Läkartidningen https://lakartidningen.se Fri, 03 Apr 2020 19:10:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.4 Huddinges nya operationssalar blir stor covid-IVA https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/huddinges-nya-operationssalar-blir-stor-covid-iva/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=huddinges-nya-operationssalar-blir-stor-covid-iva https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/huddinges-nya-operationssalar-blir-stor-covid-iva/#respond Fri, 03 Apr 2020 15:33:55 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123458 Tanken var att de 23 operationssalarna i den nya byggnaden i Huddinge skulle tas i bruk den här månaden. Men nu har Karolinska universitetssjukhuset förvandlat dem till tillfälliga intensivvårdsplatser för covid-19-patienter.

Inlägget Huddinges nya operationssalar blir stor covid-IVA dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Karolinska universitetssjukhuset har än så länge haft en överkapacitet när det gäller intensivvårdsplatser. Men antalet covid-19-patienter som behöver intensivvård har ökat snabbt och sjukhuset vill ligga steget före.

För tolv dagar sedan började man därför att göra om de splitternya operationssalarna i den nya tillbyggnaden i Huddinge. Och i dag, på fredagskvällen, ska de kunna ta emot patienter. Från mitten av nästa vecka ska man ha 66 platser klara i ett första steg.

– Det är en enorm logistik av prylar. Operationsborden och stubbarna de står på kan ju inte vara kvar, och operationslampor och skärmar ska täckas så att vi inte förstör våra fina operationssalar, säger läkaren och sektionschefen Lisbet Meurling till Läkartidningen.

Hon menar att lokalerna egentligen är väldigt bra för den här typen av patienter. En sak är att man kan ändra det övertryck man normalt har i en operationssal till ett undertryck, vilket gör att man kan gå i vanliga kläder i korridorerna utanför.

Karolinska universitetssjukhuset har hittills vårdat 110 covid-19-patienter inom vuxenintensiven varav 30 skrivits ut. Hittills har sjukhuset en intensivvårdsöverlevnad på 67 procent. Det är dock preliminära siffror och underlaget är litet.

Sjukhusdirektör Björn Zoëga tycker det visar på en hög kvalitet på vården.

– Det är ingen vanlig situation, men vi försöker hålla kvaliteten så högt det går. Och jag tror att vi kunnat visa det. Trots att vi har mer än dubblerat våra IVA-platser har vi väldigt bra preliminära resultat.

Om ytterliga IVA-platser behövs, kan ni göra en liknande sak då?

– Lokalerna kommer inte att vara det som begränsar oss. Det som kommer begränsa oss är hur mycket personal vi kommer att ha. Kanske kan det bli problem att få fram ventilatorer, men jag tror inte det.

Björn Zoëga beskriver läget för personalen som otroligt tufft med exempelvis tolvtimmarspass. Han säger också att ledningen gör allt den kan för att ta hand om personalen och för att det ska finnas tillräckligt med exempelvis skyddsutrustning.

Lisbet Meurling bekräftar bilden av ett tungt arbete.

– Det är klart att många är trötta, det är långa pass. Det finns en oro och en etisk stress över de beslut som kommer behöva tas. Vi försöker möta det med att prata mycket med varandra och vi har dagligen ett psykologstöd.

Men hon ser också positiva inslag.

– Stämningen är ändå fantastisk och det är en god sammanhållning i de här pressade situationerna. Vi stöttar varandra.

Inlägget Huddinges nya operationssalar blir stor covid-IVA dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/huddinges-nya-operationssalar-blir-stor-covid-iva/feed/ 0
Marina Tuutma omvald till DLF-ordförande https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/marina-tuutma-omvald-till-dlf-ordforande/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=marina-tuutma-omvald-till-dlf-ordforande https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/marina-tuutma-omvald-till-dlf-ordforande/#respond Fri, 03 Apr 2020 14:43:29 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123457 Marina Tuutma förblir ordförande för Svenska distriktsläkarförening fram till 2022. Det beslutade föreningen på sitt digitala fullmäktigemöte på fredagen.

Inlägget Marina Tuutma omvald till DLF-ordförande dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I dag, fredag, höll Distriktsläkarföreningen (DLF) sitt fullmäktigemöte. På grund av den rådande situationen med det nya coronaviruset hölls mötet i digital form.

Fullmäktige hade att ta ställning till två motioner.

En av dessa kom från DLF Västerbotten som ville att DLF skulle se över möjligheterna att inrätta särskilda distriktsläkardagar. Syftet är att få mer tid till att till exempel diskutera aktuella och distriktsläkarspecifika frågor och strategier inför framtiden. Lokalföreningen yrkade därför att Distriksläkarföreningen genomför en enkät bland medlemmar för att undersöka intresset för sådana dagar, samt att DLF ska undersöker vilka ekonomiska möjligheter som finns för detta.

Styrelsen yrkade på avslag för motionen, bland annat med hänvisning till att DLF redan anordnar tre sammankomster per år. Det handlar om ett fackligt seminarium, ordförandekonferensen samt fullmäktigemötet.

Fullmäktige gick på styrelsens linje och avslog motionen.

Bakom den andra motionen stod 19 distriktsläkare från olika håll i landet. Motionärerna vill att DLF ska bilda en arbetsgrupp för att accelerera arbetet inom klimat och hälsa, samt att DLF tillsammans med Sjukhusläkarna verkar för att Läkarförbundet blir en påtryckande kraft för klimatomställning gentemot politiker och arbetsgivare.

Styrelsen pekade på att det redan pågår ett arbete på klimatområdet inom Läkarförbundet. Dessutom anser styrelsen att det inte är rimligt ur ekonomisk synvikel att DLF ska dubblera det klimatarbete som redan bedrivs inom förbundet.

Mot bakgrund av det föreslog styrelsen att det första förslaget skulle avslås och att det andra skulle anses besvarad. Fullmäktige höll med.

Fullmäktigmötet beslutade dessutom att välja om Marina Tuutma som ordförande. Mandatet gäller till 2022.

– Jag känner mig mycket hedrad och vill tacka medlemmarna för förtroendet. Jag ser framemot att fortsätta arbeta tillsammans med styrelsen, säger Marina Tuutma till Läkartidningen.

Nya styrelseledamöter är Nadja Schuten Huitink och Carolina Emdin. Lämnar styrelsen gör Staffan Ahlkvist och Tomas Westin.

I samband med fullmäktigemötet delades DLF:s pris »Årets allmänläkarvän« ut. Priset gick i år till Andreas Thörneby, specialist i allmänmedicin och ledamot i SFAM.

Han ligger också bakom den fiktiva »Doktor Glad« på Twitter, ett satiriskt konto som inte sällan har udden mot så kallade nätläkarbolag, styrningen av sjukvården och ersättningsmodeller.

Motiveringen till Årets allmänläkarvän lyder:

»Andreas Thörneby – även känd som Dr Glad – driver en egen tankesmedja för allmänmedicinen som oförtrutet slåss för grundläggande allmänmedicinska principer som kontinuitet, ett begränsat uppdrag, mot sjukvårdens kommersialisering och för reflexion och vetenskapliga principer. Andreas behärskar konsten att förmedla allmänmedicinens betydelse för svensk hälso- och sjukvård till en större publik på ett inspirerande sätt och utmanar publiken med spetsiga formuleringar och humor«.

Inlägget Marina Tuutma omvald till DLF-ordförande dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/marina-tuutma-omvald-till-dlf-ordforande/feed/ 0
Läkemedelsverket vill se begränsad användning av malarialäkemedel https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsverket-vill-se-begransad-anvandning-av-malarialakemedel/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=lakemedelsverket-vill-se-begransad-anvandning-av-malarialakemedel https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsverket-vill-se-begransad-anvandning-av-malarialakemedel/#respond Fri, 03 Apr 2020 14:40:09 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123371 Malarialäkemedlen klorokin och hydroxiklorokin bör bara användas inom ramen för kliniska studier hos patienter med covid-19. Den uppmaningen riktar Läkemedelsverket till sjukvården.

Inlägget Läkemedelsverket vill se begränsad användning av malarialäkemedel dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Klorokin och hydroxiklorokin är godkända för behandling av malaria och vissa autoimmuna sjukdomar, till exempel reumatoid artrit hos vuxna.

Som Läkartidningen tidigare berättat har de här läkemedlen också lyfts fram som potentiella kandidater till behandling vid covid-19. Men även om större kliniska studier pågår så går det fortfarande inte att dra några robusta slutsatser vare sig vad det gäller säkerhet eller klinisk effekt i den här patientgruppen, enligt Läkemedelsverket.

