med relevant komorbiditet kommer inte att få komma dit. De kommer i stället att hamna på en intermediärvårdsavdelning eller på normalvårdsavdelning.

Det är osäkert om Folkhälsomyndigheten beaktat att de flesta patienter som hamnar på IVA haft en föregående vårdepisod på normalvårdsavdelning och räknat med dem i sin skattning. I Stockholm beräknades för några dagar sedan 211 patienter med covid-19 vara inlagda på icke-intensivvårdsavdelning och 47 patienter på IVA. De intensivvårdade motsvarade här 18 procent, vilket också är en lägre fraktion än den i Folkhälsomyndighetens prognos.

Myndigheten har inte heller inkluderat de patienter som läggs in på sjukhus av annan anledning, men som också visar sig ha covid-19. Vid en antagen klinisk anslagsfrekvens (clinical attack rate) på 1 procent borde denna grupp emellertid bli jämförelsevis liten. Andra länder skattar anslagsfrekvensen högre än vad Sverige gör, vilket återspeglas i deras prognoser. Norge ser framför sig dubbelt så många fall som oss och Danmark tre gånger så många. Storbritannien tror på en faktor 6,5 jämfört med Sveriges. Det är rimligt att det sanna antalet fall befinner sig någonstans mellan ytterligheterna, men alltså på en högre nivå än siffrorna i Folkhälsomyndighetens prognos.

Sammanfattningsvis underskattar myndigheten i sin rapport antalet patienter med covid-19 och förbiser att många sängplatser slukas av patienter som sedan visar sig inte ha covid-19. En större andel av patienter som vårdas på sjukhus än vad Folkhälsomyndigheten räknar med kommer att hamna utanför intensivvården.

Väl underbyggda prognoser är nödvändiga för att kunna hantera en uppseglande krissituation eller för att göra det bästa av en hotande katastrofsituation. Jag fruktar att de prognoser som vi arbetar efter är en grav underskattning. Detta ger i sin tur en alltför positiv bild till tjänstemän i ledningsposition och folkvalda, som därmed avstår från att fatta de tuffa beslut som krävs för att vi ska förbereda oss i tillräcklig grad.

Inlägget Myndigheten underskattar påverkan av covid-19 på svenska sjukhus dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/myndigheten-underskattar-paverkan-av-covid-19-pa-svenska-sjukhus/feed/ 0
I kris leder vårdapparaten omorganisationen själv https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/i-kris-leder-vardapparaten-omorganisationen-sjalv/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=i-kris-leder-vardapparaten-omorganisationen-sjalv https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/i-kris-leder-vardapparaten-omorganisationen-sjalv/#comments Fri, 27 Mar 2020 07:30:47 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121811 Göran Härdelin när ett hopp om att den pågående coronaberedskapen ger en lärdom om att sjukvården bör sköta omorganisationer själv, utan inblandning av utomstående konsulter.

Inlägget I kris leder vårdapparaten omorganisationen själv dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I takt med coronakrisens eskalering ställs höga krav på snabb omorganisation av vårdapparaten för att kunna möta de nya behoven. I en rasande fart byggs vårdplatser ut, resurser prioriteras om och utrustning köps in och fördelas. Men vem leder omorganisationen den här gången? Är det utomstående konsulter eller vårdapparaten själv?

Den retoriska frågan fick mig att reflektera över vad som gör att en omorganisation lyckas. Svaret kan kanske ge oss vägledning för framtida omorganisationer. Enligt mina erfarenheter kan några tydliga framgångsfaktorer formuleras.

För det första måste skälet/behovet vara tydligt och logiskt och kunna förstås av alla i organisationen. Det måste inte delas av alla, men ändå förstås. Ingen jag träffat i vården kan på ett begripligt sätt förklara begreppet värdebaserad vård, uppdelandet i nya organisatoriska enheter eller skälen bakom detta. Däremot är det nog ingen som protesterar mot behovet av att bygga om inför coronahotet.

För det andra måste specialisterna få vara med och leda förändringar i en specialiserad organisation. Vården är extremt kunskapsintensiv, och vill man hitta bra representanter är det till de läkare och sjuksköterskor som dagligen leder sina kliniker och avdelningar man bör vända sig.

Förståelse av hur förändringen påverkar omvärlden är ännu en framgångsfaktor. Sjukvården är, särskilt i Stockholm, uppbyggd som ett finmaskigt ofta relationsbaserat nät, och den komplexiteten är mycket svår att förstå. Det gör också det dagliga samordnandet enormt viktigt. Att lägga tid på att förstå och hantera vårdapparaten är inte lönsamt för en utomstående part. Den måste förstås av dem som är insatta i verksamheten och brinner för den.

All förändring leder initialt till en försämring. I många branscher dör inte människor om något hamnar mellan stolarna, men så kan det bli inom vården. Därför sker de flesta förändringar inom vården normalt efter mycket noggrann planering. Att lansera stora förändringar med en »big bang« går endast att göra i organisationer med mindre risk.

Sammanfattningsvis kan man säga att organisationsförändringar ska värka fram, oavsett om det är en krystvärk, som i fallet med den pågående coronaberedskapen, eller en långsammare typ av värk som inte måste hanteras akut.

Chefer och medarbetare ska uppmärksamma problem, hitta logiska lösningar, testa dem i liten skala, brottas med de nya problem som det skapar, anpassa sina lösningar ytterligare, bygga nätverk och sprida dem. Teoretiska powerpoint-produkter som droppas från molnfri höjd av konsulter som inte kan verksamheten gör definitivt mer skada än nytta.

