Läkartidningen https://lakartidningen.se Wed, 08 Apr 2020 15:39:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.4 Sveriges kurva med nya covid-19-fall planar ut https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sveriges-kurva-med-nya-covid-19-fall-planar-ut/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sveriges-kurva-med-nya-covid-19-fall-planar-ut https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sveriges-kurva-med-nya-covid-19-fall-planar-ut/#respond Wed, 08 Apr 2020 15:11:00 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124143 Kurvan med rapporterade nya fall och IVA-fall per dag ser flackare ut. Det rapporterade Folkhälsomyndigheten på onsdagens presskonferens.

Inlägget Sveriges kurva med nya covid-19-fall planar ut dök först upp på Läkartidningen.

]]>
– Vi är nu i betydligt mer av ett platåläge. Vi har inte den här ökningen vecka från vecka som vi hade under ganska lång tid. Just nu ligger R i Sverige väldigt nära 1, sa statsepidemiolog Anders Tegnell vid onsdagens myndighetsgemensamma presskonferens.

R står för basal reproduktionskvot och beskriver hur många nya fall ett infekterat fall ger upphov till i en frisk befolkning.

Den figur som visades över nya fall i landet och IVA-fall med covid-19 baseras på antalet anmälda fall per dag, och där rör sig staplarna upp och ner dag för dag. Men skillnaderna blir mindre och kurvan jämnare om man går på dag för diagnos, påpekade Anders Tegnell. Någon sådan figur med jämnare staplar visades dock inte vid presskonferensen.

Sverige har hittills 8 429 anmälda fall, varav 726 har anmälts senast dygnet. Antalet nyinlagda på IVA ligger på en konstant nivå. Hittills har 687 personer vårdats i intensivvården för covid-19. Hittills har 687 inrapporterats avlidna. Antalet fall är nu 45 avlidna per dag, även det en siffra som Anders Tegnell tror håller på att stabiliseras. Eftersläpningen i inrapporteringen är mindre.

I Stockholm är bilden av en utplanande kurva ännu tydligare, berättade Anders Tegnell.

– Stockholm ligger R kanske till och med under 1 vid det här laget. Medan vi börjar se en viss ökning i resten av landet, ingen dramatisk ökning längre, men möjligen är vi på väg mot ett skifte där huvudfokus av epidemin flyttar sig från Stockholm till andra delar av landet. Vi får se de närmsta dagarna.

– Stockholms sjukvård har gjort en berömvärd insats.

Vad gäller smitta på äldreboenden bor 33 procent av de fall som rapporterats bland personer över 70 år på äldreboenden, enligt en första statistik som enligt Anders Tegnell kan vara en underskattning. I övriga landet är det 5 procent. Av dem över 70 år som avlidit i Region Stockholm bor 40 procent på äldreboenden. I övriga landet är det 4 procent.

– Vi hoppas verkligen vi kan hålla emot i övriga landet.

Apropå morgonens nyhet om symtomfri vårdpersonal som testats positiva på en vårdavdelning sa Anders Tegnell:

– WHO säger fortfarande, och det har vi sagt hela tiden, att huvudandelen av de som smittar är de som har symtom.

Att många som smittas inte får symtom är väl känt. Det kan handla om 90 procent av alla smittade. I vilken mån dessa överför smitta finns inga bra data på. De kan smitta men gör det sällan. Enligt en »halvstor« studie från Singapore kommer 6–8 procent av all smitta som överförs från personer som inte visar symtom, sa Anders Tegnell.

– Den stora majoriteten kommer från personer som visar symtom. Om vi kan komma överens om att alla de stannar hemma får vi bort i stort sett all smitta från samhället.

Inlägget Sveriges kurva med nya covid-19-fall planar ut dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sveriges-kurva-med-nya-covid-19-fall-planar-ut/feed/ 0
Fortfarande oklart om läkare har ökad risk att bli svårt sjuka i covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fortfarande-oklart-om-lakare-har-okad-risk-att-bli-svart-sjuka-i-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fortfarande-oklart-om-lakare-har-okad-risk-att-bli-svart-sjuka-i-covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fortfarande-oklart-om-lakare-har-okad-risk-att-bli-svart-sjuka-i-covid-19/#respond Wed, 08 Apr 2020 14:30:56 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123719 Har läkare och annan sjukvårdspersonal ökad risk att själva bli svårt sjuka i covid-19? Jan Albert, professor i smittskydd och klinisk virolog, tycker att det är svårt att tvärsäkert bedöma den saken.

Inlägget Fortfarande oklart om läkare har ökad risk att bli svårt sjuka i covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Förra veckan kom uppgifter om att tre läkare i Region Stockholm vårdades i intensivvården på grund av covid-19. Samtidigt rapporteras ett 70-tal läkare i Italien så här långt ha dött på grund av sjukdomen.

Det här har väckt frågor om sjukvårdspersonal har större risk att bli svårt sjuka i covid-19 än andra i befolkningen, och vad det i så fall beror på.

Enligt uppgifter från den italienska läkarorganisationen FNOMCeO var förhållandevis många av dem som avlidit i Italien äldre allmänläkare som gjort hembesök hos sjuka människor. Många ska ha arbetat utan fullständig skyddsutrustning.

Den italienska läkarorganisationen är övertygad om att risken att bli svårt sjuk ökar om man utsätts för stora virusmängder. Stämmer det? Och hur orolig ska man i så fall vara som läkare?

Enligt Jan Albert, professor i smittskydd och klinisk virolog, finns det ännu ingen klar evidens för att en hög smittdos av sars-cov-2 är förknippat med ökad risk för allvarlig sjukdom.

– Men rent biologiskt är det rimligt att det kan vara så. Det skulle inte vara förvånande om det kommer visa sig via studier att det stämmer, säger han till Läkartidningen.

Vad talar för att det är så?

 – Man skulle kunna tänka sig att fler viruspartiklar ökar risken för att man får ett snabbare förlopp. En annan möjlighet skulle kunna vara att man, om man utsätts för väldigt mycket virus, har större risk att få ned det i lungorna och därigenom bli mer allvarligt sjuk. Men allt det här är väldigt teoretiskt.

Studier har också pekat mot att en hög smittdos kan öka risken för svår sjukdom när det gäller till exempel influensavirus.

Vad det här i så fall betyder för risken att läkare och annan sjukvårdspersonal själva ska bli svårt sjuka i covid-19 är dock svårt att bedöma, enligt Jan Albert.

– Rimligtvis borde smittdosen ändå bli lägre om man använder någon typ av skydd – antingen skydd av den högsta klassen eller åtminstone skyddsutrustning som är rekommenderad. Skulle man jobba helt utan skydd skulle det förmodligen vara en hög smittrisk i vissa situationer, säger han.

Jan Albert konstaterar att man i studier sett att även en del av dem som är förhållandevis milt sjuka i covid-19 har väldigt höga virusnivåer i sina luftvägar.

– Då kan man ju tänka sig att personer som vistas i samma hem också skulle kunna utsättas för hög smittdos. Om man då jämför det med någon som jobbar med skydd i sjukvården så är det svårt att värdera risker i olika situationer, säger han och tillägger:

– Självklart tycker jag att man verkligen ska undvika att vårdpersonal smittas på jobbet.

Omständigheterna kring läkarna som vårdats i intensivvården i Region Stockholm har inte bekräftats.

Enligt Yvonne Dellmark, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening, bör regionen öppet redovisa hur många ur personalen som behöver sjukhusvård för covid-19.

– Vi måste få kännedom om personal som blir sjuk. Dels för att få veta om sjukvårdspersonal blir sjuka i större utsträckning än andra i befolkningen, dels om de blir sjukare än förväntat korrelerat till motsvarande personer i samma ålder och riskkategori, sa hon till Läkartidningen förra veckan.

Hon fortsatte:

– Om det är så att vi blir allvarligare sjuka så vill vi att man utreder vad det beror på, om det är bristande skydd eller andra faktorer.

Inlägget Fortfarande oklart om läkare har ökad risk att bli svårt sjuka i covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/fortfarande-oklart-om-lakare-har-okad-risk-att-bli-svart-sjuka-i-covid-19/feed/ 0
Fortsatt fokus på covid-19 i vår rapportering https://lakartidningen.se/opinion/inledare/2020/04/fortsatt-fokus-pa-covid-19-i-var-rapportering/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fortsatt-fokus-pa-covid-19-i-var-rapportering https://lakartidningen.se/opinion/inledare/2020/04/fortsatt-fokus-pa-covid-19-i-var-rapportering/#respond Wed, 08 Apr 2020 14:10:23 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123514 Covid-19 och de omfattande konsekvenser som sjukdomen för mig sig både för vården, hela Sverige och resten av världen, står fortsatt i fokus både i rapporteringen på Läkartidningen.se och i denna utgåva.

Inlägget Fortsatt fokus på covid-19 i vår rapportering dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Covid-19 och de omfattande konsekvenser som sjukdomen för med sig både för vården, hela Sverige och resten av världen står fortsatt i fokus både i rapporteringen på Läkartidningen.se och i denna utgåva.

På sidan 510 berättar några läkare som arbetar med covid-19-patienter om den tillvaro som detta innebär.

– Alla kommer att bevittna män­niskor dö i högre utsträckning än vi någonsin gjort och under förhållanden som vi inte är vana vid i Sverige, säger till exempel Marie Holmqvist, ST-läkare i reumatologi, som nu är verksam på en nyöppnad avdelning för covid-19-patienter på Nya Karolinska Solna, NKS.

På sidan 530 finns en medicinsk kommentar skriven av överläkarna Magnus Ekström och Bengt Dahlander om palliativ farmakologisk behandling vid svår covid-19.

Ytterligare en medicinsk kommentar kopplad till covid-19 finns på sidan 528. Den handlar om möjliga vacciner mot sars-cov-2 och är skriven av Susan­nah Leach, ST-läkare och med dr.

Läkartidningen vill ännu en gång tacka alla som bidrar med texter av olika slag, som debattartiklar, brev och vetenskapliga artiklar. Erfarenheter från läkare som nu arbetar med covid-19 är självfallet väldigt välkomna. Den som vill förmedla sådana kan kontakta mig eller någon av mina kollegor.

Inlägget Fortsatt fokus på covid-19 i vår rapportering dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/inledare/2020/04/fortsatt-fokus-pa-covid-19-i-var-rapportering/feed/ 0
Anatomins strängar på Homeros lyra https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2020/04/anatomins-strangar-pa-homeros-lyra/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=anatomins-strangar-pa-homeros-lyra https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2020/04/anatomins-strangar-pa-homeros-lyra/#respond Wed, 08 Apr 2020 14:00:34 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123726 Strängen brast för Iliadens bågskytt Teukros – men var det bågsträngen eller plexus brachialis, flätan av nervfibrer som borgar för armens rörlighet, som slogs ut? Homeros, antikens blinda bard, är otydlig på den punkten trots att han annars var en framstående klinisk iakttagare, enligt artikelförfattaren Göran Benoni, pensionerad ortoped.

Inlägget Anatomins strängar på Homeros lyra dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs
den som sänt tusen kval över olycksfödda achaier!
Modiga hjältars själar i mängd har den störtat till Hades
och lämnat kvar som rov åt allsköns fåglar och hundar
kropparna ovan jord – ty så var Olympierns vilja … 

(Iliaden, bok 1, v 1–5. Översättning Ingvar Björkeson 1999)

Med dessa rader fick västerländsk litteratur en rivstart.  Iliaden och Odysséen har haft och har fortfarande en oerhörd betydelse för västvärldens kultur, tänkesätt och litteratur. Theodor Kallifatides visar detta i sin aktuella bok »Slaget om Troja« (2018). Genom att införa en ramberättelse från andra världskriget i vilken Iliaden återberättas går han tillbaka till berättelsens ursprung, samtidigt som placeringen i 1900-talet ger en tragisk påminnelse om hur lite människan förändrats på 3 000 år.

Vem som skrev dessa epos, och när, är fortfarande delvis oklart. Den »homeriska frågan« har stötts och blötts sedan antiken: skrevs Iliaden och Odysséen av en i övrigt okänd blind, poet vid namn Homeros, eller skrevs de av en annan okänd blind, poet med samma namn?

Klart är dock att de knappast uppstod som genom en litterär Big bang ur intet.