Av en medicinsk kommentar som nyligen publicerades i Läkartidningen framgår att klorokinfosfat redan i dag används för behandling hos flertalet svenska patienter som uppvisar svår till måttlig sjukdomsbild. Nu uppmanar dock Läkemedelsverket sjukvården att bara använda klorokin och hydroxiklorin som behandling vid covid-19 inom ramen för kliniska studier.

Myndigheten avråder samtidigt starkt patienter att ta läkemedlen på eget bevåg – det vill säga utan recept och rekommendation från läkare.

Man vet sedan tidigare att båda substanserna kan orsaka allvarliga biverkningar, till exempel arytmi – ibland med dödlig utgång. Och därför bör de användas med försiktighet till patienter med riskfaktorer för arytmi, enligt Läkemedelsverket.

Myndigheten betonar att det är oklart hur risken för arytmi vid behandling med klorokin eller hydroxiklorokin påverkas om patienten är hypoxisk, som vid svår covid-19.

I ett pressmeddelande skriver Läkemedelsverket:

»Äldre med komplicerande sjuklighet och samtidig medicinering utgör den huvudsakliga riskgruppen för svår covid-19. Riskerna förenade med klorokin och hydroxiklorokin kan därför förväntas vara ökade i denna patientgrupp, särskilt i intensivvårdssituationen, jämfört med användning inom godkända indikationer«.

 

Inlägget Läkemedelsverket vill se begränsad användning av malarialäkemedel dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsverket-vill-se-begransad-anvandning-av-malarialakemedel/feed/ 0
Brist på läkemedel i intensivvården https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsbrist-oroar-intensivvarden/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=lakemedelsbrist-oroar-intensivvarden https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsbrist-oroar-intensivvarden/#respond Fri, 03 Apr 2020 14:30:34 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123461 Brist på läkemedel oroar intensivvården, och Socialstyrelsen publicerar ett nytt kliniskt stöd för läkemedelsbehandling i palliativ vården i kommunal hälso- och sjukvård. Det var några budskap på dagens presskonferens.

Inlägget Brist på läkemedel i intensivvården dök först upp på Läkartidningen.

]]>
– Vi vet att det på sina håll råder brist på läkemedel, och på något ställe är det akut inom intensivvården. Vi och andra aktörer arbetar för att lösa det här och mobilisera fram mer läkemedel, sa Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, vid dagens myndighetsgemensamma presskonferens på Folkhälsomyndigheten.

– Förutom det vill vi också uppmana till att man, i den mån man kan, ändrar sin praktik så att konsumtionen av intensivvårdsläkemedel utanför sådana avdelningar hålls så låg som möjligt och därmed lämnar över mer läkemedel till den akuta verksamheten. Verksamheter med högst belastning och mest akut behov av läkemedlen måste få företräde.

I den efterföljande frågestunden fick Thomas Lindén frågor om hur bristen såg ut konkret, vilka läkemedel det rörde sig om och var i landet bristen fanns, men det ville eller kunde han inte närmare gå in på.

– Jag har inte en sådan tydlig bild av hur verkligheten ser ut att jag kan lämna en kvalitetssäkrad bild. Vi hör framför allt att det är en oro för brist, mer än en riktig brist, men på några ställen i landet har man också haft en lite svårare situation.

Thomas Lindén berättade också att Socialstyrelsen i dag fredag har publicerat ett kliniskt stöd för läkemedelsbehandling i livets slutskede för läkare och sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården, det vill säga i särskilda boenden och hemsjukvården.

– Detta är för att snabbt få fram ett stöd för dem hur man bättre kan möta de behov som uppstår i den kommunala hälso- och sjukvården och samtidigt undvika onödiga transporter.

Han påminde om en rapport från Socialstyrelsen tidigare i år som tog upp problemet med onödiga transporter i livets slutskede.

– Det finns skäl att upprepa det nu. Det är viktigt att inte transportera i onödan, både för patientens egen skull och för att sjukhuset har svårt att ta emot ett större flöde.

Det nya kliniska stödet, behandlingsråden, heter »Symtomlindring i livets slutskede; Läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19«, ska ses som en komplettering till Socialstyrelsens tidigare vägledning för palliativ vård och finns på Socialstyrelsens webbplats.

– Råden är framtagna med tanke på att det kan vara svårt att få råd, och få ut personal, från sjukhusen och för att det nu är än mer olämpligt än annars att transportera patienter i det som kan vara deras sista dagar i livet, sa Thomas Lindén.

Nästa vecka planerar Socialstyrelsen att publicera ytterligare två kunskapsstöd.

Det ena handlar om triagering i primärvården.

Det andra riktar sig till läkare och sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården och ska vara ett stöd i omställningen av hygien- och säkerhetsrutiner, utredning, vård och palliativ vård. Tanken är att förtydliga Folkhälsomyndighetens tidigare rekommendationer för just den kommunala hälso- och sjukvården.

Han ville också påminna om de nya e-utbildningarna  som Socialstyrelsen och Karolinska institutet tagit fram och som finns för alla att ta del av bland annat på ki.se.

– Det varierar väldigt mycket i kommunerna och särskilt i hemtjänsten hur många som fått utbildning i hygienrutiner och skyddsutrustning och hur aktuell den är, sa Thomas Lindén.

Inlägget Brist på läkemedel i intensivvården dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakemedelsbrist-oroar-intensivvarden/feed/ 0
»Dagtid arbetar jag numera i ett tält utanför min vårdcentral« https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/kronika/2020/04/dagtid-arbetar-jag-numera-i-ett-talt-utanfor-min-vardcentral/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=dagtid-arbetar-jag-numera-i-ett-talt-utanfor-min-vardcentral https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/kronika/2020/04/dagtid-arbetar-jag-numera-i-ett-talt-utanfor-min-vardcentral/#respond Fri, 03 Apr 2020 14:00:10 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122779 Dagtid tar ST-läkaren Agmall Sarwari hand om dem som har ett personnummer, en adress, en fast punkt i livet. Men det är på torsdagskvällarna magin händer. Då volontärarbetar han för Läkare i världens klinik och tar hand om de andra.

Inlägget »Dagtid arbetar jag numera i ett tält utanför min vårdcentral« dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Dagtid arbetar jag numera i ett tält utanför min vårdcentral. Tältet har värme, el och tillräckligt med wifi. Vi hjälps åt att ta hand om patienter med luftvägsbesvär och gör ingen skillnad på om de är på väg till sjukgymnasten eller hudmottagningen i samma trapp. De med lindriga luftvägsbesvär får några ord om förhållningsregler och att de ska bege sig hemåt och höra av sig till oss om de blir sämre, andra med svårare besvär får behandling och de med svårast besvär ska vi ordna sjukhusvård för. En del människor vill stanna till och prata, lyfta sin oro.

Dagtid arbetar jag med kollegor som helt plötsligt har fått ställa om till att morgondagen sannolikt inte är gårdagen lik. Alla försöker tänka nytt och tänka tillsammans, kommer med förslag, har idéer och bidrar med det man kan. Fram rinner besluten som från en dag till en annan snabbt förändrar sättet vi arbetat på. Arbetsuppgifterna du hade i går får någon annan i dag. Men i stället för irritation och klagan upplever jag ett stoiskt lugn hos dem, detta på basen av en medvetenhet om att ens insats är viktig.

Dagtid får jag ta del av kollegors hjärta och driv. Även hos de chefer jag hittills bara känt till namnet och sällan sett eller träffat tidigare. Trots att chefen i helgen ådragit sig en fraktur ser hon ändå till att inställa sig på arbetet och arbeta hårdare än någon annan. Vi ser, bekräftar och tar hand om varandra på ett sätt som vi kanske inte alltid har gjort. Människorna som framför allt ser till att framhäva sig själva finns kvar, men tack och lov har en del av dem stannat hemma med snuva efter att ha varit på after-ski i Italien.

Så ja, dagtid tar jag hand om dem som precis som ni har ett personnummer, en adress, en fast punkt i livet. Men det är på torsdagskvällarna magin händer.

På torsdagskvällen volontärarbetar jag för Läkare i världens klinik och tar hand om de andra.

På torsdagskvällen kommer sjuksköterskan och leder vårt arbete. Hon som i vanliga fall arbetar på kirurgen, men som nu senaste veckan i stället gått en intensivutbildning i IVA-vård för att vår nuvarande situation kräver det. Hon som alltid ler mot patienterna och verkar glad, trots att jag vet att hon har haft en tung dag på det avlönade arbetet.

På torsdagskvällen tar jag och mina kollegor på oss ett tunt engångsförkläde av plast, munskydd donerade av privatpersoner och egenhändigt gjorda skyddsvisir tillverkade av praktikanterna på kansliet. Ute i kylan under bar himmel tar vi hand om patienter med hosta. Ditställda korgvävsskärmar skyddar patienterna från nyfikna blickar, och efter att solen har gått ned bakom Stadshuset står vi och lyssnar på lungor, hjärtan och frågor. Kollegan som stått bredvid mig och huttrat ska snart ta sig vidare från vår volontärklinik till ett nattpass på barnsjukhuset där hon arbetar som sjuksköterska.