Det finns hopp om att pågående coronaberedskap blir så bra som den kan bli och att en lärdom blir att vi inom sjukvården bör sköta omorganisationer själva, utan inblandning av utomstående managementkonsulter.

Inlägget I kris leder vårdapparaten omorganisationen själv dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/i-kris-leder-vardapparaten-omorganisationen-sjalv/feed/ 1
Tegnell: Nu börjar vi se betydligt fler fall https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-nu-borjar-vi-se-betydligt-fler-fall/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=tegnell-nu-borjar-vi-se-betydligt-fler-fall https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-nu-borjar-vi-se-betydligt-fler-fall/#respond Thu, 26 Mar 2020 17:01:47 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122153 Antalet konstaterade fall av covid-19 i Sverige närmar sig 3 000. Hittills har 66 personer avlidit och 178 har fått intensivvård, rapporterade Folkhälsomyndigheten på sin dagliga presskonferens.

Inlägget Tegnell: Nu börjar vi se betydligt fler fall dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Enligt statsepidemilog Anders Tegnell börjar Sverige nu gå in i en fas där antalet smittade går ganska snabbt uppåt.

– Det har sett hyfsat lugnt ut i helgen och i veckan innan, men nu har vi haft ett par dagar med rätt mycket ökande antal fall. Vi får se hur det blir de närmaste dagarna, sa han på presskonferensen.

Antalet som fått intensivvård har också ökat. Totalt handlar det om 178 personer, varav de flesta i Stockholm. I går rapporterade Region Stockholm om att man också haft en kraftig ökning i antalet dödsfall, 18 på ett dygn, och att sjukvården nu går in i »en storm«. Tidigare samma dag kallade Anders Tegnell utvecklingen och läget i landet för »stabilt«.

På dagens presskonferens förklarade han att det inte handlar om motstridiga uppgifter och att man måste hålla isär utvecklingen när det gäller smittspridningen i landet och trycket på sjukvården. Anders Tegnell sa också att det finns tecken på att Stockholm närmar sig ”dag noll”, alltså det läge då antalet coronasjuka inom vården ökar väldigt kraftigt under kort tid.

– Nu börjar vi se ett eller två dygn med betydligt fler fall i Stockholm, sa Anders Tegnell.

Nu ökar också andelen äldre bland de som insjuknat i covid-19. Därför kommer Folkhälsomyndigheten att inleda en riktad informationskampanj för att nå ut till äldre.

Socialstyrelsen berättade att man fortsätter få in begäran om stöd från regionerna och framför allt handlar det då om skyddsmateriel. Men när det gäller det akuta behovet av skyddsmateriel bedömer myndigheten att det är säkerställt.

– Jag vill återigen betona att ingen vårdpersonal som arbetar med misstänkta eller bekräftade fall av covid-19 ska känna sig otrygg i arbetet, sa Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att säkra landets tillgång till bland annat medicinteknisk utrustning för intensivvården till följd av covid-19. Myndigheten ska fördela utrustningen över hela landet. Det handlar då bland annat om respiratorer.

Inlägget Tegnell: Nu börjar vi se betydligt fler fall dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/tegnell-nu-borjar-vi-se-betydligt-fler-fall/feed/ 0
Regelverk mjukas upp för att förse vården med skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regelverk-mjukas-upp-for-att-forse-varden-med-skyddsutrustning/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=regelverk-mjukas-upp-for-att-forse-varden-med-skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regelverk-mjukas-upp-for-att-forse-varden-med-skyddsutrustning/#comments Thu, 26 Mar 2020 16:01:40 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122028 Privatpersoner och privata företag vill hjälpa vården med skyddsutrustning. Regelverk har hotat att sätta stopp – men nu görs undantag och kryphål hittas.

Inlägget Regelverk mjukas upp för att förse vården med skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Att Arbetsmiljöverket inte godkänner utrustning som inte är CE-märkt, hotade att sätta stopp för initiativ att donera alternativ skyddsutrustning till vården. Men nu tittar verket på möjligheten att tillåta utrustning som inte är CE-märkt.

Bloggaren och journalisten Emanuel Karlsten berättare häromdagen på sin blogg att Arbetsmiljöverket ville stoppa privata initiativ där olika aktörer börjat skriva ut visir på 3D-skrivare till vården.

– Det är en fråga om liv eller död, och sjukvården måste ha den säkraste utrustningen det går att få tag i, så det går inte att chansa med det här, sa Torben Vincentsen, Arbetsmiljöverket, på bloggen.

Företag som var villiga att leverera ville då på grund av eventuellt böteshot inte göra det. Nu har Arbetsmiljöverket dock öppnat för en mer flexibel hantering. På sin webbplats har verket sagt att arbetsgivare som använder skyddsutrustning som inte är CE-märkt inte riskerar att få sanktionsavgifter.

Samtidigt har EU-kommissionen gått ut med att undantag från kravet på CE-märkning kan göras med anledning av pandemin. Men beslutet måste tas av Socialstyrelsen eller MSB.

Arbetsmiljöverket snabbutreder också möjligheten att godkänna utrustning tillfälligt.

– Det kan finnas en möjlighet att skapa en förenklad procedur för bedömning av icke CE-märkt utrustning som Socialstyrelsen inte har köpt in, men som finns eller kanske kan släppas på marknaden. Där tittar vi på möjligheter att få till en snabbare bedömning, säger Anna Varg, chefsjurist på Arbetsmiljöverket, till Kristianstadsbladet.

I Region Skåne har man dock hittat en väg att runda regelverken för att lättare få tag på 3d-printade skyddsvisir. Kravet på CE-godkännande för medicinsk utrustning kan frångås om sjukvården själv är producent och om utrustningen inte kan hittas på den kommersiella marknaden.