Den nutida uppfattningen är att de skrevs ner på 700–600-talet f Kr av en poet som kanske hette Homeros. Han grundade sina epos på hjälteberättelser från senare delen av mykensk bronsålder (ca 1600–1050 f Kr) som traderats muntligt från bard till bard under 500 år eller mer. Temat i Iliaden är de konsekvenser som konflikten mellan grekernas överbefälhavare kung Agamemnon och deras främste krigare, Achillevs, gav upphov till mot slutet av det trojanska kriget. Detta var ett tioårigt krig utlöst av att den sköna Helena, drottning i Sparta, enleverats av, eller rymt med, prins Paris av Troja, en framstående stadsstat på Mindre Asiens västkust.

Nutida historiker med ett mer prosaiskt sinnelag anser att kriget snarare var ett uttryck för en långdragen maktkamp mellan två stormakter, en akajisk koalition av grekiska stadsstater mot det hettitiska riket i nuvarande Turkiet, om vem som skulle behärska de ekonomiskt viktiga handelsstäderna på Mindre Asiens västkust och sjövägen in mot Svarta havet.

Arkeologiska fynd tyder på att Iliaden i stora drag sannolikt är grundad på verkliga händelser, men också på att texten uppvisar många anakronistiska inslag som sträcker sig från tidigare bronsålder till Homeros egen tid. Såväl antika källor som utgrävningar tyder på att Iliadens krig utspelade sig någon gång mellan 1200 och 1100 f Kr.

Vad har dessa 3 000 år gamla berättelser att säga nätuppkopplade nutidsmänniskor? Kallifatides anser att Iliaden är »den starkaste antikrigsdikt som har skrivits«, ett nog så viktigt budskap för vår tid. Iliaden och Odysséen ger ett storslaget perspektiv på mänskligt lidande och mänsklig grymhet, men också försoning och diktverken får läsaren att inse hur lite som skiljer bronsålderns och vår tids människor. Dessutom är verken stor poesi.

Man kan också ha stort nöje av att dissekera texten mer på djupet ur medicinsk synpunkt och försöka förstå vilken nivå bronsålderskulturens vetande befann sig på.

Vi kan se närmare på Iliaden, bok 8, v 323–329. Dramatis personae är Teukros, grekernas främste bågskytt, och Hektor, son till kung Priamos av Troja och troernas härförare.

Denne [Teukros] tog åter en pil ur kogret och lade på bågen,

drog så tillbaka mot axeln dess sträng och
siktade noga,

men innan pilen flög ut kom den hjälmbronsglimmande Hektors

vassa sten och slog i där nyckelbenet förenar

halsen och bröstet – en punkt som är mera
sårbar än andra.

Bågens sträng brast itu och med höger handled förlamad 

nedsjönk Teukros på knä, ur hans hand föll
bågen till marken. 

Vi kan utgå från att Teukros åsamkades ett signifikant trauma. Iliadens hjältar kastade inte småsten, framför allt inte den hjälmbronsglimmande Hektor.

Vi kan också vara överens om att detta sannolikt är en av de första beskrivningarna av en skada på plexus brachialis, åtminstone i västerländsk litteratur.

Var Homeros medveten om den patofysiologiska bakgrunden till att Teukros handled blev förlamad/domnad? Och – vad har bågsträngen med saken att göra?

Bækström (1972) översätter: »… och krossade senan så att armen domnade ner till handleden«. Bland övriga svenska översättningar skriver både Johansson (1864) och Lagerlöf (1913, 2012) »strängen«. Björkesons »Bågens sträng« finns inte i originalet; Homeros nämner inte ordet båge just här.

Går vi till engelska översättningar får Bækström medhåll av några översättare, till exempel Fitzgerald (1998): »A tendon snapped; the archer’s arm went numb«. Hammonds »broke his string« (1987) är mest ordagrann och antyder att strängen hör till Teukros, inte till bågen.

Vilket är rätt? Menade Homeros sena eller bågsträng? Är det rentav samma ord på grekiska, så att tolkningen är fri?

Homeros beskriver i andra sammanhang sex klara fall av senskador, och då använder han ordet τένων (tenon). Beskrivningarna är som så ofta i Iliaden schabloniserade. Alla senskador sker i anslutning till leder. Ordet »tenon« förekommer aldrig i singularis utan antingen i pluralis eller i en tredje numerusform, dualis (tvåtal), som betecknar att det finns just två av det aktuella objektet. Konstruktionerna med dualis förstärks med ordet ἄµφω (amfo: båda, bådadera), det vill säga Homeros understryker att varje led har två senor och att båda skärs av. Detta sker oberoende av hur många senor som de facto passerar de aktuella lederna: fotled, höftled, armbåge – och hals!

Beskrivningarna av senskador talar för att Homeros kunskaper i systematisk och topografisk anatomi var bristfälliga, sannolikt beroende på att dissektioner på människor var förbjudna under arkaisk tid. Skadebeskrivningarna i Iliaden talar å andra sidan för en god iakttagelseförmåga och en anatomiuppfattning av bistert empiriskt-funktionell natur.

En rimlig hypotes är att Homeros ansåg att ledernas rörelseförmåga var kopplade till en böj- och en sträcksena. Om båda skärs av blir leden helt obrukbar, ett sätt att öka dramatiken i berättelsen. För övrigt är skadorna för det mesta omedelbart dödliga.

Ett annat exempel på empiriskt-funktionell anatomiuppfattning är frasen »där nyckelbenet förenar halsen och bröstet – en punkt som är mera sårbar än andra«. Homeros hade uppenbarligen klart för sig att penetrerande våld i denna region var dödligt.

De främsta kämparna bar ett harnesk som skyddade bålen, varför nyckelbenets mediala del blev ett riktmärke vid striderna. När Achillevs dödar Hektor driver han in sin lans »vid nyckelbenen där hals och  skuldror förenas skymtade strupen där människans liv släcks ut allra snabbast«. Här använder Homeros ordet för matstrupe, vilket ju knappast är den struktur som är synlig för Achillevs. Inte heller är väl mat- och/eller luftstrupe de mest omedel-bart livsviktiga strukturerna i området. Se bilden på förra uppslaget, där Achillevs dödar amasondrottningen Penthesileia på samma sätt som han tidigare dödat Hektor. (Denna episod beskrivs inte i Iliaden utan i Aethiopis, ett av de mer eller mind-re samtida epos som liksom Iliaden och Odysséen ingår i den så kallade Episka [Trojanska] cykeln och som kompletterar berättelsen om det trojanska kriget).

Det som brister hos Teukros är inte en τένων (tenon: sena), utan en νευρή (neuré: sträng), vilket är det ord som Homeros använder när det handlar om bågsträngar. Till skillnad från Teukros-episoden framgår det vid övriga tillfällen tydligt att det rör sig om bågsträngar, antingen genom sammanhanget, någon lägger en pil på strängen, eller genom att Homeros använder något ord för båge i direkt anslutning till händelsen.

Ordet »neuré« är till förväxling besläktat med ordet νεῦρον (neuron), som i Iliaden betyder sträng, surrning, kanske också sena. Så småningom kommer neuron också att betyda nerv, men denna betydelse används först av Erasistratos på 200-talet f Kr, alltså ca 500 år efter Homeros.

Homeros uttalar sig berömmande om Egypten och dess läkekonst i både Iliaden och Odysséen, och det är väl belagt att det under bronsåldern fanns kontakter mellan Egypten, Grekland och det hettitiska riket.

De egyptiska medicinska dokumenten Papyrus Ebers och Papyrus Edvin Smith är daterade till cirka 1500 f Kr, alltså samtida med den mykenska kulturens höjdpunkt, 300–400 år innan det trojanska kriget sannolikt ägde rum.

I båda dokumenten förekommer begreppet »met« som samlande benämning på strängformade anatomiska strukturer: blodkärl, utförsgångar, senor, sannolikt även nerver. I analogi med egyptisk terminologi kan man spekulera om de närbesläktade orden neuré/neuron betyder inte bara bågsträng/surrning/sträng i fysisk mening utan också strängformad struktur i anatomisk mening, motsvarande det egyptiska »met«. Skillnaden är att man i Grekland på Homeros tid (700–600 f Kr) identifierat tenon (sena) som separat anatomiskt begrepp.

Denna hypotes styrks av att Galenos drygt 700 år senare i en anatomisk läro-skrift om skelettet (»De ossibus«) anger att det i anslutning till rörelseapparaten finns νεῦρον (neuron: strängar). Dessa är av tre slag: de som kommer från muskler benämns τένων (tenon: sena), de som kommer från ben benämns σύνδεσµος (syndesmos: ligament), och de som kommer från ryggmärgen benämns νεῦρον (neuron: nerv). Galenos använder alltså ordet neuron inte bara som sammanfattande benämning på tre strängformade strukturer, senor, ledband och nerver, utan också som benämning på nerver specifikt, vilket ställt till med en del medi-cinhistorisk förvirring (se Singer 1952).

Det som brister hos Teukros är därför kanske varken en sena eller en bågsträng utan en anatomisk »sträng« vars fysiologiska funktion inte stod helt klar för Homeros, även om han visste att extremiteten distalt om skadan domnar om den skärs av. Homeros är alltså inte bara en suverän poet utan också en framstående klinisk iakttagare, men längre än så går antagligen inte hans analys. Greklands vetenskapliga och filosofiska revolution fick vänta ett par hundra år till.

Hur gick det sedan för Teukros? Iliadens hjältar reagerar vanligen stereotypt på de ibland groteska skador de råkar ut för. De dör antingen omgående, ibland efter trauman som inte borde vara omedelbart dödliga, eller återhämtar sig påfallande snabbt. Teukros tillhör den senare kategorin. Trots att han rimligen krossat nyckel-benet och får bäras i skydd »kvalfullt stönande«, deltar han pigg och alert i striderna redan nästa dag.

Ytterligare några dagar senare begravs Achillevs stupade vän och vapenbroder Patroklos, och Achillevs ordnar kämpalekar till hans ära.

Då blir Teukros besegrad i bågskyttetävlingen.

Så lite ont hade han kanske i alla fall.

Fotnot: Artikeln är en sammanfattning av en uppsats i grekiska på kandidatnivå under handledning av professor Karin Blomqvist, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Uppsatsen finns publicerad i AIGIS, 2017;(2). http://aigis.igl.ku.dk/aigis/2017,2/Benoni-streng.pdf

Inlägget Anatomins strängar på Homeros lyra dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2020/04/anatomins-strangar-pa-homeros-lyra/feed/ 0
Covid-19 – strikta riktlinjer för kirurgi i Storbritannien https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/covid-19-strikta-riktlinjer-for-kirurgi-i-storbritannien/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=covid-19-strikta-riktlinjer-for-kirurgi-i-storbritannien https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/covid-19-strikta-riktlinjer-for-kirurgi-i-storbritannien/#respond Wed, 08 Apr 2020 14:00:34 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123569 Sjukvårdspersonal som vårdar och opererar patienter med covid-19 är i en särskild riskzon. Läkarförbundet, specialitetsföreningarna och landets verksamhetschefer måste agera för att skydda patienter och personal, skriver Jörgen Rutegård.

Inlägget Covid-19 – strikta riktlinjer för kirurgi i Storbritannien dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Mycket talar för att risken för svår sjukdom vid covid-19-infektion ökar med större dos av smittämnet. Så kallad cytokinstorm med akut svår lungsvikt (acute respiratory distress syndrome, ARDS) kan vara dödlig i alla åldersgrupper [1]. Såväl uttalanden från WHO som inlägg i Lancet [2, 3] varnar för ensidig fixering vid risken för svår sjukdom och död i äldre ålderskategorier.

Från olika håll i världen rapporteras om dödsfall bland yngre personer, även utan underliggande sjukdomar [4]. Sjukvårdspersonal som – i närkontakt – vårdar och opererar patienter med covid-19 är också i en särskild riskzon.

I Storbritannien och Irland, som är svårt drabbade av sars-cov-2-viruset, har de stora kirurgiföreningarna under ledning av Royal College of Surgeons (RCS) gått ut med mycket strikta riktlinjer för kirurgi- och anestesipersonal [5].

RCS förordar bland annat

  • obligatorisk testning av patienter som ska opereras,
  • full skyddsutrustning för personalen,
  • stor återhållsamhet med laparoskopisk kirurgi på grund av risken för aerosolbildning,
  • i första hand konservativ behandling vid appendicit och kolecystit, med mera.