På torsdagskvällen skrattar vi och dricker kaffe för att sedan ta hand om killen som torterats i hemlandet. Vi slänger i oss en macka, och sedan lyssnar vi på dem som inte har möjlighet att ta semester i Alperna eller Thailand. De som inte förstår eller kan ta del av informationen om social distansering. De personer som mer än något annat i världen skulle vilja ha en riktig hemkarantän.

I denna pandemins tid känner jag mig priviligierad över att mina dagar allt mer ser ut som mina torsdagskvällar.

Inlägget »Dagtid arbetar jag numera i ett tält utanför min vårdcentral« dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/kronika/2020/04/dagtid-arbetar-jag-numera-i-ett-talt-utanfor-min-vardcentral/feed/ 0
Aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa/#comments Fri, 03 Apr 2020 13:00:37 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122934 Personal som vårdar patienter med covid-19-infektion där risken är stor att luften innehåller höga halter av infektiös aerosol ska ha tillgång till andningsskydd av typen N95. Det bör åligga huvudmännen att lägga alla resurser på att tillgodose tillgången, skriver Sven Erik Lundin.

Inlägget Aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Det nya coronaviruset (sars-cov-2) skiljer sig från influensa A-virus på flera sätt, men tycks sprida sig likartat och ge hög risk för svår sjukdom och död, framför allt hos riskgrupper. Det finns därför grund för att studera tillgängliga data om smittspridning av influensa-A-virus tills vi får specifika data för sars-cov-2. Luftburen smitta (aerosoler) har till exempel avgörande betydelse för de råd som ges till allmänheten och för hur sjukvårdens personal bör skyddas.

Forskning visar att luftburna aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa A och sannolikt även vid covid-19. Även personer med lindriga symtom kan sannolikt sprida influensavirus via aerosol. Mängden aerosolpartiklar som utsöndras varierar påtagligt. En hoststöt från en person kan innehålla 300 000 partiklar (superspridare), medan en annan person bara producerar 400 partiklar. Aerosolpartiklarna kan sedan sväva i luften i timmar, framför allt i lokaler där mycket folk är i rörelse. Hur länge de håller sig svävande och hur länge virus i aerosolen är smittsamma beror bland annat på luftfuktighet och temperatur [1, 2].

På vintern kan den relativa luftfuktigheten i inomhusluft vara 20–30 procent, eftersom vi i Sverige värmer upp kall utomhusluft. Under dessa förhållanden kan coronavirus (cov-1 och cov-2) vara infektiösa i aerosol i minst tre timmar. Hög halt aktiva virus kan alltså finnas i lokaler med dålig ventilation. Större aerosolpartiklar faller snabbt till golvet eller fastnar i näsan och/eller de övre luftvägarna, medan merparten av de små partiklarna tar sig hela vägen ner till alveolerna. En upp till 100 gånger lägre dos kan vara tillräcklig för att bli sjuk om viruspartikarna når alveolerna än om de stannar i näsan [3-6].

God ventilation späder snabbt ut partiklarna. Aerosolsmitta sker därför i praktiken inte utomhus. Virus inaktiveras dessutom snabbt av UV-strålning. Alveolerna saknar skyddande slemskikt och flimmerhår, och deras sammanlagda yta är cirka 70–100 m2. Detta gör att immunsystemet även hos en ung, frisk individ kan överbelastas, med svår sjukdom som resultat.

En rimlig förklaring till att så många unga friska individer som varit i norra Italien (och spred smitta till Sverige) blev svårt sjuka är att de suttit länge i en buss eller ett flygplan med höga halter av aerosoler. Därmed ökade risken för att en hög smittdos skulle belasta alveolerna. För den som i stället utsätts för kontaktsmitta blir tiden från smitta till sjukdom ofta längre, symtomen lindrigare och lungan mindre engagerad.

Individer med hög risk för svår covid-19-infektion bör undvika lokaler och transportmedel där många personer vistas eller befunnit sig under dagen [7]. För att undvika kontaktsmitta är råden att tvätta händerna och undvika att föra in smitta i mun, näsa och ögon adekvata, liksom att vårdpersonal ska använda handskar vid kontakt med misstänkt smitta.

Vanliga munskydd ger sannolikt inget eller minimalt skydd mot aerosolsmitta. Ett rimligt krav är därför att personal som vårdar patienter med covid-19-infektion där risken är stor att luften innehåller höga halter av infektiös aerosol ska ha tillgång till andningsskydd av typen N95. I en bristsituation bör man göra allt för att prioritera denna personal, och det bör åligga huvudmännen att lägga alla resurser på att tillgodose tillgången.

Inlägget Aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa/feed/ 1
Fler vill nu bli läkare https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fler-vill-nu-bli-lakare/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fler-vill-nu-bli-lakare https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fler-vill-nu-bli-lakare/#respond Fri, 03 Apr 2020 12:30:56 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123382 Antalet sökande till läkarprogrammet har ökat med 23 procent jämfört med förra året, enligt siffror från Universitets- och högskolerådet som Dagens Nyheter tagit del av.

Inlägget Fler vill nu bli läkare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Ansökningstiden inför hösten har ännu inte gått ut. Dagens Nyheter har jämfört antalet ansökningar som inkommit mellan den 16 mars och den 1 april med samma period förra året. Förra året sökte 3 987 personer under perioden jämfört med 4 895 i år.

Även sjuksköterskeprogrammet har sett ett ökat intresse. Där är ökningen ännu större, 26 procent, från 7 293 ansökningar till 9 160 i år.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren säger i artikeln att hon tror att Folkhälsomyndighetens dagliga pressträffar om coronakrisen kan ha ökat intresset för läkaryrket.

– Den har gjort det tydligt hur viktigt läkaryrket är och vilket spännande jobb det här är, säger Heidi Stensmyren till DN.

Även Roger Klinth, rektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola, tror att rapporteringen i medierna kan ha bidragit till det ökade intresset för vårdyrken.

– Många vill vara med när det händer och kunna göra skillnad. Så tror jag att många unga tänker, att de vill ha ett yrke där de kan göra nytta.

Han tror också att trygga anställningar kan locka i tider av oro.

Inlägget Fler vill nu bli läkare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fler-vill-nu-bli-lakare/feed/ 0
Läkarförbundet huvudsakligen positivt till nya ST-föreskrifter https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-huvudsakligen-positivt-till-nya-st-foreskrifter/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=lakarforbundet-huvudsakligen-positivt-till-nya-st-foreskrifter https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-huvudsakligen-positivt-till-nya-st-foreskrifter/#respond Fri, 03 Apr 2020 10:50:46 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122956 Läkarförbundet är i huvudsak positivt till Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter för BT och ST och ändringar i AT-föreskrifterna. Men på några punkter vill förbundet se ändringar.

Inlägget Läkarförbundet huvudsakligen positivt till nya ST-föreskrifter dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I sitt remissvar börjar förbundet med att tacka Socialstyrelsen för ett gott samarbete under processen. Likväl har Läkarförbundet en rad synpunkter.

När det gäller förslaget till föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) är förbundet är positivt till att den huvudansvariga verksamhetschefen föreslås ha övergripande ansvar för BT- och ST-läkare och att det är verksamhetschefen som utser huvudhandledare och utformar individuellt utbildningsprogram. Förbundet tycker också att det är bra att annan lämplig person än verksamhetschefen kan få det ansvaret vad gäller BT. Men verksamhetschefen bör inte själv kunna vara huvudhandledare eller studierektor, anser förbundet, och det bör tydliggöras.

Förbundet tycker också det är bra att BT-läkare ska ha tillgång till studierektor. I förslaget står att personen ska ha specialistkompetens, men förbundet vill att det tydligt står att det ska vara en läkare med specialistkompetens.

Bastjänstgöringens längd är tänkt att variera individuellt efter behov. Någon tid anges inte. Läkarförbundet vill att det i likhet med propositionstexten skrivs in i föreskrifterna att normtiden i genomsnitt ska vara 12 månader för läkare som inte kan tillgodoräkna sig någon kunskap sedan tidigare.

Det bör också stå angående bastjänstgöringen att tjänstgöringen i akut sjukvård ska omfatta tjänstgöring på sjukhus. BT-läkaren bör få verka inom olika vårdnivåer, anser förbundet.

