Denna webbplats vänder sig till läkare
Diagnostik och behandling av gallsaltsdiarré

Gallsaltsdiarré – diagnostik och behandling av förbisett tillstånd

Gallsaltsdiarré – ett kliniskt tillstånd som kan vara den oftast förbisedda diagnosen hos patienter med kronisk diarré. 26–32 procent av de patienter som tidigare ansågs ha IBS med diarré har visat sig ha gallsaltsdiarré, ett förmodat underdiagnostiserat tillstånd. Ett enkelt blodprov kan användas för diagnostik.

Minskar IVIg effekten av monoklonala antikroppar?

Minskar IVIg effekten av monoklonala antikroppar?

Frågeställaren undrar om intravenös immunglobulinbehandling (Privigen) riskerar att minska den onkologiska effekten av pembrolizumab (Keytruda), och hur denna risk i sådana fall bäst hanteras.

Långsamhetens lov och möjligheter

Långsamhetens lov och möjligheter

»Målet bör inte vara antal publikationer forskningen genererar, utan den nytta som når människor.«

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka om ambulanssjukvården kombineras med system av frivilliga livräddare. Fördelarna med ett sådant system överväger – men det finns flera etiska frågeställningar att ta ställning till. (1 kommentar)

ASA och NSAID kopplade till minskad risk vid leversjukdom

ASA och NSAID kopplade till minskad risk vid leversjukdom

Resultaten tyder på att användning av ASA och NSAID är associerade med en signifikant minskad risk för cancer, levercancer och en minskad risk för död hos patienter med kronisk leversjukdom, enligt en retrospektiv, registerbaserad kohortstudie i Region Stockholm. (1 kommentar)

»Nervsystemet har alltid varit det som fascinerat mig mest«

5 frågor till Mattias Sköld

Mattias Sköld, docent och överläkare i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, är en av författarna till en översikt om behandling av stridsrelaterade hjärnskador.

Bättre följsamhet till riktlinjer för prostatacancer med offentliga data

Bättre följsamhet till riktlinjer för prostatacancer med offentliga data

Följsamheten till de nationella riktlinjerna för prostatacancervård har förbättrats i Sverige mellan 2010 och 2023. En trolig förklaring är den öppna rapporteringen av data, som möjliggjort uppföljning och jämförelser mellan vårdavdelningar.

Personcentrerat förhållningssätt krävs i övergången

Personcentrerat förhållningssätt krävs

Övergången från barn- till vuxensjukvård är en kritisk period för unga med långvariga tillstånd. Strukturerade program kan förbättra vårdresultaten.

En växande grupp patienter och ett gemensamt ansvar

En växande patientgrupp och ett gemensamt ansvar

Vårdpersonal behöver kunskap om ungdomar och unga vuxna. Vid ungdomsvänlig vård är kommunikation, miljö, attityd och vårdkedjor anpassade för unga. Sådan vård förbättrar ungas hälsa, hälsolitteracitet och tilltro till vården, med effekt på folkhälsan.

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Risken för otillräcklig vård är stor. Det rekommenderas att vidareutveckla personcen­­t­rering, systematisk utvärdering och samverkan mellan olika vårdgrenar och andra samhällsaktörer samt att tillämpa den forskning som finns. (1 kommentar)

Europa lockar forskare som vill lämna USA

Europa lockar forskare som vill lämna USA

»Jag tycker därför att svenska universitet och anslagsgivare raskt bör utveckla en strategi ...« (1 kommentar)

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Överlevnaden efter barncancer är hög, men 60–80 procent drabbas av minst en sen komplikation under livet, ofta i vuxen ålder. Uppbyggnad av en organisation för förberedelse inför övergången till vuxenlivet, med så kallade nyckelbesök under tonårstiden, pågår.

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

En specialutbildad övergångskoordinator har en nyckelroll i övergången. Egenmakt är central för att stärka ungdomars förmåga att hantera sin egen vård.

5 frågor: Mycket händer och formas i ungdomsåren

5 frågor till Iris Treutiger

Iris Treutiger, med dr, överläkare, enhetsansvarig vid ungdomsenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm, är en av författarna till en temaartikel om enhetens samlade vård för unga.

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Ungdomsenheten på Södersjukhuset i Stockholm är en mottagning med samarbete mellan flera kliniker i syfte att ge samlad vård för ungdomar mellan 13 och 20 års ålder. Det ungdomsmedicinska omhändertagandet är liknande inom hela enheten och förbereder ungdomar för vidare överföring till vuxensjukvård. (1 kommentar)

Primärvården bör återgå till sitt kärnuppdrag – att vårda sjuka

Primärvården bör återgå till sitt kärnuppdrag – att vårda sjuka

Primärvården bör vårda sjuka och förebygga sjukdom hos dem med högst risk. Prevention för lågriskpopulationer har större chans att lyckas i samhället än i sjukvården. (25 kommentarer)

Ålder svag indikator för förekomst av dysplasi och cancer

Ålder var en svag indikator för förekomst av dysplasi och cancer

Äldre patienter uppvisar fler endoskopiska förändringar, men dessa är nästan alltid benigna, enligt en retrospektiv observationsstudie. Den låga förekomsten av dysplasi och cancer tyder på att ålder som enskild faktor är en svag indikator för malignitet.

Nya europeiska riktlinjer för behandling av förmaksflimmer

Nya europeiska riktlinjer för behandling av förmaksflimmer

De nya riktlinjerna betonar vikten av en holistisk syn på patienter med förmaksflimmer, med fokus på att behandla riskfaktorer och samsjukligheter, förebygga stroke med oral antikoagulation och lindra symtom genom individanpassad frekvens- och rytmreglering.

Kloka kliniska val bör introduceras på läkarutbildningarna i Sverige

Kloka kliniska val bör ingå i läkarutbildningarna i Sverige

Konceptet Kloka kliniska val – att avstå vård som inte är till nytta för patienten – bör introduceras redan under grundutbildningen. Författarna menar att en kombinerad förändring av utbildningen, dels uppifrån genom ett målinriktat och systematiskt arbete hos programråden, dels underifrån genom att studenter identifierar lärsituationer där Kloka kliniska val kan integreras, skulle vara en framkomlig väg. (4 kommentarer)

Funktionella resultat stöder aktiv monitorering vid prostatacancer

Funktionella resultat stöder aktiv monitorering vid prostatacancer

Resultaten av en studie baserad på Nationella prostatacancerregistret stödjer användandet av aktiv monitorering för män med prostatacancer av lågrisk- och gynnsam medelrisktyp.

1 2 3 442