Operation av patienter med pågående coronainfektion kräver närmast vitalindikation. Risken för postoperativ lungsvikt är uppenbar. I skrivande stund rapporterar RCS sju covid-19-relaterade dödsfall bland sjukvårdspersonal i Storbritannien, bland dessa två kirurger i opererande specialiteter.

Sverige närmar sig situationen i Storbritannien. Många insatser görs säkert redan, men Läkarförbundet, specialitetsföreningarna och landets verksamhetschefer måste i ännu högre grad än vad vi ser på en del håll agera för att skydda patienter och personal. Testning, noggrann användning av omfattande skyddsutrustning och översyn av operationsindikationer och operationspraxis måste komma till omgående.

Inlägget Covid-19 – strikta riktlinjer för kirurgi i Storbritannien dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/covid-19-strikta-riktlinjer-for-kirurgi-i-storbritannien/feed/ 0
Region Sörmland utreder möjlighet att aktivera krislägesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/region-sormland-utreder-mojlighet-att-aktivera-krislagesavtalet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=region-sormland-utreder-mojlighet-att-aktivera-krislagesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/region-sormland-utreder-mojlighet-att-aktivera-krislagesavtalet/#respond Wed, 08 Apr 2020 13:02:06 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124078 Sörmlands läkarförening vill övergå till krislägesavtalet. Nu utreder regionledningen i Sörmland möjligheterna. »Det kan absolut vara läge«, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Jonas Lindeberg.

Inlägget Region Sörmland utreder möjlighet att aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Som Läkartidningen tidigare berättat vill Sörmlands läkarförening att krislägesavtalet ska aktiveras omedelbart. Marie Engman, ordförande i Sörmlands läkarförening och den lokala Sjukhusläkarföreningen, misstänker att en del läkare redan har slagit i taket för tillåten arbetstid. För många läkare har de senast veckorna inneburit betydligt fler och längre pass.

– Det handlar om dryga tolvtimmarspass. Som två-skift där man avlöser varandra. Och det blir minst fyra fem pass per vecka. Man jobbar tolv timmar, sover några timmar, går tillbaka och jobbar tolv timmar till, säger Marie Engman.

På tisdagen diskuterades frågan om en aktivering av avtalet i den nystartade krisledningsnämnden i Region Sörmland, berättar Jonas Lindeberg, hälso- och sjukvårdsregionråd och representant för partiet Vård för pengarna.

– Det är absolut så att det kan vara läge. Men om man ska göra det måste man ha uttömt alla andra möjligheter, säger han.

Det är Sveriges Kommuner och regioners (SKR) förhandlingsdelegationen som fattar beslut om att aktivera krislägesavtalet efter begäran från en kommun eller region. Innan det kan ske krävs att regionen använt sig av alla möjligheter som finns i befintliga kollektivavtal. Exempel på åtgärder är att beordra övertid, förskjuta arbetstiden, beordra jour och beredskap, förflytta arbetstagare eller återkalla beviljad semester. Arbetsgivaren ska även ha uttömt alla möjligheter att förstärka bemanningen genom att exempelvis erbjuda deltidsanställda att gå upp i tid, ta in extrapersonal, studenter eller hyrpersonal.

Regiondirektören Jan Grönlund har fått i uppdrag att utreda om kriterierna är uppfyllda. Enligt Jonas Lindeberg ett besked kommar senast på tisdag.

Hittills är Stockholm den enda regionen som har aktiverat krislägesavtalet, där omfattar det all personal inom intensivvården. Det innebär att personalen nu fått kraftigt höjda löner mot att de jobbar 48 timmar i veckan med möjlighet till så kallad nödfallsövertid, med ytterligare lönepåslag, utöver det.

Samtidigt har Sörmland flest bekräftade coronafall per 100 000 invånare och näst flest dödsfall i covid-19 efter Stockholm. Under tisdagen var sjukvården så hårt pressad att Sörmland fick hjälp av Stockholm, som erbjöd sig att ta emot 20 patienter. Tidigare har patienter med covid-19 även skickats till sjukhus i andra regioner.

– Vi ligger ungefär två dagar före Stockholm i pandemin. Vi har fyrdubblat vår intensivvårdskapacitet de senaste veckorna. Alla i verksamheten på alla plan jobbar stenhårt och ställer upp. Man kommer till exempel in från föräldraledighet och jobbar långa pass, säger Jonas Lindeberg som tidigare har varit överläkare på Nyköpings lasarett.

Behovet av vårdpersonal är fortsatt stort på de tre sjukhusen i Sörmland (Kullbergska sjukhuset, Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett), uppger regionen i ett pressmeddelande under onsdagen. Det är främst undersköterskor och sjuksköterskor som saknas. Trots att många anmält intresse och 150 personer slussats vidare för ett jobba extra på sjukhusen de senaste veckorna räcker det inte.

– Det vi är med om på sjukhusen nu är något vi aldrig tidigare upplevt. Därför är vi angelägna om att få in fler personer med utbildning och erfarenhet inom vården, säger Anna Fagerlund, enhetschef rekrytering och arbetsmarknad i pressmeddelandet.

Inlägget Region Sörmland utreder möjlighet att aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/region-sormland-utreder-mojlighet-att-aktivera-krislagesavtalet/feed/ 0
Symtomfri vårdpersonal var smittad med covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/symtomfri-vardpersonal-var-smittad-med-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=symtomfri-vardpersonal-var-smittad-med-covid-19 https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/symtomfri-vardpersonal-var-smittad-med-covid-19/#respond Wed, 08 Apr 2020 12:40:29 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124086 50 anställda på en operationsavdelning i Linköping har testats för covid-19. Resultatet visade att hälften var smittade – och några av dem var helt symtomfria.

Inlägget Symtomfri vårdpersonal var smittad med covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Thoaraxavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping har haft flera patienter som varit sjuka i covid-19. Eftersom bemanningsläget skulle bli kritiskt om många i personalen blev sjuka beslutade man att alla anställda på avdelningen skulle testas för sars-cov-2, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Hälften av de cirka 50 anställda testade positivt för viruset.

– Av dem var det mellan fem och tio som inte hade symtom eller endast lättare symtom vid tidpunkten för testningen. Vi vet att sjukdomen har flera ansikten och en del får nästan inga symtom utan kanske bara lite huvudvärk eller nästäppa, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare Östergötland till radion.

All personal som bar på smittan fick gå hem från jobbet – oavsett om de haft symtom eller inte.

– Vi kan ju inte ha positiv personal på avdelningen, säger Britt Åkerlind.

I Sverige är det hittills ovanligt att man testat hela grupper, som även inkluderar personer som inte har några symtom. Men just nu pågår en studie som Folkhälsomyndigheten låter göra på 650 slumpvis utvalda personer i Stockholmsområdet. Målet är att få en bild av hur spritt viruset är. Nästa steg blir att göra en undersökning på nationell nivå som kommer att omfatta cirka 4 000 personer över hela landet.

Vid Danderyds sjukhus i Stockholm planerar man dessutom att genomföra en studie där man mäter om personal utvecklat antikroppar mot covid-19. Arbetet genomförs av forskare på Danderyds sjukhus samt forskare från KTH. Genom att provta medarbetare över en längre tid hoppas man kunna se hur stor andel av personalen på sjukhuset som har haft sjukdomen och utvecklat immunitet.

– Samhället har ett stort behov av en effektiv serologisk metod för att säkerställa om individer har haft sjukdomen Covid-19 eller inte. Genom att analysera en liten droppe blod hoppas vi kunna avgöra om en person har varit smittad av viruset eller ej, säger läkaren och forskaren Charlotte Thålin, ansvarig för studien på Danderyds sjukhus, i ett pressmeddelande.

Sjukhuset väntar på godkännande från etikprövningsmyndigheten, och hoppas på att få det inom de närmaste dagarna. Deltagande är frivilligt men förhoppningen är att många av sjukhusets anställda vill vara med.

Inlägget Symtomfri vårdpersonal var smittad med covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/symtomfri-vardpersonal-var-smittad-med-covid-19/feed/ 0
Åland förlorar svenska läkare https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/aland-forlorar-svenska-lakare/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=aland-forlorar-svenska-lakare https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/aland-forlorar-svenska-lakare/#respond Wed, 08 Apr 2020 12:16:53 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124063 Svenska läkare stoppas från att arbeta på Åland. Detta efter att den finländska regeringen krävt att de ska genomgå karantän innan de kan jobba.

Inlägget Åland förlorar svenska läkare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
– Vi har drygt 80 läkare totalt, både fast anställda och vikarier. Över 20 av dem kommer från Sverige, det är en ganska stor andel, säger Jeanette Pajunen, hälso- och sjukvårdsdirektör på ÅHS, Ålands hälso- och sjukvård, till Dagens Nyheter.

Det åländska styret har försökt att få tillstånd för att de svenska läkare som pendlar till Åland ska kunna fortsätta att arbeta där. Men i går, tisdag, meddelade regeringen i Finland att regler om karantän före arbete ska gälla även de svenska läkarna. Detta innebär att Åland i stället kommer att få ersätta de svenska läkarna med svensktalande personal från Åbo universitets centralsjukhus.

– Det vanligaste för de svenska läkarna är att de jobbar 1–2 veckor här på Åland och sedan åker tillbaka till Sverige 1–2 veckor. Det går inte att kombinera med en karantän på två veckor. I praktiken förlorar vi nästan alla svenska läkare, säger Jeanette Pajunen, till Dagens Nyheter.

Inlägget Åland förlorar svenska läkare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/aland-forlorar-svenska-lakare/feed/ 0
Utlandsstudenter vill ha snabbt besked om BT https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utlandsstudenter-vill-ha-snabbt-besked-om-bt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=utlandsstudenter-vill-ha-snabbt-besked-om-bt https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utlandsstudenter-vill-ha-snabbt-besked-om-bt/#respond Wed, 08 Apr 2020 11:30:20 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123424 Svenska läkarstudenterna i utlandet blir de första att göra den bastjänstgöring som ska införas i juli. Men bland dem som snart blir legitimerade är osäkerheten kring framtiden stor i och med coronapandemin.

Inlägget Utlandsstudenter vill ha snabbt besked om BT dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Starten för bastjänstgöringen (BT) är satt till första juli, men Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har begärt att startdatumet skjuts upp på grund av coronapandemin. I stället vill man att nuvarande regelverket för specialisttjänstgöring ska gälla året ut.

Frågan ligger hos Socialdepartementet som uppger för Läkartidningen att »ärendet är under beredning«. Någon tidsplan för när ett svar kommer, vill de däremot inte ge.

För de svenska utlandsstudenterna som går legitimationsgrundande läkarutbildningar och blir klara till sommaren, är osäkerheten stor inför vad som väntar dem. Det säger SLF student utlands ordförande Aida Mikaeili.

– Det är legitimerade läkare som kommer hem till sommaren. De måste få veta snart om de ska söka en BT eller en ST-tjänst. Annars är det stor risk att ett antal läkare inte kommer vidare i karriären.

Aida Mikaeili håller med om att det bästa är att införandet skjuts upp.

– Föreskrifterna var inte ens klara innan covid-19 och det känns omöjligt att allt ska bli klart till den 1 juli.

Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att det inte blir en onödigt lång fördröjning, och att SLF utland student tycker att det är positivt att BT införs.

– I rådande situation känns det viktigt att inte förlänga tiden att bli specialist för de läkarstudenter som kommer hem legitimerade från utlandet till sommaren. Det är uppenbart under denna kris att det finns en stor brist på färdiga specialister i landet, och dessa läkare är en stor framtida resurs för samhället.

– Det viktigare än någonsin att vi får ut läkare i den svenska sjukvården så att vi får fler specialister.

Enligt Läkarförbundet kommer ungefär 400 utlandsutbildade vara aktuella för att göra bastjänstgöring i höst. Uträkning baseras på vad som står i regeringens proposition samt statistik från Socialstyrelsen.

Inlägget Utlandsstudenter vill ha snabbt besked om BT dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/utlandsstudenter-vill-ha-snabbt-besked-om-bt/feed/ 0
Förlorat luktsinne – möjligt tidigt tecken på covid-19 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/forlorat-luktsinne-mojligt-tidigt-tecken-pa-covid-19/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=forlorat-luktsinne-mojligt-tidigt-tecken-pa-covid-19 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/forlorat-luktsinne-mojligt-tidigt-tecken-pa-covid-19/#respond Wed, 08 Apr 2020 11:16:35 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124021 Det har kommit rapporter om att anosmi är ett vanligt symtom hos covid-19-positiva patienter och att detta kan uppstå 24–72 timmar före andra covid-19-symtom. Patienter med plötslig oförklarlig anosmi bör hanteras med försiktighet tills de testats för covid-19.