– Och där anser vi att vi är nu, vi får inte tag på material nu och det är nu som vi har problemet, säger Einar Heiberg, till Emanuel Karlsten.

Han är forskare i klinisk fysiologi vid Skåne universitetssjukhus och den som tagit ett särskilt ansvar att reda ut frågan. Han berättar att Region Skåne nu inför en central kvalitetskontroll tillsammans med de personer och företag som engagerat sig. Regionen dokumenterar tillverkningen och ansvarar för monteringen – därmed blir Region Skåne den formella tillverkaren, enligt Einar Heiberg.

Och vid Lunds universitet har studenter och anställda tillverkat ansiktsvisir av overhead-papper och en sorts 3D-printade plastbågar som kan rengöras och återanvändas, berättar Sveriges radio. Utrustningen ska personal vid Skånes universitetssjukhus kunna använda.

Liknande initiativ har tagits i Luleå.

Inlägget Regelverk mjukas upp för att förse vården med skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/regelverk-mjukas-upp-for-att-forse-varden-med-skyddsutrustning/feed/ 1
Förtydligade riktlinjer ska hjälpa personal vid brist på IVA-platser https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/fortydligade-riktlinjer-for-prioriteringar-i-intensivvard/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fortydligade-riktlinjer-for-prioriteringar-i-intensivvard https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/fortydligade-riktlinjer-for-prioriteringar-i-intensivvard/#comments Thu, 26 Mar 2020 15:52:36 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122121 Nu har Socialstyrelsen publicerat nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden. Dokumentet ska vara ett stöd för personalen om intensivvårdsplatserna inte räcker.

Inlägget Förtydligade riktlinjer ska hjälpa personal vid brist på IVA-platser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Arbetet med dokumentet började för några veckor sedan när Socialstyrelsen såg att vården, med anledning av det nya coronaviruset, skulle kunna hamna i ett läge där behovet av intensivvårdsresurser kräver tydligare prioriteringar.

Det uppgav Thomas Lindén, chef för hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen, vid Folkhälsomyndighetens pressträff på torsdagen.

Han ville dock betona att det inte handlar om prioriteringar utifrån några nya principer.

– De principer vi ska utgå ifrån är de välkända, inarbetade och demokratiskt beslutade principer som vi sedan länge har haft. Vi har valt att förtydliga det och ge lite anvisningar i det här dokumentet.

Enligt Thomas Lindén handlar det om människovärdesprincipen, som bland annat anger att prioritering inte får ske utifrån social situation eller ställning, inte heller utifrån eventuella funktionshinder eller utifrån hur många år en person har levt.

Den andra principen är behovsprincipen som betyder att den som har störst behov av en åtgärd ska ges företräde, samt att åtgärder i första hand ska ges till den som har störst nytta av dem.

Det innebär till exempel att prioritering inte ske utifrån patientens kronologiska ålder. Däremot är det tillåtet att ta hänsyn till patientens biologiska ålder.

Socialstyrelsen konstaterar i dokumentet att en extraordinär resurssituation kräver större restriktivitet för att inleda eller fortsätta med intensivvård än i normalfallet. Och i ett sådant läge blir den biologiska åldern mycket viktig.

Flera faktorer kan påverka bedömningen av biologisk ålder, exempelvis antalet vitalfunktioner eller organsystem som sviktar samt hur många andra sjukdomar patienten samtidigt lider av.

– Vi vill trycka på några saker man kanske speciellt måste tänka på. Till exempel trycker vi på att man måste bedöma hur bräcklig en patient är, om den har förutsättning för att klara av en intensivvård som är kroppsligt väldigt krävande och om patienter har förutsättningar att komma tillbaka till ett liv efter intensivvårdstiden.

En annan sak som Thomas Lindén framhöll är att man löpande måste utvärdera om behandlingen har effekt.

– När man bedömer att den inte har effekt måste man kunna ompröva och avbryta en sådan behandling också.

Enligt Thomas Lindén är dokumentet dock inte särskilt konkret, eftersom det behöver kompletteras med lokala riktlinjer.

I dokumentet finns också ett avsnitt om hur man kan stödja de människor som i sitt dagliga arbete har att göra de här prioriteringarna, och hur man kan minska den etiska stressen.

Det handlar bland annat om öppet samarbetsklimat, möjlighet till återhämtning och vila samt samtalsstöd och handledning.

Samtidigt var Thomas Lindén noga med att peka på att det är aktuellt att tillämpa dokumentet och principerna för prioritering av intensivvårdsresurser först när alla ansträngningar har gjorts för att utöka kapaciteten.

– Just nu har vi inte en sådan kapacitet och en situation där vi behöver prioritera så skarpt som dokumentet är avsett för. Men det kan hända att vi kommer dit. Det går inte att säga när, men vi är närmare den situationen än när vi fattade beslut om att ta fram det här dokumentet.

Ta del av dokumentet »Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden«

Inlägget Förtydligade riktlinjer ska hjälpa personal vid brist på IVA-platser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/fortydligade-riktlinjer-for-prioriteringar-i-intensivvard/feed/ 1
Vårdgivare snabbutbildar personal i digital vård https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-snabbutbildar-personal-i-digital-vard/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vardgivare-snabbutbildar-personal-i-digital-vard https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-snabbutbildar-personal-i-digital-vard/#respond Thu, 26 Mar 2020 14:00:23 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121948 Coronaepidemin har fått vårdgivare att bygga ut den digitala verksamheten mycket snabbare än planerat. »Det är en radikal omställning«, säger Ulf Österstad, verksamhetschef på Bra liv nära i Jönköping.