När det gäller tillgång till handledning föreslår förbundet att »bör« byts ut till »ska« i följande mening: »Handledningen bör planeras in den ordinarie tjänstgöringen för både handledaren och BT-läkaren eller ST-läkaren.«

För situationer när BT-läkaren eller ST-läkarens kompetens inte visar sig hålla måttet saknar Socialstyrelsens förslag en skrivning om vårdgivarens skyldighet att vidta åtgärder. Förbundet föreslår att skrivningen i nuvarande ST-föreskrifter behålls.

De föreslagna målbeskrivningarna för BT tillstyrks av Läkarförbundet med några undantag som kan läsas här.

Likaså tillstyrks förslaget till målbeskrivningar för övrig specialiseringstjänstgöring i huvudsak, men med några undantag:

Bland annat vänder sig förbundet mot att kravet på ett självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer tagits bort. Förbundet föreslår att det nuvarande kravet står kvar men att kravet tydliggörs och stärks och att frågan också utreds närmare av Socialstyrelsen.

Förbundet vill också att det föreslagna delmål b4 om försäkringsmedicin (att den specialistkompetenta läkaren ska »kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten«) stryks helt. Det är otydligt, tycker förbundet. I stället bör nuvarande målbeskrivnings formulering behållas: »kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilde patienten med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården«.

När det gäller AT tillstyrker i princip Läkarförbundet förslaget till ändring i AT-föreskrifterna.

Bland annat föreslår Socialstyrelsen att kravet på att allmänmedicin ligger sist i AT tas bort. Det är bra, tycker förbundet, det ökar möjligheterna att skapa fler AT-tjänster. Kravet på att handledaren ska vara färdig specialist föreslås också försvinna. Att handledare kan vara ST-läkare är också bra, tycker förbundet, det är kompetensutvecklande för ST-läkaren.

Men förbundet har några synpunkter på AT-föreskrifterna. Skrivning om krav på extern kvalitetsgranskning av AT efterlyses. Sådan granskning behövs för att hålla en likvärdig kvalitet över landet. På många ställen i landet upplevs kvaliteten på AT som låg, skriver förbundet, som har förslag på en helt ny paragraf med krav på granskning vart femte år av en extern aktör utan organisatorisk koppling till vårdgivaren.

Läkarförbundet vill också att de nuvarande målen för AT ses över och kallar dem »omoderna« och »opedagogiska«. De bör ses över, men det ska inte ske förhastat. Dessutom måste målbeskrivningen för AT anpassas utifrån målbeskrivningen för BT, anser förbundet, så att den vars AT godkänns även kan prövas mot målbeskrivningen för BT.

Tanken var att den nya reglerna för specialistkompetens och legitimation skulle träda i kraft den 1 juli i år. Men den 17 mars begärde Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner att regeringen skjuter upp datumet till den 1 januari 2021, eftersom vården på grund av coronakrisen inte hunnit förbereda sig. Dock vill man att ändrade AT-föreskrifter träder i kraft så snart som möjligt.

Läs även:

Läkarförbundet vill skjuta upp införandet av BT

Läkarförbundet: Vi behöver besked om övergångsregler för BT

Socialstyrelsen föreslår nya föreskrifter för AT, BT och ST

Inlägget Läkarförbundet huvudsakligen positivt till nya ST-föreskrifter dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-huvudsakligen-positivt-till-nya-st-foreskrifter/feed/ 0
Stor oro för kommande brist på intensivvårdsplatser https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stor-oro-for-kommande-brist-pa-intensivvardsplatser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=stor-oro-for-kommande-brist-pa-intensivvardsplatser https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stor-oro-for-kommande-brist-pa-intensivvardsplatser/#respond Fri, 03 Apr 2020 10:29:10 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123361 Nu ökar trycket på intensivvårdsavdelningarna i landet. Region Stockholm uppges vara nära taket, men även andra regioner uttrycker oro för en kommande platsbrist, rapporterar SVT.

Inlägget Stor oro för kommande brist på intensivvårdsplatser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I normala fall finns drygt 500 intensivvårdsplatser i landet. Efter utbrottet av covid-19 har antalet platser utökats med omkring 300, enligt Socialstyrelsen. Men enligt Folkhälsomyndighetens prognos kan det ändå vara mellan 100 och 400 platser för lite när utbrottet når sin kulmen. Och flera sjukhus, inte bara i Region Stockholm, har redan en hög beläggning, rapporterar SVT.

Den kommande tiden väntas ställa vården inför svåra prioriteringar. I Region Stockholm har behovet av intensivvårdsplatser dubblerats på en vecka. Tidigare i veckan skickades ett internt nyhetsbrev ut inom intensivvården på Nya Karolinska Solna med budskapet att sjukhusets tak beräknas vara nått inom några dagar, både vad gäller platser och personal.

– Vi måste tyvärr säga nej till patienter som vi tidigare hade kunnat säga ja till. Våra resurser kommer att bli otillräckliga. Det är oerhört smärtsamt att behöva säga nej till en patient som man för bara en månad sedan kanske hade kunnat hjälpa på ett helt annat sätt, säger Andreas Hvarfner, överläkare i anestesi- och intensivvård, på Karolinska universitetssjukhuset, till SVT.

Innehållet i det utskickade internmeddelandet har till Dagens Nyheter kommenterats av bland annat Karolinskas kommunikationsdirektör som ifrågasätter den prognos för platser som anges i meddelandet.

Christina Agvald Öhman är överläkare inom intensivvården på Karolinska i Huddinge och en av dem som ingår i Socialstyrelsens samordningsgrupp för landets intensivvårdsresurser. Hon säger till Dagens Nyheter:

– Än har vi ingen brist men det är stor risk att vi får det. Jag tror att vi måste hjälpa varandra över regiongränserna för att klara det här.

Inlägget Stor oro för kommande brist på intensivvårdsplatser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stor-oro-for-kommande-brist-pa-intensivvardsplatser/feed/ 0
Krislägesavtalet är godkänt https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/krislagesavtalet-ar-godkant/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=krislagesavtalet-ar-godkant https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/krislagesavtalet-ar-godkant/#respond Fri, 03 Apr 2020 10:15:24 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123358 Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och arbetsgivarorganisationen Sobona aktiverar nu krislägesavtalet i Region Stockholms intensivvårdsverksamhet.

Inlägget Krislägesavtalet är godkänt dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I ett pressmeddelande skriver SKR att anledningen är en avgörande påverkan på personalförsörjningen.

– I Region Stockholm ser vi nu att alla befintliga möjligheter i det reguljära kollektivavtalet för att säkra bemanningen i intensivvården är uttömda. Vi väljer därför att aktivera krislägesavtalet enligt regionens begäran med omedelbar verkan, säger Joakim Larsson, ordförande i förhandlingsdelegationen i SKR, i pressmeddelandet.

Det var i går, torsdag, som Region Stockholm begärde att få aktivera avtalet.

Krislägesavtalet ska reglera villkor för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Avtalet kan aktiveras om en region eller kommun fattar beslut om det, och att SKR därefter fattar samma beslut. Det gäller sedan i fyra veckor i stöten och ger arbetsgivaren möjlighet att disponera mer fritt över arbetskraften, medan de anställda får bättre lön.

Inlägget Krislägesavtalet är godkänt dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/krislagesavtalet-ar-godkant/feed/ 0
Palliativ farmakologisk behandling vid svår covid-19 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/palliativ-farmakologisk-behandling-vid-svar-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=palliativ-farmakologisk-behandling-vid-svar-covid-19 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/palliativ-farmakologisk-behandling-vid-svar-covid-19/#comments Fri, 03 Apr 2020 08:58:38 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123298 Många patienter med hög biologisk ålder och stor sjuklighet är inte aktuella för intensivvård utan har störst nytta av ren palliativ behandling vid svår covid-19. Här ges en kort sammanfattning av lämplig symtomlindrande behandling vid svår covid-19.

Inlägget Palliativ farmakologisk behandling vid svår covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Coronavirus disease 2019 (covid-19) kan orsaka svår sjukdom, framför allt bland äldre och människor med andra underliggande sjukdomar, med stort behov av lindrande (palliativ) behandling.

Den kliniska bilden vid svår sjukdom domineras av lunginflammation som kan progrediera till akut lungskada (ARDS) med snabb försämring och svår syrebrist [1]. Infektionen ökar risken för komplikationer såsom hjärt–kärlsjukdom, arytmi, lungemboli och sepsis med multiorgansvikt [1]. Risken för död bland patienter med konstaterad smitta har rapporterats (främst data från Kina) till omkring 4 procent för 60-åringar och 15 procent för människor 80 år eller äldre, och är ökad för patienter med samsjuklighet såsom hjärt–kärlsjukdom (10 procent) och kronisk lungsjukdom (6 procent) [2]. 

De vanligaste symtomen vid svår sjukdom är feber, torrhosta, andnöd och smärta (oftast i bröstkorgen sekundärt till hosta) [1]. Symtom har oftast förekommit i 2–3 veckor hos patienter som skrivs ut från sjukhus eller som avlider i sjukdomen [3].