Inlägget Förlorat luktsinne – möjligt tidigt tecken på covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Ett flertal nya studier indikerar att anosmi (förlust av förmågan att känna lukter) är en tidig indikation på covid-19 [1]. En större självskattningsstudie i England där data samlats in via en nationell symtomskattningsapp (> 1,5 miljoner användare) visade att hela 59 procent av de covid-19-positiva patienterna (totalt 579, etablerat med test) uppgav anosmi eller ageusi (förlust av smaksinnet) [2] som symtom. Dessa symtom har rapporterats uppstå 24–72 timmar före andra symtom [1], som feber, och kan vara en mer tillförlitlig indikation på smitta [2]. Data från Iran visar en självskattad incidens av anosmi på ca 30 procent och indikerar en korrelation mellan antalet konstaterade nya fall av anosmi och covid-19 (r = 0,87) [3]. Flera av dessa studier är dock baserade på självskattad anosmi och ageusi, mått som har två signifikanta nackdelar. För det förs­ta är förlust av smaksinnet väldigt ovanligt, och rapporterad ageusi är i de flesta fall i själva verket en förlust av luktförmåga. Sammanblandningen orsakas av att den retronasala luktsensationen står för ca 90 procent av smaksensationen vid förtäring [4]. Vidare har självskattad luktförmåga visat sig endast vara svagt kopplad till faktisk, objektivt uppmätt luktförmåga [5].

Ska då dessa rapporter om en potentiell länk mellan anosmi och covid-19 tas på allvar? Oaktat ovanstående brister finns det nu ett antal av varandra oberoende rapporter som samstämmigt indikerar ett samband, och det är väl etablerat att andra coronavirus orsakar anosmi. Virusinfektioner i allmänhet ligger bakom ca 40 procent av alla fall av anosmi, och av dessa har coronavirus, vilka utgör en del av de förkylningsvirus vi årligen drabbas av, påvisats i ca 15 procent [6]. Ett flertal fallstudier [1] samt anekdotiska rapporter från vårdpersonal pekar dock på att anosmi orsakad av sars-cov-2 skiljer sig från annan virusinducerad anosmi. Yngre personer och kvinnor verkar drabbas i större utsträckning, det initiala förloppet saknar den för influensa och förkylningsvirus karakteristiska uppbyggnaden av slem i övre näshålan, och förloppet är snabbt och ofta utan and­ra initiala symtom. 

Två mekanismer för sars-cov-2-inducerad anosmi har föreslagits. Den ena är baserad på vetskapen att coronavirus binder vid ACE-2-receptorer. En ny studie har visat att dessa finns i rikt antal både i lungceller och i lukt­epitelet och att sars-cov-2 skadar både de existerande luktreceptorerna och stamceller och and­ra stödmekanismer [7]. Den andra föreslagna mekanismen är baserad på tidigare fynd att många virus, inklusive coronavirus, kan propagera genom silbenet via luktnerven och infektera luktbulben [8]. Denna hypotes stöds av rapporter om att coronavirus-RNA har påträffats i luktassocierade hjärndelar [9] samt en rapport om att vissa covid-19-positiva patienter uppvisar neurologiska problem [10]. Framtida experimentella studier måste till för att säkert identifiera potentiella mekanismer.

Det är nu viktigt att snabbt besvara ett antal frågor. Att det finns ett samband mellan covid-19 och upplevd anosmi är troligt, men frågan kvarstår huruvida det rör sig om faktisk anosmi. Detta kan enbart påvisas genom testning av luktförmåga. Det är också av vikt att snabbt fastställa om isolerad plötslig anosmi är en pålitlig indikation för covid-19 samt hur lång tid före övriga symtom den uppstår. Om isolerad plötslig anosmi är en säker indikation kan den vara till stor nytta genom att möjliggöra tidig isolering, särskilt i tredje världen, där tillgång till covid-19-test ofta är begränsad. Två större internationella forskningsinitiativ har nu startats med målet att snabbt besvara dessa frågor. En global enkät på 30 språk har tagits fram av Global Consortium for Chemosensory Research (https://gcchemosensr.org), och ett antal europeiska och israeliska luktforskningsgrupper har tagit fram ett 5-minuters lukttest med hög reliabilitet [11, 12] för testning i hemmet med vanliga hushållslukter. Det sistnämnda nås via www.lukttest.se. Förhoppningen är att snabbt kunna fastställa huruvida självadmini­st­rerade lukttest är en tillförlitlig indikation på sars-cov-2-smitta. 

Experimentella och kontrollerade studier av sambandet mellan covid-19 och isolerad plötslig anosmi saknas än så länge, men vi anser ändå, givet det rådande läget, att det stora antalet observationer talar för att inkludera isolerad plötslig anosmi som ett diagnossymtom för sars-cov-2-infektion samt att patienter som klagar på isolerad plötslig anosmi ska hanteras med försiktighet tills de testats för covid-19.

Inlägget Förlorat luktsinne – möjligt tidigt tecken på covid-19 dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/forlorat-luktsinne-mojligt-tidigt-tecken-pa-covid-19/feed/ 0
Hepatit C-behandling bör kunna erbjudas av fler vårdgivare https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/hepatit-c-behandling-bor-kunna-erbjudas-av-fler-vardgivare/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=hepatit-c-behandling-bor-kunna-erbjudas-av-fler-vardgivare https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/hepatit-c-behandling-bor-kunna-erbjudas-av-fler-vardgivare/#respond Wed, 08 Apr 2020 11:00:19 +0000 https://lakartidningen.se/?p=120792 En allt större andel av patienterna med hepatit C nås inte av infektionssjukvården. Fler vårdinrättningar och behandlingshem bör därför kunna erbjuda behandling, skriver Simon Larsson.

Inlägget Hepatit C-behandling bör kunna erbjudas av fler vårdgivare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Om WHO:s mål att eliminera hepatit C till år 2030 ska uppnås behöver vi nå alla patientgrupper. I många fall måste behandling erbjudas på andra mottagningar än vid infektionskliniker. Det är därför angeläget att den arbetsgrupp som arbetar med en nationell handlingsplan för hepatit C-eliminering tar fram tydliga och enkla rutiner för hur handläggning och behandling kan skötas inom psykiatri, beroendevård, primärvård, kriminalvård och på behandlingshem, men även direktiv om i vilka fall kontakt med infektionsklinik är nödvändig.

I dag finns effektiva direktverkande antivirala läkemedel mot hepatit C-infektion som botar >95 procent av dem som får behandling [1]. Behandlingen är, åtminstone i teorin, tillgänglig för alla patienter med hepatit C-infektion utan restriktioner. Behandlingsrekommendationen från Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) har inte uppdaterats sedan oktober 2017 [2]. I RAV:s riktlinjer räknas patienter med pågående eller nyligen avslutat missbruk som »särskild patientgrupp«, då RAV anser att följsamheten kan påverkas negativt hos dessa patienter och att speciella resurser därför krävs för behandling.

Enligt statistik från kvalitetsregistret InfCare hepatit behandlades nästan 16 000 personer med de nya direktverkande antivirala läkemedlen under perioden 2014–juni 2019. Samma period rapporterades cirka 10 000 nya fall av hepatit C-infektion [3]. Merparten av de nya fallen (där smittvägen är känd) smittades genom injektion av droger (692 fall enbart under 2018). Då personer med aktivt drogbruk sällan följs upp vid en infektionsklinik är det rimligt att anta att gruppen »särskilda patienter« ökat markant i andel av det totala antalet smittade sedan RAV:s behandlingsrekommendation skrevs.

I rekommendationen anges flera läkemedel som likvärdiga, men endast sex subventioneras efter överläggningar mellan TLV, regionerna och läkemedelsföretagen [4]. Ytterligare fyra preparat subventioneras i andra hand för de svårast sjuka. Åtminstone en region uppger att läkemedelsbolag haft synpunkter på att deras förstahandsläkemedel inte skrivs ut i tillräckligt hög grad, trots att det rimligtvis är behandlande läkare som bäst kan bedöma vilket preparat som är mest lämpat för patienten.

En allt större andel av patienterna med hepatit C nås inte av infektionssjukvården. Fler vårdinrättningar och behandlingshem bör därför kunna erbjuda behandling. För att underlätta för förskrivande läkare och patienter vid behandling utanför infektionssjukvården är följande kriterier viktiga att beakta:

  • Kort behandlingstid gör det lättare att få patienterna att ta hela behandlingen.
  • »Förlåtande« behandling avseende missade doser – 50 procent följsamhet räcker för utläkning.
  • Låg risk för resistensutveckling – inget behov av resistensbestämning före behandlingsstart kortar ner handläggningstiden avsevärt.
  • Pangenotypisk behandling – inget behov av genotypning, vilket förkortar handläggningstiden.

Behandlingsriktlinjerna bör även precisera att poängsystem (APRI, GUCI, FIB-4) i de flesta fall kan ersätta Fibroscan-undersökning för bedömning av fibrosgrad. Eftersom handläggningen är densamma för fibrosgrad 0–3 behöver man i regel endast veta om patienten har cirros eller inte. Tillgänglighet till Fibroscan är också begränsad. I Västra Götalandsregionen kan patienter få åka 16 mil enkel väg för en sådan undersökning. Sannolikt är situationen densamma även i mer glesbefolkade delar av landet.

Inlägget Hepatit C-behandling bör kunna erbjudas av fler vårdgivare dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/hepatit-c-behandling-bor-kunna-erbjudas-av-fler-vardgivare/feed/ 0
IVA-chef på Östra sjukhuset avgår https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/iva-chef-pa-ostra-sjukhuset-avgar/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=iva-chef-pa-ostra-sjukhuset-avgar https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/iva-chef-pa-ostra-sjukhuset-avgar/#respond Wed, 08 Apr 2020 10:12:30 +0000 https://lakartidningen.se/?p=124022 Jonna Lindeblad, verksamhetschef för intensivvården på Östra sjukhuset i Göteborg, har avgått med omedelbar verkan. Skälet ska vara att hon inte står bakom ledningens beslut om omorganisering, rapporterar Göteborgs-Posten.

Inlägget IVA-chef på Östra sjukhuset avgår dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Jonna Lindeblad avgick som verksamhetschef för anestesi, operation och intensivvård i måndags. Enligt Göteborgs-Posten har hon inte stått bakom den nya organisation som tagits fram med anledning av pandemin.

– Jag har drivit en fråga ganska hårt och inte fått gehör, så nu tar jag konsekvenserna av det och avgår, säger hon till tidningen.

Sjukhuset har fått ställa om på många sätt. Bland annat har ett fältsjukhus med 20 IVA-platser uppförts utanför Östra sjukhuset.

– Det har blivit nya omständigheter i samband med pandemin. Verksamheten har förändrats och jag har helt enkelt inte längre haft beslutande mandat över hela min verksamhet, säger Jonna Lindeblad till Göteborgs-Posten.

När Läkartidningen söker Jonna Lindblad svarar hon i sms: »Jag känner mig nöjd med de svar jag har gett i andra medier och har inget behov av att diskutera saken ytterligare. Jag avböjer därmed intervjuförfrågan. Nu ser jag fram emot att gå tillbaka till mitt jobb som narkosläkare.«

Jonna Lindeblad tillträdde som verksamhetschef 2017. Tillförordnad verksamhetschef är enligt sjukhusets uppgifter Olaf Gräbel.

Inlägget IVA-chef på Östra sjukhuset avgår dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/iva-chef-pa-ostra-sjukhuset-avgar/feed/ 0
Anfall av gåshud visade sig vara anti-LGI-1-encefalit https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2020/04/anfall-av-gashud-visade-sig-vara-anti-lgi-1-encefalit/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=anfall-av-gashud-visade-sig-vara-anti-lgi-1-encefalit https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2020/04/anfall-av-gashud-visade-sig-vara-anti-lgi-1-encefalit/#respond Wed, 08 Apr 2020 09:15:14 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122161 Vid subakut till akut konfusion med fokala epileptiska anfall – överväg anti-LGI-1-encefalit. Diagnosen ställs genom påvisande av neuronala autoantikroppar i serum och/eller likvor.