Inlägget Vårdgivare snabbutbildar personal i digital vård dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Ulf Österstad, verksamhetschef för Bra liv nära, tar också själv emot patienter digitalt. Arkivbild: Jesper Cederberg

– Det vi annars pratar om skulle ske i lugn och ro på kanske ett års tid, gör vi nu i rekordfart. Allt gör vi för att minska smittspridningen, säger Ulf Österstad, verksamhetschef på Bra liv nära, Region Jönköpings läns digitala primärvård.

På en dryg vecka ska 1 000 medarbetare vid regionens 33 vårdcentraler utbildas i att använda Bra liv nära. Det är en del av ett beslut regionen fattade förra veckan, om att vård ska ske digitalt i den mån det är möjligt.

Alla som kan och vill, ska få arbeta hemifrån. Äldreboenden ska rondas digitalt och Bra liv nära förstärks med jourlinjer för lördagar och söndagar.

Ulf Österstad poängterar att det finns flera vinster med att arbeta digitalt. Patienter och vårdpersonal riskerar inte att smitta andra eller själva smittas. Och exempelvis läkare som känner symtom men ändå känner sig arbetsföra kan fortsätta arbeta.

Allt det här genomförs nu akut för att skydda patienter i riskgrupper och kunna bibehålla verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. De digitala besöken har nästan trefaldigats gentemot normala veckor.

– Det är en ganska radikal omställning, säger Ulf Österstad.

I Västra Götaland är scenariot ungefär detsamma.

– Vi massutbildar i att jobba på vår onlinemottagning och i att jobba digitalt på våra vårdcentraler. Det blir ungefär 200 medarbetare per vecka. Det är en pärs att göra, säger Gudrun Greim som är verksamhetschef på Närhälsan online.

Den regionsövergripande digitala jourcentralen brukar ha 100 besök per dag, en siffra som nu är på väg att fyrdubblas. Därtill ska var och en av de fysiska vårdcentralerna kunna erbjuda sina egna digitala tider, vilket Gudrun Greim tror tiofaldigar siffran inom kort.

Den vanliga utbildningen i de digitala verktygen har nu fått en snabbvariant, en sorts »krisutbildning« på en halv dag, förmiddagar och eftermiddagar. Det har fått ned utbildningstiden.

– Nu har vi skräddarsytt en specialworkshop inriktad för flera yrkeskategorier samtidigt. Aktuellt är även en särskild genomgång gällande handläggning av luftvägssymtom. Vi går igenom hur man kan genomföra återbesök för äldre patienter, ronda sina hemsjukvårdspatienter, träffa BVC-barn med mera, säger Gudrun Greim.

Även sjukhusvården blir mer digital. På exempelvis Sahlgrenska universitetssjukhuset har antalet digitala möten ökat med 160 procent i mars jämfört med månaden innan.

– Vi började med att utbilda våra egna medarbetare, fem sex personer per gång. Men nu utbildar vi flera hundra medarbetare om dagen, från hela sjukhuset, via Skype. Efterfrågan är enormt stor just nu. Jag sitter dessutom hemma vid mitt eget köksbord och genomför utbildningarna, säger Fredrik Hansson, verksamhetsutvecklare inom neurosjukvården, i ett pressmeddelande.

Och privata aktörer som Praktikertjänst har snabbt skalat upp sin digitala verksamhet. I februari var mindre än hälften av deras 80 enheter runt om i landet anslutna till Praktikertjänst 24. Nu är 53 vårdcentraler med, och 4 rehabkliniker och 4 specialistenheter är på väg.

– Man akutanslöt så att säga 16 enheter förra veckan. Den normala uppstarten är ungefär två månader med förändring av rutiner och anpassning till verksamheten. Det är ett ganska gediget arbete, men nu uppstod ett akut behov att få tillgång till video och chattfunktion, säger Sara Banegas, verksamhetschef på Ekerö vårdcentral i Stockholms län, till Läkartidningen.

Hennes egen vårdcentral digitaliserades i höstas. Men det var först nu med coronaepidemin som videobesöken tog fart. Mellan september och februari gjordes totalt 20 besök. Bara förra veckan gjordes 58. Kontakterna via chatt har gått från 400 en vanlig vecka, till 600 per vecka i mars.

– Det var en av mina anställda som sa att det här var en trampolin in i digitaliseringen för både patienter och vårdgivare, berättar Sara Banegas.

Inlägget Vårdgivare snabbutbildar personal i digital vård dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/vardgivare-snabbutbildar-personal-i-digital-vard/feed/ 0
Boende i Järva kan testas för coronavirus https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/boende-i-jarva-kan-testas-for-coronavirus/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=boende-i-jarva-kan-testas-for-coronavirus https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/boende-i-jarva-kan-testas-for-coronavirus/#respond Thu, 26 Mar 2020 12:42:31 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122026 Vårdcentraler i Järvaområdet i Stockholm kan komma att testa invånare för coronasmitta utomhus.
»Jag räknar med att det kommer«, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm, till Mitt i.

Inlägget Boende i Järva kan testas för coronavirus dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Per Follin uppger att han haft kontakt med vårdcentraler i Järva om att testning av invånare för coronasmitta ska göras utomhus.

– Det är ett önskemål från deras sida, det kan vara en förstärkning på vårdcentralen. Regionen har bestämt att skicka den frågan direkt vidare. Jag räknar med att det kommer, säger Per Follin, till Mitt i.

Enligt Per Follin är det dock inte aktuellt att testa alla boende i området.

Bakgrunden är uppgifter om antalet smittade och döda i området, som ligger i nordvästra Stockholm. Dagens Nyheter uppgav i går, onsdag, att kring »130 av de 959 i Stockholms län som konstaterats smittade med det nya coronaviruset kommer från Järvaområdet«. Vidare konstaterades att minst »sex av de 19 som har avlidit på sjukhus i Stockholms län med konstaterad covid 19 var bosatta där«.