Intensiv syrgasbehandling och intensivvård med respiratorbehandling förbättrar överlevnaden och chansen att bli helt frisk vid svår covid-19, och är aktuell för patienter som bedöms ha tillräckligt låg biologisk ålder och underliggande sjuklighet för att tolerera den ofta långa intensivvården och kunna återgå till ett liv som är värdefullt för patienten. Många patienter med hög biologisk ålder och stor sjuklighet är inte aktuella för intensivvård utan har störst nytta av ren palliativ behandling [4].

Vårt mål är att ge en kort sammanfattning av lämplig symtomlindrande behandling vid svår covid-19. Även om vårt fokus är patienter i rent palliativ vård så kan behandlingarna också vara användbara för symtomlindring under livsuppe­hållande behandling. Speciell målgrupp för artikeln är läkare som normalt sett inte arbetar med denna typ av symtomlindring. Fokus blir naturligt på enheter där det finns möjligheter att ge symtombehandling – sjukhus, palliativa enheter och hemsjukvård – och behandlingen behöver anpassas efter lokala omständigheter.

Rekommendationerna (Tabell 1) baseras på riktlinjer från Palliativt kunskapscent­rum [5], Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede [6] samt våra kliniska erfarenheter från sjukhus, palliativ slutenvård och hemsjukvård.

Vårdnivå och palliativt behov

Symtomlindring är aktuell för alla patienter med svåra eller begränsande symtom. Det är viktigt att så tidigt som möjligt bedöma vårdnivå och behandlingsbegränsningar utifrån patientens biologiska åld­er och chans att återgå till ett värdefullt liv [4]. Patienten bör, så långt det är möjligt, vara delaktig i beslutet. Det är viktigt att utforma en plan på särskilda boenden där man tar ställning till palliativ behandling på boendet och huruvida patienten ska in till sjukhuset vid försämring. Vid hög belastning på sjukhus kan inrättande och bedömning av multidisciplinärt team (inkluderande exempelvis narkosläkare, infektionsläkare, lungmedicinare och palliativ kompetens) vara en metod för rationella bedömningar och minskad etisk stress [7]. Vid ren palliativ vård är ventilator eller hjärt–lungräddning inte aktuellt. Planen förankras med patienten, närstående och personal och dokumenteras i journalen. En klar plan minskar stress för alla inblandade.

Farmakologisk symtomlindrande behandling

Målet med behandlingen är att ge en god symtomlindring och att undvika smitta. Rekommenderade läkemedel och doser listas i Tabell 1.

Hygienrutiner, inklusive munskydd, glas­ögon eller visir, förkläde och handskar, är av högsta prioritet för att skydda personal. Undvik onödiga provtagningar och undersökningar. Adekvata skyddsåtgärder är viktiga för att personal ska kunna arbeta och för att skapa ett lugnt arbetsklimat kring den svårt sjuka patienten.

Behandlingen styrs av patientens symtom och fortlöpande kliniska bedömningar. Empirisk behandling testas utifrån symtom. Det är oftast inte aktuellt med blodprov, radiologi eller andra undersökningar.

Lugn miljö runt patienten är en viktig start. Ta bort utrustning som inte längre behövs (såsom saturationsmätare och annan övervakningsutrustning) och se till att patienten sitter/ligger så bekvämt som möjligt. Mänsklig kontakt (med adekvat skyddsutrustning) är viktig för att motverka ensamhet och känslor av utsatthet och för att förbättra patientens psykosociala hälsa.

Underliggande tillstånd behandlas enligt följande: 

  • Bronkobstruktion: luftrörs­vidgande (till exempel beta-2-agonist), kortison som inhalation eller tablett (till exempel betametason)
  • Bakteriell infektion: antibiotika om det tros minska symtom, dock ej i terminalt skede
  • Hjärtsvikt: vätskedrivande, morfin
  • Ischemisk hjärtsjukdom: nitroglycerin, morfin 
  • Arytmi: betablockad 
  • Lungembolisering: antikoagulantia 

Inhalationsbehandling ges bara vid tecken på obstruktion och i första hand med patientens egna inhalatorer, eller i andra hand med sprej i andningsbehållare (spacer) som sedan följer patienten. Undvik nebulisering på grund av smittrisk. 

Näring och vätska kan snarare förvärra symtom vid svår sjukdom i palliativ fas. Intravenös vätska ges endast till patienter som inte själva kan dricka och som uttrycker törst.

Feber driver på andningen och behandlas med paracetamol, och i svårare fall NSAID, som också finns i injektionsform: ketorolak eller betametason.

Morfin är förstahandsalternativ mot andnöd, hosta och smärta. I första hand ges oral behandling eller injektion, vilket kan upprepas vid behov efter 20–40 minuter och har effekt kring 4 timmar. För patienter som redan står på morfin ges extrados motsvarande 1/6 av den totala dygnsdosen. Dosen anpassas efter symtomen. Som vanligt ges profylax mot förstoppning och medel mot illamående vid behov (exempelvis metoklopramid 10 mg subkutant eller intravenöst). Subkutan pump kan vara aktuell i specialiserad vård men inte på särskilt boende. 

Andnöd lindras i första hand med morfin. Bronkvidgande inhalationer (till exempel beta-2-agonist) ges endast vid kliniska tecken på obstruktion. Fläkt mot näsa och mun kan lindra andnöd. Syrgas kan ges på försök (till exempel 5–10 l/min) utan behov av saturationsmätning och tas bort om det inte lindrar inom en timme. 

Ångest och svår andningskris behandlas med tillägg av midazolam för kortvarig effekt eller injektion diazepam för långvarigare effekt. Palliativ sedering kan bli aktuell vid akut svår andningskris, genom kontinuerlig infusion av midazolam alternativt propofol.

Hosta lindras effektivast med morfin. Kodein bör undvikas på grund av varierande effekt. Smärta från bröstkorgen på grund av hosta kan lindras av paracetamol eller NSAID, men oftast krävs morfin.

Rosslig andning på grund av hjärtsvikt kan behandlas med vätskedrivande, men rossel uppkommer ofta i livets slutskede på grund av lite segt slem i större luftvägarna och besvärar ofta inte patienten. Rutinmässig behandling med glykopyrron rekommenderas inte då det har tveksam effekt och kan ge biverkningar såsom ytterligare torra slemhinnor och segare slem som är svårare att hosta upp.

Konfusion kan vara svårbehandlad, men överväg vid behov haloperidol, som kan kombineras med midazolam. Utvärdera och öka doserna vid behov.

Sammanfattning

Tidigt insatt evidensbaserad symtomlindring är viktig för patienter som lider av covid-19, både i kombination med livsförlängande behandling och vid ren pallia­tiv vård. Det är viktigt att man på varje enhet, inklusive särskilda boenden, planerar hur man ska kunna ge adekvat symtomlindring och möjliggöra mänsklig kontakt för att minska lidandet vid svår covid-19.

Inlägget Palliativ farmakologisk behandling vid svår covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/palliativ-farmakologisk-behandling-vid-svar-covid-19/feed/ 2
Skyddsstopp på Östra sjukhuset hävt https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddsstopp-pa-ostra-sjukhuset-havt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=skyddsstopp-pa-ostra-sjukhuset-havt https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddsstopp-pa-ostra-sjukhuset-havt/#respond Fri, 03 Apr 2020 08:51:27 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123326 Det skyddsstopp som fackförbundet Kommunal införde på en medicinavdelning på Östra sjukhuset i Göteborg i går onsdag hävdes på onsdagskvällen efter dialog mellan skyddsombud, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

Inlägget Skyddsstopp på Östra sjukhuset hävt dök först upp på Läkartidningen.

]]>

Skyddsstoppet rörde en avdelning med plats för äldre patienter med riskfaktorer som väntar på provsvar för covid-19 och berörde vissa patientnära arbetsuppgifter som att mata, ta prover, byta blöja eller hjälpa någon på toaletten. Anledningen var att personalen på den berörda avdelningen uppgavs arbeta med visir och kortärmade skyddskläder men utan munskydd.

Skyddsstoppet kunde förklaras av att meddelande om nya åtgärder hade inte nått Kommunal, enligt Per-Olof Hansson, chefsläkare på Sahlgrenska.

– Vi får ta på oss att vi har varit otydliga. Det händer mycket på väldigt mycket på oerhört kort tid, vilket gör att det är extra svårt med informationsspridning, säger han till Sveriges radio P4 Göteborg.