Inlägget Anfall av gåshud visade sig vara anti-LGI-1-encefalit dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Introduktion. Autoimmun encefalit är ett samlingsnamn för inflammation i hjärnan orsakat av antikroppar mot epitoper på protein i synapser eller på neuronens cellyta [1,2]. Hittills identifierade epitoper är de extracellulära NMDAR (N-metyl-D-aspartatreceptor), GABAbR (gamma-aminosmörsyra-B-receptor), LGI-1 (leucinrikt gliominaktiverat protein-1), CASPR2 (kontaktinassocierat protein 2), AMPAR (alfa-amino-3-hydroxi-5-metyl-4-isoxazolpropionsyrareceptor) och DDPX (dipeptidylpeptidaslikt protein 6) samt de intracellulära paraneoplastiska anti-Hu, anti-Ri, anti-Yo, anti-MA2/Ta, anti-CV2, anti-amfifysin, anti-Tr och GAD65 (65 kDa-isotypen av glutaminsyradekarboxylas). Karakteristika för de olika autoimmuna encefaliterna går att läsa om i Tabell 1. Vid autoimmuna encefaliter är det limbiska systemet ofta påverkat med symtom som konfusion och psykos, vilket har gett upphov till beteckningen limbisk encefalit. Ett exempel är anti-LGI-1-antikroppsmedierad encefalit, där antikropparna riktas mot ett cellyteprotein i komplexet av spänningskänsliga kaliumkanaler, där LGI-1 är det vanligaste proteinet [2]. 

Insjuknandet i anti-LGI-1-encefalit är subakut till akut med symtom i form av minnessvikt, förändringar i beteende i form av psykosliknande tillstånd, konfusion samt epileptiska anfall [1-4]. Ungefär 10 procent av patienter med antikroppar mot LGI-1 har en underliggande tumörsjukdom, och tymom är vanligast [5-7]. Det är vanligt med samtidig behandlingsrefraktär hyponatremi i form av SIADH (syndrome of inapprop-riate sectretion of antidiuretic hormone) [2]. Diagnosen anti-LGI-1-encefalit ställs genom påvisande av antikroppar mot LGI-1 i serum eller cerebrospinalvätska [1]. Flertalet studier rapporterar om att tecken till anti-LGI-1-encefalit ofta (56–90 procent) ses på magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan, som uttryck för en inflammatorisk process i limbiska systemet. Signalförändringar i temporalloben vid anti-LGI-1-encefalit ses vid MR-undersökning av hjärna med T2/FLAIR och diffusionsviktad sekvens [7, 8, 12].

Nedan presenteras ett fall med en 68-årig man som uppvisade symtom i form av attacker av gåshud och konfusion. Syftet med denna fallbeskrivning är att öka uppmärksamheten på att anti-LGI-1-encefalit kan vara orsaken till konfusion och fokala epileptiska anfall. 

Fallbeskrivning

I juni 2018 sökte en 68-årig man akutmottagningen på Hässleholms sjukhus på grund av konfusion, frossa och feber. Sedan tre månader hade patienten haft anfall i form av gåshud, frossa, mörkräddhet och ångest. Anfallen av gåshud kom utan förvarning upp till tio gånger dagligen, varade i någon enstaka minut och uppträdde framför allt i armar och huvud. Under anfallen blev patienten också mycket orolig och ångestfylld. Patienten uppvisade även paranoida tankar, vilket gjorde att han sökte både kirurg- och medicinakutmottagning upprepade gånger under våren 2018. Till slut remitterades han vidare till psykiatrisk akutmottagning på grund av sin oro och mörkräddhet, där han ordinerades bensodiazepiner som inte hade någon effekt alls. 

Patienten sökte akutmottagningen i juni 2018 på grund av konfusion, frossa och feber och lades då in på medicinavdelning i Hässleholm för utredning. Patienten var desorienterad till tid, rum och situation men ej till person. Han rapporterade upp till 10 stycken minutlånga attacker av gåshud och ångest dagligen. Rutinnervstatus och basprov var normala frånsett stegrat glukos. Likvor var utan hållpunkter för bakteriell eller viral meningit, och cellräkning, laktat- och glukoshalt var normala. PCR var negativ för herpes simplex virus 1 och 2 samt varicella–zoster-virus. Serologi för borrelia och TBE var negativa. MR-hjärna visade högsignalerande förändringar i höger temporallob (se Figur 1, A) som väckte misstanke om autoimmun encefalit. Kompletterande blodprov för neuronala autoantikroppar påvisade LGI-1-antikroppar i serum (titer 1/100). Diagnosen anti-LGI-1-encefalit ställdes, och behandling med intravenöst immunglobulin (IVIG) (Privigen 0,4g/kg i 3 dagar var 4:e vecka) påbörjades. Datortomografi av torax och buk var utan tecken till tumör. Patienten förbättrades kognitivt efter behandlingen och skrevs ut med fortsatt uppföljning via neurologimottagningen.

Under hösten 2018 ringde patienten flertalet gånger till neurologimottagning på grund av återkommande attacker av gåshud och kvarstående lättare kognitiv dysfunktion. Då anti-LGI-1-antikroppar fortfarande kunde påvisas i serum (titer 1/100) och patienten inte var symtomfri avslutades IVIG, och i stället påbörjades behandling med metylprednisolon intravenöst (1 g var fjärde vecka). Patienten upplevde initialt en minskning av sina anfall, men hörde efter kort tid av sig på grund av försämring och otillräcklig symtomkontroll. I november, i samband med återbesök hos neurolog, tog han åter upp attackerna av gåshud och beskrev dessa som kraftiga rysningar som började i en arm som därefter med kort fördröjning spred sig till bål, huvud och andra armen. Han berättade att dessa varade ungefär en minut och återkom upp till 15-20 gånger dagligen. Attackerna åtföljdes av kraftig oro och hjärtklappning. I samband med besöket fick patienten en sådan typisk attack som väckte misstanke om epileptiskt anfall av pilomotorisk typ. Mot bakgrund av epilepsimisstanken utfördes EEG, som visade en 20 sekunder lång episod med elektrografisk anfallsaktivitet med dominans temporalt höger sida som startade ca 10 sekunder efter symtomdebut i form av rysningar i kroppen och gåshud (se Figur 2). Sammantaget tolkades således episoderna av gåshud som ett epileptiskt anfallsuttryck. Därför satte man in levetiracetam under fortsatt behandling med metylprednisolon. Förnyad kontroll av antikroppar mot LGI-1 visade oförändrad titer på 1/100, och då patientens pilomotoriska anfall återkom i oförändrad omfattning togs beslut om att avsluta behandlingen med metylprednisolon. Då den patofysiologiska mekanismen sannolikt var antikroppsmedierad beslutades om byte till behandling med rituximab, som gav upphov till en snabb och kraftfull B-cellssuppression. Denna behandling startades i januari 2019, och efter tre månader sågs sjunkande nivåer av anti-LGI-1-antikroppar (titer 1/10).  På grund av biverkningar skedde under våren byte från levetiracetam till karbamazepin följt av valproat. Då inte heller detta tolererades skedde i maj byte till lamotrigin som antiepileptisk behandling, vilket patienten inte upplevt biverkningar av. Inga ytterligare anfallsmanifestationer har noterats sedan dess.

Uppföljande MR i juni 2019 visade regress av tidigare beskrivna förändringar i temporalloben (se Figur 1, B). PET-DT utförd ungefär samtidigt var utan tecken till malignitet. Efter påbörjad behandling med rituximab förbättrades patienten kliniskt och de fokala anfallen av gåshud och ångest minskade, vilket åtföljdes av sjunkande titer av anti-LGI-1-antikroppar.

Diskussion

Autoimmun encefalit beskrevs första gången på 1960-talet [13]. Nyligen föreslogs reviderade diagnoskriterier [5]. De första tre kriterierna nedan föreslås vara nödvändiga för diagnosen anti-LGI-1 encefalit: 

  • ett subakut insjuknande (mindre än tre månader) i kognitiv dysfunktion, epileptiska anfall och psykiatriska symtom,
  • bilaterala förändringar medialt i temporalloben på MR-hjärna,
  • pleocytos i cerebrospinalvätskan och/eller EEG-mönster talande för epileptisk eller långsam aktivitet temporalt, och 
  • andra diagnoser som herpesencefalit, Whipples eller Behçets sjukdom har uteslutits. 

Diagnosen limbisk encefalit kan även ställas, utan att ovanstående kriterier är uppfyllda, genom att antikroppar mot synaptiska eller cellyteprotein påvisas i serum eller likvor. Vid välgrundad klinisk misstanke utan fynd av antikroppar och icke uppfyllda diagnoskriterier kan ändå empirisk behandling påbörjas. Differentialdiagnoser till limbisk anti-LGI-1-encefalit är, förutom de beskrivna autoimmuna encefaliterna i tabell 1, även Hashimotos encefalopati, Creutzfeldt–Jakobs sjukdom, Susacs syndrom, Wernicke–Korsakoffs syndrom, CNS-vaskulit, CNS-lymfom och CNS-infektion [1].

Säkra incidens- och prevalensuppgifter saknas för autoimmuna encefaliter, då det sannolikt finns en betydande underdiagnostik. Beräknad incidens är 5–10 per 100 000 invånare och år [1]. Dubbelt så många män som kvinnor insjuknar i anti-LGI-1-encefalit, oftast runt 60 års ålder, enligt publicerade fallserier [7, 12]. Framträdande symtom vid anti-LGI-1-encefalit är kognitiv dysfunktion med minnessvikt och psykiska symtom liknande psykos, pilomotorisk epilepsi, och brakiofaciala dystona anfall. Utöver de neuropsykiatriska manifestationerna förekommer allvarlig hyponatremi i 60–88 procent av fallen [1, 5, 6]. Patienten i fallbeskrivningen ovan hade ingen hyponatremi men däremot psykiatriska symtom i form av paranoida tankar och även viss minnespåverkan. De flesta (80 procent) med anti-LGI-1-encefalit uppvisar pleocytos i likvor, och drygt hälften har oligoklonala band. Likvoranalys kan dock vara helt normal. [14].

Vid anti-LGI-1-encefalit är EEG oftast patologiskt med antingen fokal epileptiform eller förlångsammad aktivitet relaterad till ett eller flera epileptiska foci [2]. Patientens anfallssemiologi innefattade attacker av gåshud, så kallad pilomotorepilepsi. Flera studier har beskrivit att epileptiska anfall ledande till aktivering av pilomotormuskeln är vanligt förekommande vid epileptisk aktivitet i temporalloberna [3, 15, 16]. Om pilomotoriska anfall är dominerande anfallssemiologi är detta närmast patognomont för anti-LGI-1-encefalit [15]. Det är okänt hur LGI-1-antikroppar orsakar epilepsi [3], men det är känt att mutationer i genen för LGI-1 orsakar autosomalt dominant lateral temporallobsepilepsi [4,7].

Patienten i fallbeskrivningen ovan blev först behandlad med IVIG, men på grund av utebliven effekt skedde byte till steroider och slutligen rituximab. Snabb diagnos och insättande av intensiv immunterapi kan både bota anti-LGI-1-encefalit och minska risken för kvarstående funktionsnedsättning [5, 17].

Sammanfattningsvis är anti-LGI-1-encefalit ett livshotande tillstånd som obehandlat med stor sannolikhet leder till långsiktig neurologisk funktionsnedsättning. Sjukdomsförloppet varierar från individ till individ, och evidensbaserade behandlingsriktlinjer saknas. I vilken mån utredning och behandling varierar över landet är okänt och kan bland annat styras av lokal kompetens. Vi ser en möjlig risk för att detta kan leda till ojämlikheter i vården. Nationella riktlinjer för handläggning och initial behandling vid autoimmuna encefaliter hade kunnat underlätta vården för denna patientgrupp och skulle kunna tänkas minimera denna risk. Som ett första steg i ett sådant arbete föreslår vi därför tillsättande av en nationell arbetsgrupp.