– Jag vet inte varför just Järvaområdet sticker ut när det gäller avlidna i covid-19, men många bor trångbott här. Flera generationer kan bo i samma lägenhet och det kan spela in. Samtidigt vet vi också att folkhälsan generellt sett är sämre i utsatta områden som Järva, har läkaren Jihan Mohamed, styrelseledamot i svensksomaliska läkarföreningen, sagt till SVT.

Informationen om den nya coronasmittan kommer att utökas i det aktuella området, uppger Dagens Nyheter.

Inlägget Boende i Järva kan testas för coronavirus dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/boende-i-jarva-kan-testas-for-coronavirus/feed/ 0
Evidens för nyttan av fysisk aktivitet https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/evidens-for-nyttan-av-fysisk-aktivitet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=evidens-for-nyttan-av-fysisk-aktivitet https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/evidens-for-nyttan-av-fysisk-aktivitet/#respond Thu, 26 Mar 2020 12:21:31 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122059 Det är aldrig för sent att börja röra på sig och förbättra utsikterna till en god hälsa även längre upp i åren. Omfattande vetenskaplig evidens för att det förhåller sig så har tolkats i en ny bok av två av Sveriges mest erfarna forskare inom området fysisk aktivitet och hälsa.

Inlägget Evidens för nyttan av fysisk aktivitet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Det är aldrig för sent …

Den populärvetenskapliga boken »Stark hela livet« om fysisk aktivitet och hälsa är skriven av Jessica Norrbom, medicine doktor i fysiologi, och Carl Johan Sundberg, läkare och professor i arbetsfysiologi, båda vid Karolinska institutet.

Vi får på 135 sidor veta mycket om allt från hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar våra celler och våra organ till hur fysisk aktivitet minskar risken för vanliga folksjukdomar och gör oss friskare och starkare och hur fysisk aktivitet och gener interagerar. Betydelsen av såväl kondition som muskelstyrka avhandlas. Beteendemedicinska aspekter, om hur man hittar motivationen att öka den fysiska aktiviteten, finns med.

I boken varvas lättillgänglig teori med fallbeskrivningar och praktiska konkreta råd. Boken är lättläst, uppdaterad och informativ utan att väcka skuld eller moralisera.

Tydligt framgår att det aldrig är för sent att öka den fysiska aktiviteten; åldrandet avhandlas. Dessa kapitel är relevanta och viktiga delar med tanke på hur befolkningspyramiden ser ut i dag. Vi blir allt fler äldre.

Betydelsen av stillasittande och vardagsrörelse finns med. Författarna förklarar varför det är farligt för hälsan att sitta större delen av dygnet och hur man lätt kan motverka de negativa hälsoeffekterna genom att bryta stillasittandet.

Utmärkta, tydliga och bra kapitel om fysisk aktivitet och hjärna liksom om fysisk aktivitet och mentalt välbefinnande finns med. De är också viktiga delar av boken eftersom antalet individer som får diagnosen depression har ökat kraftigt. Även stress och sömn avhandlas på ett lika noggrant sätt.

I ett appendix finns ytterligare konkreta och bra råd för både konditionsträning och styrketräning. För den vetgirige finns rikligt med relevanta referenser i slutet av boken.

På bokens framsida möter vi orden fysisk aktivitet och rörelse. Min enda undran är varför ordet träning sedan återkommer så ofta i rubriker och texter. Risken finns att de som aldrig »tränat« tror att boken inte är till för dem. Boken handlar om rörelse av alla de slag och lyfter också betydelsen av att bryta stillasittande och att öka vardagsrörelsen. Den här boken är i själva verkat till för oss alla. Den är ett starkt och viktigt tillskott i kampen för bättre folkhälsa.

Den rikhaltiga information som boken bjuder på bygger på en omfattande vetenskaplig evidens, som dessutom tolkats av två av våra mest erfarna forskare inom det aktuella området. Det är det som skiljer en äkta populärvetenskaplig bok från många andra böcker om fysisk aktivitet, mat, livsstil och hälsa som inte utgår från fakta. Boken är ett välkommet tillskott till en vetgirig allmänhet. Den kan mycket väl läsas av professionen som en uppdatering och påminnelse om betydelsen av fysisk aktivitet för hälsans och välbefinnandets skull. Fysisk aktivitet är fortfarande en outnyttjad resurs i svensk hälso- och sjukvård och i samhället i stort.

Inlägget Evidens för nyttan av fysisk aktivitet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/recensioner/2020/03/evidens-for-nyttan-av-fysisk-aktivitet/feed/ 0
Oklart läge för studie om experimentell cancerbehandling https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/oklart-lage-for-studie-om-experimentell-cancerbehandling/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=oklart-lage-for-studie-om-experimentell-cancerbehandling https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/oklart-lage-for-studie-om-experimentell-cancerbehandling/#respond Thu, 26 Mar 2020 12:00:15 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121946 En stor internationell studie ska ge besked om effekten av behandling med radioaktivt lutetium vid spridd prostatacancer. Nu varnar svenska prövare för att fler patienter än förväntat hoppar av – och att det därför kan bli svårt att dra säkra slutsatser.

Inlägget Oklart läge för studie om experimentell cancerbehandling dök först upp på Läkartidningen.

]]>
På det privata cancersjukhuset Docrates i Helsingfors kan patienter med spridd prostatacancer sedan flera år betala för att få den experimentella behandlingen 177Lu-PSMA-617. Det har dock fått kritik – inte minst från svenska experter inom prostatacancervården – eftersom behandlingen ännu inte är godkänd.