Men enligt SVT Nyheter har parterna dock skilda uppfattningar.
– Vi och arbetsgivarna har olika uppfattningar om vad som är patientnära arbeten. Under fredagen kommer vi att hålla möten dels med medarbetarna, dels med arbetsgivarna. Allt för att försöka hitta en lösning som alla kan vara nöjda med, säger skyddsombudet Liselott Kjellström till SVT Nyheter Väst.
I Västra Götalandsregionens hygienrutiner senast reviderade den 1 april gäller bland annat följande för personlig skyddsutrustning i vårdnära arbete utan risk för aerosolsmitta:

»Stänkskydd som täcker ansiktet (ögon, näsa, mun).

  • Heltäckande visir som täcker hela ansiktet eller vätskeavvisande munskydd (IIR) tillsammans med skydd för ögonen, till exempel skyddsglasögon. Visir som inte skyddar för stänk mot munnen kombineras med vätskeavvisande munskydd (IIR). Utifrån en riskbedömning och de arbetsmoment som utförs väljs det arbetstekniskt mest lämpliga alternativet.
  • Munskydd/skyddsglasögon/visir behöver inte bytas mellan patienter och kan användas så länge det inte tas av, förorenas, skadas eller genomfuktats.«

Läs även:

Skyddsstopp på Östra sjukhuset

Inlägget Skyddsstopp på Östra sjukhuset hävt dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddsstopp-pa-ostra-sjukhuset-havt/feed/ 0
Socialstyrelsen gör tummen ned för könskirurgi från 15 år https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/socialstyrelsen-gor-tummen-ned-for-konskirurgi-fran-15-ar/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=socialstyrelsen-gor-tummen-ned-for-konskirurgi-fran-15-ar https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/socialstyrelsen-gor-tummen-ned-for-konskirurgi-fran-15-ar/#respond Fri, 03 Apr 2020 06:48:32 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123116 Mycket talar emot att sänka åldersgränsen för att få genomgå vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen till 15 år. Det säger Socialstyrelsen efter att på regeringens uppdrag ha tittat närmare på frågan.

Inlägget Socialstyrelsen gör tummen ned för könskirurgi från 15 år dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Enligt dagens lagstiftning måste man ha fyllt 18 år för att man ska få genomgå till exempel avlägsnande av testiklar och penis samt konstruktion av vagina, klitoris och blygdläppar.

I en lagrådsremiss 2018 föreslog regeringen att Socialstyrelsen ska kunna ge tillstånd att genomgå den typen av ingrepp från 15 års ålder, om det finns synnerliga skäl. Efter skarp kritik backade dock regeringen och gav i stället Socialstyrelsen i uppdrag att ytterligare utreda saken.

I en färsk rapport slår nu myndigheten fast att det är mycket som talar emot en sänkt åldersgräns.

Enligt Socialstyrelsen saknas det både vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om nytta och risker med den här typen av ingrepp före 18 års ålder.

Myndigheten understryker också att man fortfarande inte vet vad den kraftiga ökningen av unga och sårbara patienter i könsdysforivården på senare år beror på.

Socialstyrelsen väger detta mot att väntan på kirurgi kan förlänga det stora lidande som enstaka individer upplever. Här lyfter dock myndigheten fram att personer under 18 år kan få annan könsbekräftande behandling och stöd inom könsdysforivården.

Socialstyrelsen håller öppet för att kunskapsläget kan förändras framöver och att det då är viktigt att anpassa lagstiftningen efter det.

Regeringen har också föreslagit att barn som fyllt 12 år ska kunna ändra sitt juridiska kön. Om den ena av två vårdnadshavare inte samtycker till detta har regeringen föreslagit att socialnämnden ska kunna ansöka om ändring av det juridiska könet, om det krävs med hänsyn till barnets bästa.

Efter att ha tittat närmare på frågan anser Socialstyrelsen att socialtjänsten har den kompetens som krävs för att bedöma vad som är bäst för barnet i den här typen av fall.

 

Inlägget Socialstyrelsen gör tummen ned för könskirurgi från 15 år dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/socialstyrelsen-gor-tummen-ned-for-konskirurgi-fran-15-ar/feed/ 0
Stockholm: Ja till krisavtal https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stockholm-ja-till-krisavtal/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=stockholm-ja-till-krisavtal https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stockholm-ja-till-krisavtal/#respond Thu, 02 Apr 2020 17:58:31 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123278 Region Stockholm begär nu att få aktivera krislägesavtalet. Enligt finansregionrådet Irene Svenonius (M) ökar behovet av intensivvård snabbt och därför vill man få bättre möjlighet att stärka upp bemanningen.

Inlägget Stockholm: Ja till krisavtal dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Vid 18-tiden på torsdagskvällen beslutade regionstyrelsen i Stockholm att skicka en begäran till Sveriges Kommuner och regioner (SKR) om att krislägesavtalet ska träda i kraft för regionens IVA-verksamheter.

– Insatserna vårdens medarbetare gör i dessa tider är otroliga. Vår uppgift är att ge dem bästa möjliga förutsättningar att göra sitt jobb och vi ser att behovet av intensivvård kommer att öka snabbt, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) i ett pressmeddelande från den blågröna alliansen.

Krislägesavtalet ska reglera villkor för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Avtalet kan aktiveras om en region eller kommun fattar beslut om det, och att SKR därefter fattar samma beslut. Det gäller sedan i fyra veckor i stöten och ger arbetsgivaren möjlighet att disponera mer fritt över arbetskraften, medan de anställda får bättre lön.

– Den stora vinsten för arbetsgivaren är att man får ut lite mer arbetstid av sin personal. Uppsidan för den anställda är att man får 220 procent i lön, berättade Peter Wursé, chefsförhandlare på Läkarförbundet, i en tidigare artikel i Läkartidningen.

Den ordinarie arbetstiden blir 48 timmar per vecka och vilan anpassas. Arbetsgivaren kan också flytta på personal till andra arbetsställen.

– Efter stora ansträngningar att uttömma alla möjligheter inom ordinarie kollektivavtal väljer vi i dag att aktivera krislägesavtalet inom intensivvården. Det betyder tuffa arbetstider och villkor för medarbetarna som berörs, och att de i gengäld får drygt dubbel timpeng, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) i pressmeddelandet.

Det är nu upp till SKR att godkänna Region Stockholms begäran.

– Vi sätter igång att jobba med det här omgående i kväll och fatta ett skyndsamt beslut, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR, till Läkartidningen.

Hur snart kommer det?

– Jag vågar inte svara på det, men vi kommer att jobba väldigt skyndsamt. Så mycket kan jag säga.

Ytterligare en nyhet som presenterades på en pressträff på tordagskvällen rör fältsjukhuset i Älvsjö.

 – Jag har begärt att fältsjukhuset i Älvsjö omgående kan ta emot patienter, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, enligt Dagens Nyheter.

Inlägget Stockholm: Ja till krisavtal dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/stockholm-ja-till-krisavtal/feed/ 0
Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utredning-staten-behover-mal-for-sjukvarden-vid-kriser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=utredning-staten-behover-mal-for-sjukvarden-vid-kriser https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utredning-staten-behover-mal-for-sjukvarden-vid-kriser/#respond Thu, 02 Apr 2020 16:00:34 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123254 Staten behöver ha en nationell målsättning för sjukvården vid krig eller kris. Det är en av slutsatserna i ett delbetänkande från utredningen om vårdens beredskap.

Inlägget Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I dag, torsdag, presenterades ett delbetänkande från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Utredningen tillsattes i augusti 2018 och ska se över sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser som stora bränder, smittsamma sjukdomar och terrorattacker.

Betänkandet som nu presenteras fokuserar på hälso- och sjukvården i det civila försvaret. Bland annat pekar utredningen på att det behövs ett tydligt och sammanhållet planeringssystem som beslutas på nationell nivå. Detta ska sedan vara styrande för kommuner och regioner i deras planering.

Staten måste också ha en nationell målsättning för sjukvården vid kris och krig, och det är utifrån den målsättningen som regionerna ska planera vilken vård som ska utföras i sådana situationer.

– Just nu, i den här krisen så ser vi att regioner ställer in planerade operationer och i huvudsak utför akut vård. Det förslag som utredning lägger är att medborgaren i en krissituation kan förvänta sig att få vård som inte kan anstå. Det är en generell utgångspunkt redan i dag, men den finns inte formulerad som ett mål i det här sammanhanget. Den är inte beslutad, säger den särskilda utredaren Åsa Kullgren.

Hon pekade också på att det kommer behövas mer vägledning från Socialstyrelsen vad gäller prioriteringar vid kris eller krig.

– Socialstyrelsen har på kort tid i den aktuella pandemin tagit fram principer för intensivvården, men det kommer behövas för fler områden, till exempel för traumaomhändertagandet.

I delbetänkandet föreslås också en nationell modell för utbildning och övning i katastrofmedicin och civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

Åsa Kullgren pekade på att övning är det bästa sättet att pröva sina planer och för att hitta sårbarheter.