Inlägget Anfall av gåshud visade sig vara anti-LGI-1-encefalit dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2020/04/anfall-av-gashud-visade-sig-vara-anti-lgi-1-encefalit/feed/ 0
4 frågor till Jessica Johansson Lindgren https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/forfattarintervjun/2020/04/4-fragor-till-jessica-johansson-lindgren/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=4-fragor-till-jessica-johansson-lindgren https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/forfattarintervjun/2020/04/4-fragor-till-jessica-johansson-lindgren/#respond Wed, 08 Apr 2020 09:15:14 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122891 Jessica Johansson Lindgren är ST-läkare i internmedicin vid Närsjukvårdskliniken, Hässleholms sjukhus. Tillsammans med kollegor i Skåne har hon beskrivit ett fall där anfall av gåshud visade sig vara anti-LGI-1-encefalit.

Inlägget 4 frågor till Jessica Johansson Lindgren dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Jessica Johansson Lindgren.

Varför skrev ni artikeln?

– Autoimmun encefalit är sannolikt en underdiagnostiserad sjukdom. Vi vill därför med artikeln uppmärksamma en av de kända autoimmuna encefaliterna, anti-LGI-1-encefalit. 

Var det något som förvånade er med fallet, och vad lärde ni er?

– Det spännande och lärorika med detta fall är patientens symtombild med konfusion och pilomotorepilepsi. Vi lärde oss hur anti-LGI-1-encefalit kan manifestera sig kliniskt genom ett akut till subakut insjuknande i konfusion, beteendeförändring
och psykosliknande tillstånd. Anti-LGI-1-encefalit kan också som i detta fall frambringa fokala epileptiska anfall. Vi lyckades dessutom fånga patientens epileptiska anfall under EEG-undersökning, vilket visade  på aktivitet i samma område av hjärnan som vi såg var påverkat på MR hjärna. 

Vad är det viktigaste ni vill förmedla med artikeln?

– Vårt syfte med artikeln är att uppmärksamma att anti-LGI-1-encefalit kan vara orsaken till konfusion och fokala epileptiska anfall. 

Vad hoppas ni att den ska leda till?

– Vi hoppas att fler patienter med symtom i form av konfusion och fokala epileptiska anfall testas för autoimmun encefalit och att det så småningom frambringas nationella riktlinjer för handläggning och initial behandling av autoimmuna encefaliter. 

Inlägget 4 frågor till Jessica Johansson Lindgren dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/forfattarintervjun/2020/04/4-fragor-till-jessica-johansson-lindgren/feed/ 0
Sjukvårdsuppropet: »Man måste ta den här pandemin som en lärdom« https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sjukvardsuppropet-man-maste-ta-den-har-pandemin-som-en-lardom/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sjukvardsuppropet-man-maste-ta-den-har-pandemin-som-en-lardom https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sjukvardsuppropet-man-maste-ta-den-har-pandemin-som-en-lardom/#respond Wed, 08 Apr 2020 08:00:11 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123678 De slog vid olika tillfällen larm om korridorvård och överbeläggningar. Deras inlägg spreds över hela Sverige och de blev ansikten utåt för en frustrerad läkarkår. Läkartidningen har träffat några av de läkare som fått stor medial uppmärksamhet och frågat vilka erfarenheter de tagit med sig.

Inlägget Sjukvårdsuppropet: »Man måste ta den här pandemin som en lärdom« dök först upp på Läkartidningen.

]]>
»Okej om jag startar en tråd med dig, mig och folk från olika sjukhus som är intresserade av att skapa en manifestation?«

»Absolut! Kommer att växa jättesnabbt.«

Den meddelandeväxlingen mellan ST-läkarna Laura Björnström och Akil Awad blev startskottet för Stockholms sjukvårdsupprop en måndagskväll i november förra året.

De kände varandra från Södersjukhuset (Sös), där de båda fortfarande jobbar.

Tidigare den dagen hade Sös och Danderyds sjukhus meddelat att de varslade 200 tjänster, däribland läkare. Detta inte långt efter att Karolinska universitetssjukhuset varslat 600.

Redan nästa morgon hade 1 000 personer anslutit sig, och ett par dagar senare var man uppe i 10 000.

– Jag tror att det var för att folk tänkte precis som vi. De blev besvikna och arga och ville visa bilden på golvet, berättar Laura Björnström.

Budskapet var enkelt: Vården gick på knäna, och i det läget var det orimligt att varsla – patienter riskerade att dö i korri-dorerna. Det behövdes i stället satsningar både på akutsjukhus och vårdcentraler.

– Spela Tetris med patienter och prioritera på ett sätt som liknar krigstriagering … att kalla det för något annat än att människor far illa och ibland dör, det är att hålla inne med sanningen, säger Akil Awad.

Ett par dagar efter att gruppen bildats började journalister höra av sig. Det blev stor massmedial uppmärksamhet i tidningar, radio och tv som tog det mesta av Laura Björnströms och Akil Awads vakna tid utanför jobbet.

– Man fick använda rasterna på jobbet. Man fick mindre sömn. Det var nästan dygnet runt, berättar Akil Awad.

Men genom sociala medier bildades också en grupp om ungefär tio personer, både läkare och sjuksköterskor, runt Laura Björnström och Akil Awad. De tog på sig olika roller såsom att sköta sociala medier, designa en logotyp och lägga upp en medial strategi.

– Det var riktigt häftigt hur folk hittade sina platser. En fixade affischen och loggan, någon Instagram-kontot … det var som en tomteverkstad, berättar Laura Björnström.

Denna verkstad blev nödvändig för att lyckas med de mål som gruppen satte upp. Där ingick till exempel att samla vittnesmål från vårdpersonalen, vilket krävde att varje berättelse granskades för att säkra patienternas anonymitet. Över 400 har kommit in hittills.

Att nå den breda allmänheten var en uttalad strategi från första början. Det gjordes till exempel genom att organisera en manifestation på Norrbro i Stockholm och att ställa upp på intervjuer och debatter i allehanda medier. De båda ST-läkarna har sagt nej till samtal med politiker i slutna rum; de vill ta det offentligt för att ställa politikerna till svars.

– Vi ville tydliggöra diskrepansen mellan vår bild och den som politikerna har. Det krävdes en hel del jobb för att det skulle bli av. Politikerna tackade nej många gånger, säger Akil Awad.

Har ni tänkt mycket kring budskapet och dess paketering?

– Ja, det har varit en jätteprocess med formuleringar. Och med hur mycket lösningar vi ska föreslå – vi formulerar ju problemen, vi är inte politiker, säger Laura Björnström.

Hon menar att den nu pågående corona-pandemin ställer frågan om vårdplatser på sin spets och aktualiserar uppropets syfte.

– Man kan inte vara fullständigt förberedd för alla kriser eller hot, men däremot hade man kunnat ha ett mycket bättre utgångsläge i Stockholm, säger hon och fortsätter:

– Vi kommer fortsätta att trycka på att man måste prioritera bättre och ta den här pandemin som en lärdom – att vi behöver ordentliga satsningar på akutsjukhusen. Det märks tydligt nu, de här patienterna kan man inte hjälpa i större utsträckning på närakuterna, utan det är akutsjukhusen och intensiven som är belastad.

Akil Awad menar att de inte kommer att sätta sig i något förhandlingsrum med politikerna. Det får andra göra.

– Vi kan vara en väckarklocka, en inspiration, och uppmärksamma de problem som finns. Förhoppningsvis kan vi starta en diskussion, men i slutändan är det andra, med ett officiellt mandat att förhandla, som måste föra den diskussionen, säger Akil Awad.

Laura Björnström sitter i styrelsen för Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Både hon och Akil Awad är dessutom engagerade i Södersjukhusets läkarförening. Men uppropet är inte fackligt.

– Nu behövdes något annat, för den fackliga vägen är väldigt kompromissande. Det är en bra väg, men den är för långsam när det är så här illa, säger Laura Björnström.

Stockholms sjukvårdsupprop präglas av en professionalism. Gruppen bakom uppropet har en pressansvarig, konton i socia-la medier, en »hashtag« för uppropet och en webbsida.

Tillsammans med ett pyrande missnöje i yrkeskårerna och ett rakt budskap har det gett en stor medial uppmärksamhet som mobiliserat både professionerna och allmänheten. Det gäller också efter att sjukhusen tog tillbaka sina varsel i februari i år, då besparingskraven ligger kvar.

Nu vill Stockholms sjukvårdsupprop utvecklas ännu mer.

– Vi skulle vilja ge allmänheten i Stockholm en chans att också yttra sig om vården, såsom en namninsamling. Och att vi sprids ännu mer i journalistiken. Har vi nått så här långt kan man ju önska ännu mer, säger Laura Björnström.

Sociala medier är en viktig motor för Stockholms sjukvårdsupprop. Och de spelade stor roll på Sahlgrenska universitetssjukhuset i januari 2017.

»I dag nådde jag en gräns där jag känner att läget på akuten/Sahlgrenska är utom kontroll, den är utan tvekan patientosäker. Jag är förtvivlad och förbannad.«

Så skrev Valeria Castro, specialistläkare i internmedicin, på Facebook efter ett arbetspass på akuten. Då hade en redan tuff vårdplatssituation, som fackförbunden 6:6a-anmält i december, försvårats av den pågående influensan.

– När jag kom ner på akuten i januari 2017 var läget det värsta jag hade sett. När man inte kunde lägga in patienter utan att de fick ligga två–tre dygn på britsar kände jag att det inte gick längre, berättar Valeria Castro.

Hon skrev sitt inlägg i ren frustration, utan en tanke på att någon egentligen skulle bry sig. Men nästa dag hade tusentals regerat på inlägget och spridit det vidare.

– När jag vaknade dagen efter och journalisterna började kontakta mig förstod jag att »okej, nu har vi fått mediernas ljus på detta«.

Varför tror du att ditt inlägg fick sådan uppmärksamhet?

– Jag tror att det var formatet som gjorde att det spreds väldigt. Det var ganska starkt och kortfattat. Man märkte att det var i affekt, att det var från hjärtat. På sociala medier är det vad som behövs.

– Sedan tror jag att det fanns en frustration hos medborgarna i Västra Götaland och Göteborg. Att en läkare då går ut och säger att det här är oacceptabelt tror jag sätter igång något hos folk, att »oj, nu är läget riktigt allvarligt«.

Det blev intervjuer i tidningar, radio och tv, både lokalt och på riksplan. Men med uppståndelsen kom också tvivel. Hade hon gått för långt?

– De tankarna kom så fort medierna började kontakta mig. Får jag göra det här som arbetstagare? Får jag prata om min arbetsplats?

Valeria Castro kontaktade sitt fack och Sahlgrenska sjukhusets pressansvariga. Hon fick grönt ljus och stöttande kommentarer från båda instanserna. Då var det bara att smida medan järnet var varmt. Valeria Castro kontaktade kollegor både i läkar- och sjuksköterskekåren.

– Jag skulle inte säga att jag är blyg, men jag är inte så jättebekväm med att vara i rampljuset. Då var det viktigt för mig att känna att detta inte handlade om mig som person, utan att jag kämpade för en sak och var en del av ett nätverk.

Hon och hennes kollegor gick förbi sjukhusledningen och tog direktkontakt med politiker, som bjöds in till akuten och till debatt, vilket medierna hakade på. Dessutom anordnades en tvärfacklig manifestation i snöyran utanför sjukhuset.

– Jag tror att det gjorde att ett starkt fokus lades på akuten. Medierna ställer ju alltid frågan »Vad gör ni nu?«. Det kändes verkligen att det blev en stor press på politikerna, säger Valeria Castro.

Hon tror att den mediala uppmärksamheten, i kombination med att Arbetsmiljöverket kritiserade sjukhuset för arbetsmiljön på akuten, var orsaken till att sjukhusledningen »tog i med hårdhandskarna« för att komma till rätta med problemen. Bland åtgärderna fanns ett nytt mandat för läkarna på akuten att placera ut patienter på avdelningarna.

– Det förbättrade ju arbetsmiljön på akuten. Men problemet kvarstår, vi har inte tillräckligt med vårdplatser på avdelningarna. Där blev det ju inte bättre. Å andra sidan blev det mer samarbeten över avdelningarna, fler tog ansvar för patienterna.

Ledde det till något mer?

– Det bröt både en tystnadskultur som kanske fanns och hierarkin mellan arbetsgivare och arbetstagare. Man kunde visa för sina kollegor att vi skulle ha ett öppnare samtalsklimat. Det tror jag var det bästa som hände utifrån det här uppropet.

Liksom Akil Awad och Laura Björnström i Stockholm blev Valeria Castro en förgrundsfigur för vården lokalt. Medier har ofta kontaktat henne för att få kommentarer till olika problem kopplade till vårdplatser och trycket på akuten.