Tanken är att en stor internationell fas 3-studie ska klarlägga effekten av behandlingen. En studie som bland annat beräknas omfatta cirka 50 svenska patienter vid fyra universitetssjukhus, med en forskare vid Skånes universitetssjukhus som nationell huvudprövare.

Om behandlingen visar sig ha god effekt kan den bli ett viktigt tillskott i behandlingsarsenalen för en grupp patienter där alternativen i dag är begränsade. Men nu tycks det alltså oklart om studien kommer att kunna ge besked.

Av ett beslut från Överklagandenämnden för etikprövning – dit Region Skåne valt att överklaga ett beslut från Etikprövningsmyndigheten – framgår att det under studiens gång visat sig att fler patienter än förväntat avbryter sitt deltagande.

Och att antalet utfall i studien – död eller fortskridande metastaser trots behandling – därför riskerar att bli allt för litet för att man ska kunna dra säkra slutsatser av resultaten.

Av beslutet framgår också att forskare vid Skånes universitetssjukhus fått nej från Etikprövningsmyndigheten till att komplettera studieprotokollet med journaldata, fler laboratorieprover och fler bildundersökningar för att bedöma utbredning av metastaser även hos dem som avbrutit sitt deltagande.

Enligt myndigheten är det inte etiskt acceptabelt att återkomma och fråga om informerat samtycke till att delta i en långtidsuppföljning i en studie som den tillfrågade valt att avbryta. Den uppfattningen delas av Överklagandenämnden, som inte ändrar Etikprövningsmyndighetens beslut.

Läkartidningen har bland annat försökt få svar på hur många patienter som har avbrutit sitt deltagande, varför de har gjort det och om det bara är i den svenska delen av studien som fler än förväntat avbryter. Läkartidningen har också försökt få svar på hur det hela nu hanteras.

Den svenska huvudprövaren uppger i ett mejl till Läkartidningen att hon ser frågorna som högst relevanta. Hon hänvisar dock till att det är uppgifter som tillhör sponsorn, det vill säga läkemedelsföretaget som driver studien.

Via e-post meddelar också den övergripande studieledningen, efter diskussion med sponsorn, att studien pågår på många centrum i Europa och Nordamerika och att det därmed inte är lämpligt att kommentera dess status eller förväntade utfall.

Enligt studieledningen beräknas den första avläsningen av data ske under 2020.

Inlägget Oklart läge för studie om experimentell cancerbehandling dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/oklart-lage-for-studie-om-experimentell-cancerbehandling/feed/ 0
Forskarupprop: Regeringen måste ta till striktare åtgärder https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/forskarupprop-regeringen-maste-ta-till-striktare-atgarder/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=forskarupprop-regeringen-maste-ta-till-striktare-atgarder https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/forskarupprop-regeringen-maste-ta-till-striktare-atgarder/#comments Thu, 26 Mar 2020 10:43:44 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122029 Forskare i Sverige är kritiska till Folkhälsomyndighetens sätt att hantera den nu pågående pandemin. I ett öppet brev till regeringen kräver de hårdare åtgärder.

Inlägget Forskarupprop: Regeringen måste ta till striktare åtgärder dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Det är Dagens Nyheter som rapporterar om ett upprop som fram till i går onsdag samlat mer än 2 000 forskare inom olika discipliner vid svenska lärosäten.

Folkhälsomyndigheten har successivt föreslagit hårdare restriktioner och rekommenderar att endast de som behöver sjukhusvård samt vårdpersonal testas för sars-cov-2.

De som har skrivit under uppropet anser dock att den strategin är fel och att regeringen kraftigt måste begränsa kontakten mellan människor i samhället och testa betydligt fler än i dag.

En av dem som skrivit under uppropet är Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi på Karolinska institutet.

– Vi är ett av de länder i världen som har infört svagast åtgärder. Egentligen vill vi som skrivit på bara uppmana regeringen och myndigheterna att följa rekommendationerna som finns internationellt, som WHO har gått ut med och som de flesta länder följer, säger han till Dagens Nyheter.

Tidningen konstaterar att inte alla som har skrivit under uppropet har epidemiologisk expertis, till skillnad från dem som arbetar på Folkhälsomyndigheten. På frågan om varför man ska lyssna på undertecknarna av brevet svarar Sten Linnarsson:

– Det är sant att vi alla inte är epidemiologer, men många av oss är framstående forskare inom våra fält som ofta ligger nära det här ämnet. Sedan är det så att en riktig forskare argumenterar inte utifrån auktoritet och titlar utan vi argumenterar utifrån vetenskapligt underlag, men det finns inte här. Det underlag som Folkhälsomyndigheten har är svagt eller till och med pinsamt.

Sten Linnarsson håller inte med dem som säger att nu inte är tillfället att kritisera myndigheterna och att vi i stället bör enas bakom de riktlinjer vi får och inte så tvivel. Han anser att det är livsfarligt i en situation när så mycket står på spel:

– Om man då ska tysta kritik från forskarvärlden så riskerar man ett grupptänkande. Vi behöver mer argumentation som grundar sig i fakta och vetenskapligt underlag som ska finnas öppet, säger han bland annat.

Även Olle Kämpe, immunolog vid Karolinska institutet, har undertecknat brevet. Han vill bland annat att betydligt fler ska testas för det nya coronaviruset så att underlaget blir säkrare och endast de som är sjuka behöver isoleras. Eftersom ingen vet hur många som är smittade just nu behövs hårdare restriktioner, anser han.