– I dag saknas en samordning och ett gemensamt innehåll i den utbildning som regionerna ansvarar för och bedriver. Det försämrar möjligheter för en god samverkan mellan alla inblandade aktörer.

Utredningen arbetar också med ett förslag om ett sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Det baseras på fyra nivåer.

Den första nivån handlar om baslagerhållning på apotek och hemmet för läkemedel. Det ska utgöra en buffert och den köper tid för regioner att arbeta fram lösningar när brister uppstår.

Här ser utredningen en möjlighet att utse vissa beredskapsapotek. De ska ha ett särskilt uppdrag att ansvara för lagerhållning och öppethållandetider i kris och krig.

Nivå två handlar om lagringsskyldighet för regionerna, och det är tänkt att omfatta ett urval av läkemedel och sjukvårdsmateriel av särskild betydelse.

Tredje steget handlar om att bygga upp statlig beredskapslagring, som i dag nästan är obefintlig, och den fjärde nivån handlar om att se över tillverkningsberedskap i Sverige.

Delbetänkandet finns att ta del av här. Slutbetänkandet i utredningen lämnas den 30 september 2021.

Läs mer:

Krishantering ska granskas

Inlägget Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utredning-staten-behover-mal-for-sjukvarden-vid-kriser/feed/ 0
Läkarförbundet: Dags att aktivera krislägesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-dags-att-aktivera-krislagesavtalet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=lakarforbundet-dags-att-aktivera-krislagesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-dags-att-aktivera-krislagesavtalet/#respond Thu, 02 Apr 2020 15:46:31 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123223 Det är hög tid att aktivera krislägesavtalet, tycker Läkarförbundet. »Om det inte är kris nu, när är det då kris?«, frågar ordförande Heidi Stensmyren. Och i Stockholm kan det vara nära förestående.

Inlägget Läkarförbundet: Dags att aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Krislägesavtalet ger arbetsgivare möjlighet att använda arbetskraft mer fritt än vad kollektivavtalet tillåter. I gengäld får personalen en betydligt större ekonomisk kompensation.

Läkarförbundet skrev under krislägesavtalet med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och regioner och Sobona i mitten av mars. Vårdförbundet skrev på så sent som för en vecka sedan.

På onsdagen krävde Vårdförbundet att avtalet nu tas i bruk. Läkarförbundet inte gått ut med ett lika tydligt krav – men ordförande Heidi Stensmyren säger nu att det är dags att använda avtalet.

– Det är läge nu att aktivera det där det behövs, säger hon till Läkartidningen.

Hon fortsätter:

– Vi ser redan nu att verksamheterna börjar ställa om så att de kan ta ut fler arbetade timmar och flytta på folk, egentligen det som krislägesavtalet är framtaget för.

Vilka ställen ser ni där det faktiskt behövs?

– Det är inom intensivvården i Stockholm, Sörmland… det finns några sådana exempel. Vi ser också i Göteborg där man har ett ökat uttag av antalet timmar.

Krislägesavtalet kan aktiveras i enskilda delar av verksamheten, exempelvis en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus. Det ger bland annat arbetsgivaren rätt att förlänga den ordinarie veckoarbetstiden till 48 timmar, och därtill nödfallsövertid vid behov, under som mest fyra veckor.

För det får läkare en krisersättning på 120 procent av lönen, plus 150 procent per timme vid nödfallsövertid.

För att aktivera avtalet måste regionen vända sig med en begäran till Sveriges Kommuner och regioner som kan ge grönt ljus om vissa kriterier är uppfyllda.

Heidi Stensmyren påpekar att det är bra att ha framförhållning när man överväger att aktivera krislägesavtalet.

– Vi pratar om en verksamhet med många anställda och schemaläggningen av personalen är en stor apparat att få till. Att hantera en kris bra handlar om goda förberedelser.

Hon berättar också att Läkarförbundet lokalt har fått »påstötningar« från arbetsgivare om att förhandla fram andra avtal för att öka bemanningen. Förbundet har då sagt nej och hänvisat till krislägesavtalet.

Kan du säga var någonstans?

– Nej, men vi får påstötningar. Det kan jag säga. Och det är intensivvård det rör sig om.

Än så länge har Region Stockholms besked varit att krislägesavtalet inte ska aktiveras och att man så långt det går letar andra lösningar.

Läkartidningen har sökt Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, för att få svar på om det finns planer på att aktivera avtalet.

– Om vi säger något nu så är det samma besked som i går. Men det kan mycket snabbt bli inaktuellt, säger Rasmus Jonlund, kommunikationschef hos Liberalerna.

 

Läs även:

Läkarförbundet skriver under krislägesavtal

Semestern kan avbrytas vid coronakris

Inlägget Läkarförbundet: Dags att aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/lakarforbundet-dags-att-aktivera-krislagesavtalet/feed/ 0
Privatläkarföreningen: Viktigt att egenföretagande i vården finns kvar https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/privatlakarforeningen-viktigt-att-egenforetagande-i-varden-finns-kvar/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=privatlakarforeningen-viktigt-att-egenforetagande-i-varden-finns-kvar https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/privatlakarforeningen-viktigt-att-egenforetagande-i-varden-finns-kvar/#respond Thu, 02 Apr 2020 14:53:07 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123225 Det är mycket viktigt att det finns småskalig vård och möjligheter för egenföretagande inom sjukvården även om den nationella taxan försvinner. Det menar Sven Söderberg, ordförande i Privatläkarföreningen.

Inlägget Privatläkarföreningen: Viktigt att egenföretagande i vården finns kvar dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Sven Söderberg, ordförande i Privatläkarföreningen, är inte särskilt förvånad över förslagen som rör nationella taxan i Anna Nergårdhs huvudbetänkande i utredningen »God och nära vård«.

Utredningen lämnar två alternativa förslag som båda innebär att lagen om läkarvårdsersättning (LOL) upphävs.

Det ena förslaget går ut på att det ska vara obligatoriskt för regionen att inrätta valfrihetssystem även inom fysioterapi och psykiatri. Det andra förslaget är att vidareutveckla dagens system till ett kompletterande nationellt system som ska skapa förutsättningar för mindre vårdetableringar på platser där tillgången till vård är mindre.

– Det var väntat. Vi har haft kontakt med utredning och vi visste att det var risk för att förslaget skulle bli att lägga ner taxan, säger han till Läkartidningen

Sven Söderberg menar dock att taxan i dess nuvarande form behöver utvecklas och förbättras, men att grundsystemet, det vill säga småskalig vård där det finns läkare med egen firma, behöver bevaras.

– Vi är ändå positiva till att det finns med tankar i utredningen om att den här typen av vård behöver finnas. Nergårdh föreslår två modeller, men vi menar att hennes förslag inte riktigt är långtgående nog för att det ska bli bra. Men vi ska analysera förslagen mer noggrant nu.

Men det finns positiva sidor i båda alternativen som föreslås i utredningen, menar Sven Söderberg.

– Grundidén med ett obligatoriskt vårdval med lika villkor i hela Sverige som staten har bestämt är bra, även om det tyvärr bara gäller inom fysioterapi och psykiatri. Att ha obligatoriska vårdval där varje landsting bestämmer har sina sidor. Vi har en ojämlik vård i Sverige i dag, och vårdval kan i värsta fall förstärka det om staten inte styr upp det.

Samma sak gäller för »glesbygdsalternativet«.

– Att man i glesbygd får en möjlighet att verka som specialistläkare utifrån villkor fastställda av staten ser vi positivt på. Det är viktigt att det är lika oavsett om du jobbar i Vilhelmina eller någonstans i Smålands mörka skogar.

Sven Söderberg påpekar samtidigt att det trots allt bara handlar om en utredning och att inga skarpa förslag ännu ligger på bordet.

– Det här är inget lagförslag. Det ska gå igenom en remissprocess och sedan ska det bli en proposition. Vi har inte gett upp, och vi kommer försöka påverka politikerna. Det är viktigt att det finns en möjlighet att vara småföretagare i svensk hälso- och sjukvård, både för patienterna och läkarna.

Läs mer:

Stensmyren: Nergårdhs förslag inte bättre än nationella taxan

Inlägget Privatläkarföreningen: Viktigt att egenföretagande i vården finns kvar dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/privatlakarforeningen-viktigt-att-egenforetagande-i-varden-finns-kvar/feed/ 0
Snart startar försök med blodplasma till patienter med covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/snart-startar-forsok-med-blodplasma-till-patienter-med-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=snart-startar-forsok-med-blodplasma-till-patienter-med-covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/snart-startar-forsok-med-blodplasma-till-patienter-med-covid-19/#respond Thu, 02 Apr 2020 14:37:33 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123219 Inom kort ska patienter i Stockholm med covid-19 erbjudas behandling med blodplasma från personer som tillfrisknat. Etikmyndigheten har gett grönt ljus till försöket på Karolinska universitetssjukhuset.