Skulle du göra något annorlunda i dag?

– Jag lärde mig att vara selektiv med vem man pratar med. Man får sina kontakter inom medierna och känner av vilka som är seriösa och vilka som inte är det.

Den mediala uppmärksamheten ledde till att Valeria Castro valde att ta en tydligare facklig roll för arbetsmiljön. Sedan tidigare var hon ordförande för Sveriges yngre gastroenterologer. Nu tog hon steget och blev skyddsombud.

– Jag kände att jag kunde jobba mer sakligt med den struktur som jag tror på. Det var det största för mig – att jag kände att jag funnit en ny roll.

Valeria Castro tycker det är viktigt att inte förlora hoppet även om förändringen ser ut att gå trögt och man kanske inte når hela vägen.

– Vi har fortsatta problem. Men samtalsklimatet har blivit bättre och sjukhuset har öppnare kanaler.

Sommaren 2013 drog två ST-läkare igång det som kom att bli det landsomfattande »Läkaruppropet«. Lollo Makdessi, som läst medicin och arbetat i Linköping, Karlskoga och Örebro, och Märit Halmin från Stockholm träffades på Danderyds sjukhus, där de gjorde sina respektive ST.

Det här var kort efter journalisten Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter om »New public management« och resursproblemen i vården.

– Det som jag tidigare sett som flertalet isolerade problem satte han in i ett system, berättar Märit Halmin, som i dag jobbar på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm.

I en artikelserie beskrev han ett system-skifte i vården där »prislappen går före patienten«.

– Jag tyckte det var irriterande att han beskrev det – varför hade inte vi läkare tagit ton? Men jag fick även ett hopp: om det fanns ett system gick det ju att förändra. Hade det varit isolerade problem hade det varit ett helvete att ta striden, säger Märit Halmin.

De bestämde sig för att försöka få till ett upprop bland läkarna. Målet var att lyfta fram det systemfel de såg, där ersättning till sjukvården styrs av vilka diagnoser patienterna får och där fokus var att beta av så många patienter som möjligt.

Tisdagen den 18 juni publicerade de uppropet på en webbsida för kampanjer och mejlade några kollegor som de ville skulle skriva på och sprida budskapet. Under dagarna som följde hade de en debattartikel i Läkartidningen och samlade på sig tusentals underskrifter. Det ledde till intervjuer i flera riksmedier, inbjudningar till debatter och seminarier och året därpå till socialminister Gabriel Wikström.

– Vi blev lite förvånade över hur fort det gick och att vi fick så otroligt mycket medhåll. Förutom själva underskrifterna blev vi nedmejlade av alla möjliga, säger Lollo Makdessi.

Märit Halmin tyckte att det var roligt att de fick ett genomslag, det var ju poängen. Men det hade också sina avigsidor.

– Jag hade inte planerat det och tänkt att jag skulle bli någon frontfigur. Jag tycker det är helt oskönt att vara med på bild, jag var ganska obekväm i den positionen, men kände att det var ett nödvändigt ont, säger Märit Halmin.

Hon tyckte att hon höll på att bli en »sjukvårdens Leif GW Persson« som var med överallt där det diskuterades vårdplatsbrist.

– Jag kände mig skitdum, att »det här är ingen idé att jag går ut och talar om, jag är narkosläkare, inte expert på det här«. Men jag försökte få med andra läkare, för jag tyckte att det var viktigt.

De båda ST-läkarna tycker inte att de hade någon tydlig strategi för att nå ut eller att de kunde sociala medier, vilket annars hade kunnat vara en fördel.

Vad gjorde att ni nådde så långt utanför sjukhusens väggar?

– För att vara så komplext tror jag att vi var ganska konkreta. Vi började med att säga att vi var oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige. Det kan man kanske tycka är ett simpelt knep, men det var så. Vi skrev det mycket från hjärtat. Det var mycket som inte fungerade i sjukvården och många kunde känna igen det, säger Lollo Makdessi.

Det mediala intresset gick i vågor under sommaren. När det till exempel kom en rapport om vårdplatsbrist kontaktades de igen. Allt som allt märkte de båda ST-läkarna av mediernas intresse i tre år. Men de är besvikna över att uppropet och uppmärksamheten inte bidrog till större förändring i Vårdsverige.

– Jag hade nog trott att när det kom ut i medierna och människor fick reda på hur det var, skulle politikerna bli tvingade att göra någon förändring. Sedan insåg vi efter ett tag att det inte hade någon effekt. Det blev ett mediedrev som inte slutade i något, säger Märit Halmin.

Lollo Makdessi tror att en förklaring kan vara att deras problemformulering var för otydlig.

– Vi la det på en sådan övergripande strukturell nivå och inte tydligt på patientsäkerhet, vårdplatser eller läkares arbetsvillkor. Styrkan är att om man ser det som ett stort strukturellt problem finns möjligheten att lösa det. Svagheten är att det kan vara svårt att förstå.

De kontaktades dock av Svenska läkaresällskapet, vilket så småningom resulterade i en rapport med konkreta förslag på förändringar, såsom anslagsfinansiering och sjukvårdsområden organiserade runt universitetssjukhusen. Men de var besvikna över Läkarförbundets engagemang.

– På den tiden tyckte Läkarförbundet att de inte skulle syssla med sjukvårds-politik utan bara fackliga frågor, som om det här inte var en facklig fråga. Men där har Läkarförbundet ändrat profil, säger Märit Halmin.

Vad tycker ni om Stockholms sjukvårdsupprop som pågår nu?

– De gör det på ett helt briljant sätt, och jag tycker att de kanske är tydligare. Vi var lite mer försiktiga i våra formuleringar. Kanske för att det inte var lika mycket katastrof då som det är nu, men också för att vi var osäkra på vad vi skulle få för stöttning. Nu tycker jag att de är väldigt välformulerade och lägger ansvaret där det ska ligga.

Men Märit Halmin fortsätter också att höras. I dag jobbar hon på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm, och hon var tidigt ute och pekade på att Stockholmssjukvården är dåligt förberedd på covid-19. I Sveriges Radios Ekot berättade hon att det råder brist på intensivvårdsplatser och att patientsäkerheten är hotad.

För det fick hon en tillrättavisning av sjukhuset, som bland annat menade att hon brutit mot sekretess gällande beredskap i krisläge. Ledningen backade sedan från påståendet att hon skulle ha agerat fel.

– Men det vittnar om en obehaglig tystnadskultur som jag tycker är anmärkningsvärd. Jag känner mig otrygg efter att ha blivit så hårt tillrättavisad efter att ha sagt något enbart för att uppmärksamma ansvariga på att vi har problem som jag vill vara med och lösa, säger hon.

Kan coronaepidemin få konsekvenser för debatten om vårdplatser?

– När det här väl är över hoppas jag att vi drar lärdom av att vi hade noll beredskap.

Inlägget Sjukvårdsuppropet: »Man måste ta den här pandemin som en lärdom« dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sjukvardsuppropet-man-maste-ta-den-har-pandemin-som-en-lardom/feed/ 0
Från bröllopsplanering till insatser i smittskyddsarbetet https://lakartidningen.se/aktuellt/manniskor-moten/2020/04/fran-brollopsplanering-till-insatser-i-smittskyddsarbetet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fran-brollopsplanering-till-insatser-i-smittskyddsarbetet https://lakartidningen.se/aktuellt/manniskor-moten/2020/04/fran-brollopsplanering-till-insatser-i-smittskyddsarbetet/#respond Wed, 08 Apr 2020 06:30:39 +0000 https://lakartidningen.se/?p=122191 Jingcheng Zhao, AT-läkare, doktorand, ekonom och entreprenör, har fått Anders Walls stipendium för unga forskare på 150 000 kronor.

Inlägget Från bröllopsplanering till insatser i smittskyddsarbetet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Jingcheng Zhao, forskande AT-läkare med många järn i elden och nybliven stipendiat, fick som många andra styra om privatlivet för att fokusera på kampen mot covid-19. Foto: Oscar Wallner

Hur ska du använda stipendiet?

– Det är fantastiskt kul att få känna detta stöd och denna uppmuntran så här i början av yrkeslivet, och få bekräftelse på att det man gör och tror på är meningsfullt. Det absolut roligaste med stipendiet är att få ingå i det multidiscplinära alumninätverket, Wallumni. Jag, liksom många andra, tror att det kan löna sig att jobba interdisciplinärt och att utforska lösningar och tankesätt utanför sitt eget fält. Den generösa stipendiesumman är öronmärkt för professionell utveckling. En stor del av pengarna kommer jag att satsa på kurser, konferenser och tid för att utforska idéer som precis angränsar till mitt eget fält: sådant som kan vara svårare att finansiera med andra forskningspengar. Ytterligare en del kommer att gå åt till att utforska idéer där man snabbt vill försöka falsifiera och misslyckas, så att man kan gå vidare till andra projekt — helt enkelt för att kunna miss­lyckas lite snabbare.

Du är i början av karriären men har redan hunnit med en hel del?

– Jag insåg under läkarprogrammet att jag ville lära mig mer om resursfördelning på ett mer strukturerat sätt, och även läsa lite mer kvantitativa kurser, vilket slutade med att jag började läsa en kandidatexamen på Handelshögskolan i Stockholm. Under första åren på läkarprogrammet forskade jag på hjärtstamceller. Då träffade jag min tidigare handledare, som numera jobbar i USA. Han bad mig projektleda utvecklingen av ett par prototyper av verktyg för stamcellsproduktion, som sedan blev en akademisk »startup« med hjälp av Karolinska Innovation AB. Under termin 6 träffade jag min nuvarande huvudhand­ledare, Gustaf Edgren, en regnig natt på gamla KS-akuten och bytte så småningom till klinisk epidemiologi. Ibland händer det bara att man träffar en så pass stöttande, klok, kunnig och klipsk handledare att man helt enkelt ställer om.

Varför blev du intresserad av just transfusionsmedicin?

– Det föll sig naturligt då min handledare på många sätt är en pionjär inom trans­fusions­epidemiologi, det vill säga transfusionsforskning med mycket stora databaser. Det absolut roligaste med transfusionsepidemiologi är att det är fantastiskt klurigt. Patienter som får blod – via sina transfusioner – är otvetydigt kopplade till blodgivarna, och det skapar en ny dimen­sion i hur man ska strukturera analyserna. Dessutom kan en blodtappning skapa flera blod­enheter, som sedan kan delas upp och/eller kombineras med andra enheter, ofta flera gånger om. Detta gör att datahanteringen också är rätt klurig.

Vad gör du på fritiden? 

– För två veckor sedan skulle jag ha sagt bröllopsplanering, men just nu går all min tid åt att ta reda på hur vi snabbt kan ta fram relevanta data för att stödja smittskyddsarbetet, informera om klinisk handläggning av covid-19, samt stötta sjuk- och intensivvårdsplanering.

Inlägget Från bröllopsplanering till insatser i smittskyddsarbetet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/manniskor-moten/2020/04/fran-brollopsplanering-till-insatser-i-smittskyddsarbetet/feed/ 0
Sörmlands läkarförening vill aktivera krislägesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sormlands-lakarforening-vill-aktivera-krislagesavtalet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sormlands-lakarforening-vill-aktivera-krislagesavtalet https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sormlands-lakarforening-vill-aktivera-krislagesavtalet/#respond Tue, 07 Apr 2020 15:21:10 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123910 I Sörmland är sjukvården hårt pressad. Under tisdagen erbjöd sig Region Stockholm att ta emot sörmländska coronapatienter för att avlasta sjukhusen i Nyköping och Eskilstuna. Sörmlands läkarförening anser att krislägesavtalet ska aktiveras omedelbart.

Inlägget Sörmlands läkarförening vill aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
– Med tanke på att vi nu skickar patienter till Stockholm där krislägesavtalet är aktiverat så känns det orimligt att man inte har begärt aktivering här, säger Marie Engman.

Hon är kirurg på Nyköpings lasarett och ordförande i Sörmlands läkarförening och den lokala Sjukhusläkarföreningen.

När Läkartidningen når henne kommer hon precis från ett avstämningsmöte på intensivvårdsavdelningen vid Nyköpings lasarett. Där har hon fått veta att patienter med covid-19 ska skickas till Stockholm under dagen.