– Tills vi får en bättre uppfattning om situationen tror jag att det är en god idé att stänga skolor, restauranger och nöjesställen, säger Olle Kämpe till nyhetsbyrån TT.

I en skriftlig kommentar till TT betonar socialminister Lena Hallengren (S) sitt förtroende för Folkhälsomyndigheten: »Vårt arbete utgår från expertmyndigheternas bedömningar, i synnerhet Folkhälsomyndighetens«, skriver hon bland annat.

 

Inlägget Forskarupprop: Regeringen måste ta till striktare åtgärder dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/forskarupprop-regeringen-maste-ta-till-striktare-atgarder/feed/ 3
Stor ökning av dödsfall med covid-19 i Stockholm https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/stor-okning-av-dodsfall-med-covid-19-i-stockholm/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=stor-okning-av-dodsfall-med-covid-19-i-stockholm https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/stor-okning-av-dodsfall-med-covid-19-i-stockholm/#respond Thu, 26 Mar 2020 07:37:57 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121968 Det sker nu en kraftig ökning av covid-19 i Region Stockholm. Hittills har 37 personer med bekräftad smitta avlidit, varav 18 det senaste dygnet. Nu vädjar regionen om hjälp och ber personer med sjukvårdsutbildning att rycka in.

Inlägget Stor ökning av dödsfall med covid-19 i Stockholm dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Region Stockholm är hårt drabbat av utbrottet av det nya coronaviruset, och nu sker en större ökning av antalet dödsfall. Det beskedet gav regionen vid en pressträff under gårdagskvällen.

Hittills har totalt 37 personer med bekräftad covid-19 avlidit på sjukhus i regionen, varav 18 bara under det senaste dygnet.

– Nu kan vi säga att stormen är här. Vi vet inte riktigt hur stark den kommer att bli, exakt hur eller var den kommer att slå, men vi är mitt uppe i den och vi måste vara beredda, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, vid pressträffen.

Han konstaterade också att gruppen 70 år eller äldre som är konstaterat smittade med covid-19 är stor och att den ökar.

Totalt har 1 070 personer bekräftats smittade i regionen. 300 vårdas på sjukhus. Ytterligare 65 patienter vårdas i intensivvård, vilket är 17 fler än föregående dygn.

Enligt Björn Eriksson är de två stora utmaningarna just nu att få fram tillräckligt med skyddsutrustning samt att skaffa bemanning för den ökade kapaciteten som behövs i sjukvården.

Han vädjade till alla med sjukvårdsutbildning att bidra så mycket de kan för att förstärka bemanningen.

– Vi ber deltidsanställda gå upp i timmar, vi ber nyblivna pensionärer att komma tillbaka till vården för en tid. Vi tar emot all hjälp vi kan få, för det behövs nu.

När det gäller pensionärer betonade Björn Eriksson att det är vårdutbildade under 70 år man i första hand vänder sig till.

Just nu befinner sig Region Stockholm i ett förstärkningsläge. Men Björn Eriksson uppgav att han är beredd att besluta om att försätta regionen i det högsta beredskapsläget – katastrofläge – om situationen förvärras.

Han ville också rikta ett särskilt tack till hälso- och sjukvårdspersonalen i regionen för deras insatser. Samtidigt pekade han på att det kommer att bli tuffa veckor och månader framöver.

– Jag önskar att jag kunde ge er alla ett tydligt besked om hur långt vi har kommit i den här stormen, men det går verkligen inte. Däremot är trenderna tydliga och jobbiga. Det här kommer att bli ännu värre.

Den senaste lägesrapporten från Region Stockholm finns att ta del av här. På regionens webbplats finns ytterligare information till den som vill lämna en intresseanmälan som extra resurs i sjukvården.

Läs mer:

Nytt sjukhus byggs i Stockholm

Stockholm förbereder extern covid-19-IVA

Inlägget Stor ökning av dödsfall med covid-19 i Stockholm dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/stor-okning-av-dodsfall-med-covid-19-i-stockholm/feed/ 0
Kan höga pollenhalter bidra till allvarligare fall av covid-19? https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/kan-hoga-pollenhalter-bidra-till-allvarligare-fall-av-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=kan-hoga-pollenhalter-bidra-till-allvarligare-fall-av-covid-19 https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/kan-hoga-pollenhalter-bidra-till-allvarligare-fall-av-covid-19/#respond Thu, 26 Mar 2020 07:30:19 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121733 Data om antalet fall av covid-19 i olika länder och mortaliteten i sjukdomen kopplade till data om pollenhalter leder till slutsatsen att luftburet pollen har potential att öka mottagligheten för coronavirus och ge allvarligare covid-19-infektion. Det skriver Terje Lie och Åslög Dahl.

Inlägget Kan höga pollenhalter bidra till allvarligare fall av covid-19? dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Vi har tittat på antalet rapporterade fall av covid-19 och mortaliteten i sjukdomen (data från statistiksajten Worldometer) samt kopplat det till rapporterade pollenhalter (data från väderappen Weather.com) (Tabell 1). Det är då slående hur pass mycket det skiljer i antal rapporterade fall av covid-19-infektion, och i andelen dödsfall, mellan olika länder och regioner. De data vi fått fram gör det svårt att blunda för att hög mortalitetsgrad i covid-19-infektion ser ut att korrelera med höga pollenhalter.

När sammanställningen gjordes hade Italien (överst i listan) 47 021 rapporterade fall av covid-19-infektion. Antalet döda var drygt 4 000 (8,6 procent). Pollenrapporten indikerade höga halter för trädpollen och låga halter för gräspollen. Även i Iran, delstaten Washington i USA, Spanien, Storbritannien, Frankrike och Holland med många rapporterade fall och hög andel dödsfall (7,5–3,5 procent) sågs höga halter av framför allt trädpollen (i Iran måttliga till höga halter).