Inlägget Snart startar försök med blodplasma till patienter med covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Ett 30-tal akut sjuka patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kan inom kort få genomgå behandling på försök med blodplasma från personer som tidigare haft covid-19. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd för behandlingen, vars effektivitet kommer att följas i en studie av forskare på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Att behandla akut infektion med blodplasma från tillfrisknade personer är en metod som har testats vid många epidemier sedan spanska sjukan i början på 1900-talet. Behandlingen bygger på att blodplasman från den som blivit frisk innehåller antikroppar som kan stärka immunförsvaret hos den som är sjuk.

Enligt Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi och ansvarig för studien, har metoden haft effekt mot ungefär hälften av de infektioner där den provats det senaste århundradet.

— Vi vet inte om det kommer att fungera mot covid-19 men eftersom det har fungerat på så pass många andra infektioner så måste vi pröva, han i pressmeddelandet.

Inledningsvis kommer metoden att testas på tio patienter som ligger inlagda på Karolinska universitetssjukhuset och som aktivt kan medverka genom att svara på frågor. Om behandlingen är säker utökas studien i nästa skede till ytterligare 20 patienter.

Det kommer bara vara covid-19-patienter som vårdats i Stockholm som kommer kunna lämna blodplasma. Enligt Joakim Dillner beror detta på att man vid andra epidemier sett olika varianter av samma virus i olika regioner. Nu vill man hitta blodgivare som haft samma variant av viruset som de akut sjuka patienterna.

Inlägget Snart startar försök med blodplasma till patienter med covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/snart-startar-forsok-med-blodplasma-till-patienter-med-covid-19/feed/ 0
Skyddsstopp på Östra sjukhuset https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddstopp-pa-ostra-sjukhuset/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=skyddstopp-pa-ostra-sjukhuset https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddstopp-pa-ostra-sjukhuset/#comments Thu, 02 Apr 2020 13:50:43 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123188 Under torsdagen infördes skyddsstopp på en medicinavdelning på Östra sjukhuset i Göteborg. Det är fackförbundet Kommunal som infört stoppet för att skydda de anställda.

Inlägget Skyddsstopp på Östra sjukhuset dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Sveriges Radio P4 Göteborg var först med att rapportera om skyddsstoppet som infördes på en av Östra sjukhusets medicinavdelningar klockan 13.00 på torsdagen. Enligt radion är det en avdelning med plats för äldre patienter med riskfaktorer som väntar på provsvar för covid-19.

Personalen på den berörda avdelningen uppges arbeta med visir och kortärmade skyddskläder men utan munskydd, vilket Kommunal anser strider mot Folkhälsomyndighetens riktlinjer om skyddsutrustning.

– Vi vill att Arbetsmiljöverket gör en bedömning så fort som möjligt om hur de ser på den här risken, säger Kommunals ordförande i Göteborg, Christine Martilla, till P4 Göteborg.

Stoppet läggs på vissa patientnära arbetsuppgifter som att mata, ta prover, byta blöja eller hjälpa någon på toaletten.

Inlägget Skyddsstopp på Östra sjukhuset dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/skyddstopp-pa-ostra-sjukhuset/feed/ 1
Stensmyren: Nergårdhs förslag inte bättre än nationella taxan https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/heidi-stensmyren-nergardhs-forslag-inte-battre-an-nationella-taxan/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=heidi-stensmyren-nergardhs-forslag-inte-battre-an-nationella-taxan https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/heidi-stensmyren-nergardhs-forslag-inte-battre-an-nationella-taxan/#respond Thu, 02 Apr 2020 13:01:19 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123135 Utredningen »God och nära vård« innehåller två alternativ som båda innebär att lagen om läkarvårdsersättning upphävs. Läkarförbundets Heidi Stensmyren anser att förslagen riskerar att hindra mångfald i etableringar.

Inlägget Stensmyren: Nergårdhs förslag inte bättre än nationella taxan dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I går, onsdag, tog regeringen emot huvudbetänkandet i utredningen »Samordnad utveckling för en god och nära vård«.

Utredningen innehåller bland annat förslag som, om de genomförs, kommer att innebära stora förändringar för de läkare och fysioterapeuter som i dag verkar enligt den nationella taxan.

Utredningen lämnar två alternativa förslag som båda innebär att lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen om ersättning för fysioterapi (LOF) upphävs.

Syftet med förslagen är att försöka adressera den kritik som finns mot systemet, bland annat att ersättningssystemet inte är anpassat för dagens vårdbehov och att det är svårt för regionerna att planera sin hälso- och sjukvård, samtidigt som man vill ta vara på värdet av att det ska finnas flera sätt att verka i hälso- och sjukvården.

Det ena förslaget går ut på att det ska vara obligatoriskt för regionen att inrätta valfrihetssystem även inom fysioterapi och psykiatri. Det andra förslaget är att vidareutveckla dagens system till ett kompletterande nationellt system som ska skapa förutsättningar för mindre vårdetableringar på platser där tillgången till vård är mindre.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är inte nöjd med förslagen och anser att de riskerar att hindra utveckling och mångfald vad gäller etableringar.

– Vi kan inte se att någon av de här lösningarna är bättre än – eller kan ersätta – formen som dagens nationella taxa innebär. Vi ser taxan i dess nuvarande form som ett mer viabelt alternativ, säger Heidi Stensmyren till Läkartidningen.

Vad hade ni velat se?

– Vi kan tänka oss att man utvecklar hela systemet med LOL där man möjliggör för enskilda läkare att ha en etablering där man inkluderar de här formerna. Det finns ingen motsättning egentligen. Vi hade hellre sett en sådan lösning och stimulanser för att främja flera etableringar. Att avveckla är ingen utveckling.

Att utredningen väljer att föreslå obligatoriskt vårdval bottnar i att man ser en tillitsproblematik mellan regionerna och utförarna på dagens nationella taxa. Det är enligt utredningen inte tillräckligt att upphäva nuvarande lagstiftning utan att säkerställa att det finns ett alternativ som möjliggör för småföretagande inom vården.

»Om det inte görs obligatoriskt kan regionerna välja att inte göra några åtgärder i sina system och därmed inte ge andra möjligheter att verka som egenföretagare inom de aktuella vårdområdena«, skriver man i utredningen.

En anledning till förslaget om obligatoriskt valfrihetssystem inom just psykiatri är att det enligt utredningen finns en stor brist på specialistläkare inom det området. Därför är det särskilt angeläget att skapa goda förutsättningar att verka som psykiater även efter avskaffandet av LOL.

Att föreslå obligatoriskt vårdval för fler specialiteter är dock inte aktuellt eftersom det enligt utredningen skulle bli ett allt för stort intrång i det kommunala självstyret.

De läkare utöver psykiatrer som i dag är verksamma på taxan, och som inte kan eller vill fortsätta bedriva sin verksamhet, kommer med det här förslaget att behöva ta anställning antingen privat eller offentligt när LOL avslutas. Enligt utredningen handlar det i dag om knappt 640 läkare.

Samtidigt pekar utredningen på att det i samband med det frigörs medel för regionerna att skapa fler anställningar som täcker upp för de uteblivna vårdtillfällena.

Det andra alternativa förslaget går i korthet ut på att inrätta ett nytt kompletterande system för anslutning till den offentligt finansierade vården. Det ska ske genom en ny lag om främjande av hälso- och sjukvård i hela landet.

Tanken är att regioner ska kunna göra inköp av hälso- och sjukvårdstjänster i glesbygdsområden. Därigenom blir det enligt utredningen bättre förutsättningar för hälso- och sjukvårdsaktörer att etablera sig och verka i glesbygd, samtidigt som regionerna får bättre förutsättningar att planera vården.

Genom att staten föreslås vara delfinansiär av vården menar utredningen att det skapas bättre incitament för den här typen av etablering.

För båda förslagen föreslår utredningen dock att långtgående övergångsregler ska gälla fram till 2028 för att de som i dag verkar genom nationella taxan ska ha tid att ställa om eller avveckla sin verksamhet.

– Vi förstår förstås att för dem som finns på dagens taxa så är förslagen dramatiska. Vi föreslår långtgående övergångsregler fram till 2028 för att man ska ha tid att ställa om eller avveckla sin verksamhet, säger utredaren Anna Nergårdh till Dagens Medicin.

Ta del av hela huvudbetänkandet här.

Inlägget Stensmyren: Nergårdhs förslag inte bättre än nationella taxan dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/heidi-stensmyren-nergardhs-forslag-inte-battre-an-nationella-taxan/feed/ 0