Under tisdagen beslutades det nämligen att Region Stockholm ska avlasta sjukvården i Sörmland, som är ännu hårdare drabbad än huvudstadsregionen. Stockholm kan ta emot 15 patienter för vanlig slutenvård och fem–sju patienter som behöver intensivvård. Patienterna kommer framför allt att föras över från Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett till Södertälje sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Sett i relation till folkmängd är Region Sörmland värst drabbat av det nya coronaviruset. På tisdagen vårdades 143 patienter med konstaterad covid-19 inneliggande på sjukhus i Sörmland. 34 av dessa patienter får intensivvård. Fram till måndagen hade det rapporterats in 54 dödsfall i regionen.

Läkarna på sjukhusen i Eskilstuna och Nyköping är inne på den tredje veckan då sjukvården varit under stark press och patienter med covid-19 fortsätter att öka. Toppen bedöms inte vara nådd.

För många läkare har det inneburit längre och tätare pass, enligt Marie Engman.

– Det handlar om dryga tolvtimmarspass. Som två-skift där man avlöser varandra. Och det blir minst fyra fem pass per vecka. Man jobbar tolv timmar, sover några timmar, går tillbaka och jobbar tolv timmar till.

Marie Engman misstänker att en del läkare redan har slagit i taket när det gäller den tid som arbetstidslagen tillåter.

– Utifrån vad våra skyddsombud berättar finns det enligt vår uppfattning inte en teoretisk möjlighet för arbetsgivaren att hålla de kollektivavtal som vi har.

Först fanns det planer på att teckna ett lokalt avtal, men efter att Läkarförbundet centralt avrått från det drog sig läkarföreningen ur förhandlingarna. Läkarförbundet har påmint om att krislägesavtalet är framtaget för just den här typen av situation.

I torsdags påtalade läkarföreningen i Sörmland att man anser att krislägesavtalet bör aktiveras. I fredags beslutade regionledningen, enligt läkarföreningen, ensidigt om att införa bättre ersättning på kvällarna som kompensation för medarbetarnas slit. Men de har än så länge inte velat aktivera krisavtalet. Därför har Marie Engman kontaktat de ansvariga regionpolitikerna och framfört läkarföreningens begäran.

– Jag har inte fått något svar.

Hon ser flera fördelar med att aktivera avtalet. Framför allt skulle det bli tydligare vilka villkor som gäller och det skulle vara enklare att lägga om scheman och flytta personal efter behov.

– Nu görs en massa ändringar som egentligen borde MBL-förhandlas eller samverkas. Vi förstår att man måste lösa en akut situation. Men vi är även måna om att de som jobbar och sliter ska få något extra för det, säger Marie Engman och fortsätter:

– Det skulle vara en viktig signal till de som sliter hårdast. Personalen som jobbar känner förstås att detta är ett krisläge. Det här är inget som man någonsin har varit med om tidigare.

Läkartidningen söker regionledningen i Sörmland för att få svar på hur de ser på läkarföreningens begäran. Regionstyrelsens ordförande Monica Johansson (S) hänvisar till Region Sörmlands HR-chef, som ännu inte gått att nå.

 

Läs mer:

Krislägesavtalet är godkänt

Stockholm: Ja till krisavtal

Läkarförbundet skriver under krislägesavtal

Inlägget Sörmlands läkarförening vill aktivera krislägesavtalet dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/sormlands-lakarforening-vill-aktivera-krislagesavtalet/feed/ 0
Sjukskrivning är en del av en medicinsk behandling https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/sjukskrivning-ar-en-del-av-en-medicinsk-behandling/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sjukskrivning-ar-en-del-av-en-medicinsk-behandling https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/sjukskrivning-ar-en-del-av-en-medicinsk-behandling/#comments Tue, 07 Apr 2020 14:06:46 +0000 https://lakartidningen.se/?p=120808 Beslut om sjukskrivning är en del av vård och behandling. De första månadernas sjukskrivning ska därför inte kunna ifrågasättas av Försäkringskassan. Företagshälsovården bör återupprättas och tillgången till arbetsmiljökompetens för yrkesinriktad rehabilitering bör utvecklas, skriver Margaretha Lööf-Johanson.

Inlägget Sjukskrivning är en del av en medicinsk behandling dök först upp på Läkartidningen.

]]>

Sjukskrivning är medicinsk rehabilitering i form av vila, läkning och återhämtning vid sjukdom. Att någon myndighet i dag överhuvud taget ifrågasätter en sådan läkarbedömning är osannolikt. Jag funderar ofta över hur jag skulle reagera om Läkemedelsverket skulle börja ifrågasätta mina receptordinationer, Strålskyddsmyndigheten skulle underkänna mina röntgenremisser eller Socialstyrelsen mitt val av behandlingsmetod?

Vi befinner oss i en situation med ett myndighetsutövande från Försäkringskassan som är kränkande för läkarkåren. Det borde vara självklart att de två första, till och med de tre första månaderna av en sjukskrivning inte ska kunna ifrågasättas av kassan. Det tillhör den legitimerade läkarprofessionens ansvar att oinskränkt göra den bedömningen eftersom den faller inom ramen för vård och behandling. Vid felaktiga och icke professionella bedömningar får en anmälan göras till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg). Vårt ansvar är naturligtvis att vi ska arbete professionellt i enlighet med villkoren för vår legitimation.

Tidigare kunde läkare med dåvarande regelverk skriva »Idem« (= samma som tidigare) i alla rutor på blanketten vid förlängning av sjukskrivning. Försäkringskassan krävde ingen förklaring. I dag sitter vi fast i långa, kontraproduktiva och tidskrävande processer, ofta beroende på vilken handläggare som bedömer.

Läkares bedömningar ifrågasätts många gånger på ett icke rättssäkert sätt från Försäkringskassans handläggare. Förtvivlade patienter hamnar i ekonomiskt komplicerade situationer och får svårt att klara ekonomin. Värst blir det för barnfamiljer, lågavlönade och kvinnor. Domstolarna har massor av överklaganande att ta ställning till. Avsikten med lagen om sjukskrivning är att den som är sjuk och inte kan arbeta omedelbart ska ha ekonomisk trygghet så länge sjukdomen kvarstår. En viktig del av välfärden i vårt land. Så fungerar det inte i dag.

Nuvarande arbetssätt ger en undanträngningseffekt av läkartider. För sjuka patienter uppstår en obegriplig och kränkande situation som ofta innebär att de vill ha en ny läkarbedömning och kompletteringar i intygen. I bästa fall får den sjuke sina pengar efter långa överklagningsprocesser och stora ekonomiska problem. Många försämras av detta och framförallt de med utmattning som inte orkar hantera situationen och alla regelverk.

Vid långa sjukfall ska det upprättas en rehabiliteringsplan. Företagshälsovårds- och arbetsmiljökompetens är det givna steget. I stället har uppdraget lagts på primärvården. Samtidigt har det skett en nedmontering av företagshälsovården som medfört att den är svagare än någonsin.

Varför det blivit så tycks bero på att frågan handläggs av olika departement och därför trillat mellan stolarna. Ingen tar ansvar i en tid då företagshälsovårdens kompetens behövs mer än någonsin med tanke på den förändring arbetslivet gått igenom och hur sjukdomspanoramat ser ut.

Distriktsläkarnas breda kompetens sträcker sig fram till 30-dagarsbedömningar i samråd med arbetsgivaren som ska upprätta en bra rehabiliteringsplan (lagstadgat). Sedan är det rimligt att specialister i arbetsmiljö tillsammans med Försäkringskassan tar över vid långa sjukskrivningar.

Inlägget Sjukskrivning är en del av en medicinsk behandling dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/sjukskrivning-ar-en-del-av-en-medicinsk-behandling/feed/ 3
Regeringen lättar på regler om skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/regeringen-lattar-pa-regler-om-skyddsutrustning/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=regeringen-lattar-pa-regler-om-skyddsutrustning https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/regeringen-lattar-pa-regler-om-skyddsutrustning/#respond Tue, 07 Apr 2020 13:57:44 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123900 För att få ut mer skyddsutrustning till vården lättar regeringen nu på kravet om att all utrustning ska vara CE-märkt. Arbetsmiljöverket kommer även att kunna godkänna annan utrustning om den ger tillräckligt skydd.

Inlägget Regeringen lättar på regler om skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
I går berättade Läkartidningen att Arbetsmiljöverket har förslagit ett snabbspår för godkännande av skyddsutrustning. Det gäller både importerade produkter och nytillverkad skyddsutrustning som saknar CE-märkning.

Hittills har Arbetsmiljöverket inte kunnat godkänna utrustning som saknar CE-märkning. Men eftersom behovet är stort och det finns många initiativ runt om i landet vill myndigheten kunna ta tillvara på den utrustning som håller måttet.

Förslaget från Arbetsmiljöverket innebär att tillverkare ska göra en ansökan hos myndigheten. Därefter ska Arbetsmiljöverket i samarbete med ett laboratorium göra en bedömning om produkten uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav.

Och nu meddelar regeringen att man ändrar på regelverket.

– Vi inför nu ett snabbspår för kvalitetssäkring av personlig skyddsutrustning. Det handlar om att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att säkerställa ett förfarande för att även icke CE-märkt personlig skyddsutrustning ska kunna användas av samhällsviktiga yrkesgrupper, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till SVT.

Regeringen har även beslutat att tillfälligt bort kravet på svensk bruksanvisning för personlig skyddsutrustning som används vid bekämpande av coronaviruset. Tidigare har dessa produkter fastnat i tullen. Men nu får de föras in i landet förutsatt att det finns instruktioner på ett språk som slutanvändaren kan förstå.

Eva Nordmark betonar att den personliga skyddsutrustningen som tillåts fortfarande måste vara säker för användaren.

– Skyddet för arbetstagare som använder den personliga skyddsutrustningen sänks inte med dessa åtgärder, säger hon till SVT.

 

Läs mer:

Arbetsmiljöverket föreslår snabbspår för skyddsutrustning

Inlägget Regeringen lättar på regler om skyddsutrustning dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/regeringen-lattar-pa-regler-om-skyddsutrustning/feed/ 0
Vårdpersonal utan fullt försäkringsskydd https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/vardpersonal-utan-forsakringsskydd/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vardpersonal-utan-forsakringsskydd https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/vardpersonal-utan-forsakringsskydd/#respond Tue, 07 Apr 2020 12:30:29 +0000 https://lakartidningen.se/?p=123870 Vårdpersonal som blir sjuka i covid-19 kan inte bli ersatta för arbetsskada. Sjukdomen har ännu inte införts i den förordning som bestämmer vilka smittor som omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

Inlägget Vårdpersonal utan fullt försäkringsskydd dök först upp på Läkartidningen.

]]>
Arbetsskadeförsäkringen ska täcka exempelvis inkomstförluster och kostnader för sjukvård och läkemedel. Den kan också täcka sveda och värk samt eventuella bestående men. Försäkringen gäller för all sjukvård i regioner och kommuner. Men covid-19 har inte förts in i den förordning som avgör vilka smittor som ska täckas av försäkringsskyddet, rapporterar Dagens Industri.

– Både staten och arbetsmarknadens parter är medveten om problematiken, säger Michel Normark, chef för partsrelationer och försäkringsvillkor på AFA Försäkring, till tidningen.

Också studenter på klinisk praktik påverkas. De omfattas just nu inte av försäkringen om de skulle insjukna i covid-19, uppger Kammarkollegiet, den myndighet som ansvarar för försäkring av studenter.

– Vi hänvisar till arbetsskadeförsäkringens reglering det här. Den lagstiftningen gäller för både studenter och de som arbetar i den här miljön. Där är det inte fastställt att coronaviruset är en del i listan, säger Erland Törngren, sektionschef vid Kammarkollegiet, till Dagens Industri.

En talesperson på Socialdepartementet uppger för tidningen att frågan håller på att beredas av regeringen.

Vårdpersonal är dock inte helt oskyddad vid sjukdom. I kollektivavtalets ”Allmänna bestämmelser” finns bland annat en överenskommelse om att arbetsgivaren betalar sjuklön, utöver den lagstadgade sjukersättningen, med 10 procent av de anställdas lön. Det betyder att man från dag 15 fram till dag 90 får ut ungefär 90 procent av lönen. Detta gäller oavsett diagnos, alltså även covid-19.

Inlägget Vårdpersonal utan fullt försäkringsskydd dök först upp på Läkartidningen.

]]>
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/vardpersonal-utan-forsakringsskydd/feed/ 0