Att tänka »Hb är lågt« och »CRP är högt« är ett sätt att tolka och reducera information från en laboratorieundersökning för att inte belasta minnet med onödig information. Om man är lite noggrannare kanske informationen formuleras till »Hb är 120« eller »CRP är 35«. Eftersom måttenheterna (ofta bara »enheterna«) för just koncentration av hemoglobin i blod och av C-reaktivt protein i blodplasma är standardiserade i Sverige tolkas informationen korrekt oavsett var undersökningen utförs i landet. Men i princip hör alltid enheten samman med mätetalet för ett laboratorieresultat. I skrift och när laboratorieinformation överförs mellan olika datorsystem ska enheten inte utelämnas (Fakta 1). Ett datorsystem kan inte på förhand veta vilken enhet som används för ett laboratorieresultat.
Enheterna är inte standardiserade för alla laboratorieundersökningar. För några vanliga undersökningar används i dag olika enheter i Sverige, vilket riskerar att leda till missförstånd och feltolkningar om de utelämnas eller förväxlas. Och eftersom enheterna i praktiken ofta utelämnas är det ur patientsäkerhetssynpunkt angeläget att enheterna även i dessa fall harmoniseras.

Paratyrin
Koncentrationen av paratyrin (PTH, parathormon) i blodplasma rapporteras i dag av vissa laboratorier som masskoncentration (enhet ng/l) (Fakta 1) och av vissa som substanskoncentration (enhet pmol/l). Masskoncentrationen anger massan av ämnet, medan substanskoncentrationen anger antalet molekyler, i viss volym av blodplasman. Parathormon är en peptid med definierad struktur, och laboratoriemetoderna är utvecklade för att mäta just denna struktur. Den biologiska effekten av hormonet är också relaterad till antalet molekyler och inte till dess massa. EQUALIS rekommenderar därför att alla mätresultat av parathormon presenteras som substanskoncentration, med enheten pmol/l.

Prolaktin
Prolaktin är ett peptidhormon i blodplasma. Laboratorier rapporterar mätresultaten antingen som masskoncentration (enheten µg/l) eller som arbiträr substanskoncentration (enheten mIE/l). Prolaktin är ett heterogent protein som i blodplasma förekommer i en blandning av olika molekylära former. Den biologiska effekten är proportionell mot antalet molekyler, och de immunologiska bestämningsmetoderna mäter i princip antalet molekyler. Den exakta sammansättningen av det heterogena proteinet kan variera från patient till patient, så det är tekniskt inte möjligt för laboratoriet att ange det korrekta antalet molekyler. Det problemet löser man genom att ange resultaten som arbiträr substanskoncentration, med enheten mIE/l. Den internationella enheten (IE) för prolaktin refererar till en ampull med en referenspreparation av heterogent prolaktin med beteckningen »Internationell Standard (IS) 84/500«, som definitionsmässigt innehåller en viss, men inte exakt bestämd, mängd prolaktin. När man anger den arbiträra substanskoncentrationen med enheten mIE/l jämför man resultatet i patientprovet med mängden molekyler i just denna referenspreparation även om den exakta mängden inte är definierad. EQUALIS rekommenderar därför att alla laboratorier rapporterar resultaten som arbiträr substanskoncentration (enheten mIE/l).
Somatotropin
För somatotropin (GH, tillväxthormon) gäller att laboratorieresultat uttrycks både som arbiträr substanskoncentration (enhet mIE/l) och som masskoncentration (enhet µg/l). Förväxlingar av resultat har förekommit även i litteraturen. För att reducera felriskerna har European Society of Endocri­nology föreslagit att alla resultat ska uttryckas som masskoncentration (enhet µg/l) [1]. EQUALIS rekommenderar laboratorierna att följa förslaget. Tillväxthormon är visserligen, precis som prolaktin, en heterogen substans som förekommer i former med olika molekylmassa (20 respektive 22 kDa), och man skulle också kunna tänka sig att ange koncentrationen som en arbiträr substanskoncentration. Men den referenspreparation av tillväxthormon (Internationell Standard 98/574) som tagits fram anses vara tillräckligt välkaraktäriserad för att uttrycka mätresultaten som masskoncentration. Massan av protein i standarden har nyligen bekräftats med oberoende mätmetoder [2]. Arbete pågår med att utveckla nya mätmetoder som exakt mäter hur stor mängd av 22 kDa- respektive 20 kDa-molekyler som förekommer i ett prov, oavsett om dessa är fosforylerade eller modifierade på annat sätt. När sådana metoder kommer till användning rutinmässigt är det rimligt att uttrycka tillväxthormonkoncentrationen som substanskoncentration med enheten nmol/l.