Vid lägre andel rapporterade fall (1,8–0,2 procent) av antalet insjuknade var halterna av trädpollen i de flesta länder/regioner låga till måttliga, i några fall låga och i ett undantagsfall (Belgien) höga. I Sverige hade vi vid tidpunkten för sammanställningen 1 639 rapporterade fall av covid-19-infektion och 16 avlidna (1 procent). Trädpollenhalterna var samtidigt inga till låga och och inga gräspollenhalter.

Varför kan man då misstänka att höga pollenhalter kan leda till allvarligare covid-19-infektion? Jo, när pollen hamnar på näsepitelet läcker det ut proteiner och lipider. Några av dessa proteiner är allergener som påverkar atopiker. Men även icke-allergiker påverkas av pollen då de innehåller dels immunmodulerande ämnen som leder till sämre försvar mot virus, dels proteaser som genom sin verkan leder till ökad genomsläpplighet över nässlemhinnans skyddande epitel [1, 2]. 

En nyligen publicerad studie visar att exsudat från björkpollen ger en signifikant minskning av interferon och proinflammatoriska kemokiner i näsepitelet vid samtidig exponering för rinovirus. Vidare ses i en stor kohort en tydlig korrelation mellan pollennivåer och antal rinoviruspositiva fall. Hos möss som infekterats med rinovirus och samtidigt blev exponerade för pollen sågs högre virustitrar i lungvävnaden jämfört med hos kontrollgruppen [3].

Just nu (i slutet av mars) är pollenhalterna låga, men redan i mitten av april börjar björken blomma i Götaland och Svealand. I västra delarna av landet beräknas pollensäsongen bli lindrig efter förra årets kraftiga blomning, men i östra Sverige förväntas den bli intensivare. Vid sydliga luftströmmar kan dessutom björkpollen från kontinenten föras in över landet redan från och med slutet av mars. Något senare under våren startar gräspollensäsongen, som efter den milda och fuktiga vårvintern kan bli besvärlig.

Vår slutsats är att luftburet pollen har potential att öka mottagligheten för coronavirus och ge allvarligare covid-19-infektion. Vi föreslår därför att även icke-allergiker, precis som pollenallergiker, bör följa de råd för hur man kan minska sin exponering för pollen som brukar ges vid pollenallergi.

Inlägget Kan höga pollenhalter bidra till allvarligare fall av covid-19? dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/kan-hoga-pollenhalter-bidra-till-allvarligare-fall-av-covid-19/feed/ 0
Överlämning av Nergårdhs slutbetänkande skjuts fram https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/overlamning-av-nergardhs-slutbetankande-installt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=overlamning-av-nergardhs-slutbetankande-installt https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/overlamning-av-nergardhs-slutbetankande-installt/#respond Wed, 25 Mar 2020 16:12:31 +0000 https://lakartidningen.se/?p=121931 Slutbetänkandet av Anna Nergårdhs utredning »God och nära vård« skulle ha överlämnats till regeringen vid en pressträff nästa vecka. Men med anledning av det nya coronaviruset har det ställts in.

Inlägget Överlämning av Nergårdhs slutbetänkande skjuts fram dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Pressträffen skulle hållas i Oskarshamn på måndag nästa vecka och socialminister Lena Hallengren (S) skulle vara där och ta emot slutbetänkandet. Men så blir det alltså inte.

– Det är inställt i Oskarshamn eftersom regionen har besöksförbud på sjukhusen och ministern har av förklarliga skäl annat att göra, säger Anna Nergårdh, som leder arbetet med utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård«, till Läkartidningen.

Enligt henne är det i nuläget oklart när utredningen ska lämnas över.

– Men vi har fått lite indikationer på att regeringen ändå vill ta emot betänkandet i närtid. Det är ett mycket oväntat läge, och självklart har jag förståelse för att alla har annat att göra.

Den pågående situationen med det nya coronaviruset har försatt både sjukvården och andra samhällsfunktioner i ett ansträngt läge, och Anna Nergårdh menar att det är självklart att allas fokus just nu behöver riktas mot covid-19 och dess konsekvenser.

Hon tror dock inte att det nuvarande krisläget kommer att ge några negativa konsekvenser vad gäller den redan pågående omställningen mot en nära vård.

– Det kanske kan vara så att man i den här akuta situationen tänker att detta är något som bara involverar akutsjukvården, och att den pågående omställningen till nära vård påverkas negativt. Jag tror att utvärderingarna kommer att visa det motsatta. Jag tror att den här typen av händelser verkligen visar hur viktigt det är att ha ett systemperspektiv på hälso- och sjukvården.

Hon anser också att den här krisen har visat på vikten av att också kommunernas hälso- och sjukvård inkluderas i helhetssynen på hälso- och sjukvårdssystemet.

– Då gäller det också att vara förberedd och resurssatt även för krissituationer, exempelvis vad gäller skyddsutrustning, eller annan hantering.

Läs också:

Nergårdh ska utreda ny vårdform vid psykisk ohälsa

Nergårdh: Vi måste lyfta kommunerna i den nära vården

Utredarens förslag: De kan vara fast läkarkontakt i primärvården

Anna Nergårdh: »Jag känner ett stort ansvar«

Ny vårdgaranti lovar bedömning inom tre dagar

»Förslaget kommer sätta ytterligare press på primärvården«

Regeringen föreslår förstärkt, professionsneutral vårdgaranti

Inlägget Överlämning av Nergårdhs slutbetänkande skjuts fram dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/overlamning-av-nergardhs-slutbetankande-installt/feed/ 0