En grupp företrädare för Svensk njurmedicinsk förening argumenterar för att mikroskopisk hematuri som test har betydelse för att tidigt upptäcka njursjukdom som med tiden kan kräva dialys eller transplantation. Vidare argumenterar man för diagnostik av cancer i vissa patientgrupper, som till exempel immunsupprimerade (transplanterade) patienter, som har en generellt ökad risk för tumörsjukdomar.

Hade vi då »skygglapparna på« i Socialstyrelsens expertgrupp 2002 när vi avfärdade testet som användbart? I gruppen ingick representater för allmänmedicin, radiologi, urologi och njurmedicin. Den senare såg ingen nytta med testet ur njurmedicinsk synvinkel.

Om vi skärskådar den evidens som tillkommit efter vårt utlåtande hänvisas nu till en israelisk mönstringsstudie (våra rekommendationer gällde vuxna). I studien undersökte man cirka 1,2 miljoner ungdomar och hittade efter i medeltal 38 år 26 personer med kronisk behandlingskrävande njursjukdom [1]. Denna studie är också nämnd i den Cochraneanalys som publicerades 2015, men eftersom kontrollgrupp saknades ansågs den inte uppfylla villkoren för att kunna bedöma värdet av användning av urinstickan för att minska morbiditet och mortalitet [2].

När det gäller nyttan av cancerdiagnostik specifikt hos transplanterade rekommenderas ultraljud som screening baserat på en fallstudie [3]. Av 14 patienter i denna studie hade bara två mikrohematuri; resten diagnostiserades med andra metoder. Det är inte redovisat hur många i denna patientgrupp som uppvisade mikrohematuri utan cancerfynd.

Sammanfattningsvis saknas fortfarande evidensen för nyttan av mikrohematuritestning hos vuxna.

Läs mer:

Svensk njurmedicinsk förening: Mikroskopisk hematuri – inget värdelöst fynd