Diabetestestet HbA1c
Resultat från diabetestestet HbA1c rapporteras över hela världen som andelen glykerade hemoglobinmolekyler, eller substansfraktionen, med måttenheten »procent« (Fakta 1). Eftersom man inte varit överens om vad »en glykerad hemoglobinmolekyl« egentligen är för något har procentenheterna haft olika betydelser, beroende på om resultaten varit spårbara till den svenska Mono S-kalibreringen eller till den amerikanska NGSP-kalibreringen. I Sverige, där alla HbA1c-resultat varit spårbara till Mono S-kalibreringen, har HbA1c-provet visat ungefär 1 procentenhet lägre mätvärde än resultat som varit spårbara till den amerikanska NGSP-kalibreringen, som är vanlig i resten av världen. Situationen har varit mycket förvirrande för dem som jämför svenska HbA1c-resultat med internationella data. Nyligen har man kommit överens om vad glykerat hemoglobin är och utvecklat en referensmetod som mäter just detta; andelen N-terminalt glykerade betakejdor hos hemoglobinet [3].
För att inte förväxla HbA1c-resultat som är spårbara till denna nya referensmetod med HbA1c-resultat från de gamla kalibreringarna kommer resultat som är spårbara till referensmetoden att anges med den nya måttenheten mmol/mol. I takt med att resultat från rutinmetoderna för HbA1c i framtiden görs spårbara till den nya referensmetoden kommer alltså HbA1c-resultaten också att anges i den nya måttenheten mmol/mol. I Sverige är övergången till den nya enheten planerad till 1 september 2010 [mer information finns på ].

Troponin I och troponin T
Hjärtinfarktmarkörerna troponin I och troponin T har rapporterats som masskoncentration med enheten µg/l. Mätmetoderna förbättras ständigt, och detektionsgränserna blir successivt lägre. Mätetalen som laboratorierna rapporterat har därför blivit lägre och är numera ofta under 0,1. Hösten 2009 introducerade ett av diagnostikaföretagen, Roche Dia­g­nostics, en förändring av troponin T-metoden som gör att ännu lägre mätnivåer kommer att presenteras. Det innebär att resultaten ofta kommer att innehålla flera decimala nollor, vilket alltid ökar risken för missförstånd och överföringsfel.
En tumregel för att minimera antalet siffror att hantera är att mätetal bör vara inom intervallet 0,1–999. Därför konverteras mätetalen i steg om 1 000 med hjälp av prefix till måttenheten. Genom att göra siffrorna 1 000 gånger större, det vill säga att i exemplet troponiner ändra från enheten µg/l till enheten ng/l kommer flertalet av de rapporterade mätvärdena att hamna inom det önskade intervallet 0,1–999. Ett sådant byte av enhet pågår för närvarande för markören troponin T.
För den andra hjärtmarkören, troponin I, gäller också att nya metodvarianter kommer att presenteras under den närmaste tiden. Byte av måttenhet från µg/l till ng/l för dessa metoder förväntas ske successivt under det närmaste året. Också för troponin I pågår utveckling av en referensmetod med vilken det blir möjligt att exakt mäta antalet peptidfragment med en viss epitop. När en sådan referensmetod är klar är det tänkbart att resultaten av troponinmätningar kan uttryckas som substanskoncentration, det vill säga med måt­tenheten pmol/l.

Internationellt kodsystem
För att säkra information om exakt vilken laboratorieundersökning som utförts, och med vilken måttenhet resultaten presenteras, har ett internationellt kodsystem utvecklats, det så kallade NPU-systemet [4]. EQUALIS administrerar den svenska versionen av kodverket. NPU-koden identifierar en laboratorieundersökning, inklusive dess enhet, och används till exempel vid elektronisk kommunikation av laboratorie­resultat. Flera laboratorier i landet använder i dag NPU-koderna för att definiera sina undersökningar.
Användningen av koderna borde vara ett minimikrav för säkerhet vid överföring av resultat mellan laboratoriedatasystem och journalsystem, vid sökning av laboratorieresultat i den nationella patientöversikten (NPÖ), vid överföring av laboratorieresultat till de nationella kvalitetsregistren och i alla andra situationer där laboratorieresultat kommuniceras elektroniskt. NPU-koderna för de undersökningar som diskuterats ovan framgår av Tabell I. Övriga NPU-koder är tillgängliga på EQUALIS webbplats .
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1. Metrologiska bakgrundsfakta

I metrologisk mening är det inte bara mätvärdet och måttenheten som är viktig, utan även egenskapsslaget eller dimensionen som man har mätt. Egenskapsslaget tid mäts till exempel med måtten­heterna sekund eller minut, längd i måttenheten meter och massa i måttenheten kg. För laboratorieprov är egenskapen koncentration vanlig. Koncentration är egentligen tre olika egen­skaper:
• masskoncentration, som uttrycker massan av ett ämne per volymenhet ­vätska
• substanskoncentration, som anger mängden substans, eller molekyler, per volymenhet vätska
• antalskoncentration, som anger antalet partiklar per volymenhet vätska.

Om ämnet är väldefinierat eller känt kan det ofta anges i molära enheter, till exempel med måttenheten mmol/l.
Om man inte känner till hur mycket en mol av ämnet egentligen är kan man i stället ange en godtycklig standardpreparation som referens och uttrycka koncentrationen i förhållande till denna standard i stället, det vill säga en arbiträr substanskoncentration med en arbiträr enhet per volymenhet.
WHO har definierat ett ­antal viktiga sådana standardpreparationer. Måttenheterna som refererar till ­sådana preparationer brukar benämnas internationella enheter per volymenhet (IE/l). I det internationella systemet SI används ­prefix för att konvertera storleken av måttenheterna i steg om 1?000. Således betyder
milli m?=?10–3
mikro µ???=?10–6
nano n???=?10–9
piko p ?=?10–12

»Procent« (%) är egentligen en omskrivning av »en hundradel«, eller talet »0,01«. I själva verket är måttenheten för substansfraktion »1«. Praxis är dock att utelämna måtten­heten »1« i många sammanhang.



Om tabellen är svårläst, se artikeln i bifogad pdf!