I trafikförordningen (SFS 1998:1276) [1] finns de allmänna försiktighetskraven som gäller alla förare. Förordningen gäller bl a när föraren talar i mobiltelefon. Trafikförordningen 2 kap 1 § inleds med följande: »För att undvika trafik­olyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.« Trafikverket gör djupstudier av dödsolyckor i Sverige, och vid dessa analyser har man beräknat att fem (5) dödsfall per år kan härledas till användning av mobiltelefoni under körning.
I Finland har Luukkanen m fl [2] funnit att mobiltelefoner har varit en bidragande olycksorsak i 1 procent av dödsolyckorna mellan åren 1991 och 1998. Mörkertalen kan vara stora på grund av svårigheten att bevisa användning, speciellt eftersom både moraliskt och juridiskt ansvar är uppenbart i händelse av en dödsolycka av denna orsak.

Forskning med begränsningar
Tyvärr finns endast begränsad forskning om förekomsten av mobiltelefonbruk under bilkörning. Metoderna har varit självrapportering, observationer eller polisrapporter, samtliga med sina begränsningar. Pöysti m fl [3] fann att 81 procent av förarna ibland använde sin telefon under körning och att 9 procent använde den >15 minuter per dag under körning. McEvoy m fl [4] har i Australien visat på en fyrfaldigt ökad risk (oddskvot, OR, 4,1) att råka ut för en krasch om föraren talat i 10 minuter i telefon före kraschen än om föraren inte talade i telefon. Ingen tydlig köns- eller åldersskillnad förelåg. Dingus m fl [5] fann att ouppmärksamhet var bakgrunden till 78 procent av alla krascher och 65 procent av alla latenta krascher, varav huvudkällan till distraktion är olika typer av mobiltelefoner eller PDA (personal digital assistant).
Vidare finns studier som visar att körskickligheten påverkas av mobiltelefonerande. Jämförelser i körsimulator har visat att pågående samtal jämfört med körning under alkoholpåverkan motsvarande 0,8 promille ger olika påverkan på körskickligheten. Resultaten visar att mobiltelefonerandet försämrar reaktionsförmågan och leder till fler krascher än körning under alkoholpåverkan. Körning under alkoholpåverkan gav ett mer aggressivt beteende, som för kort avstånd till framförvarande fordon och kraftiga inbromsningar m m [6].

Restriktioner mot mobilpratande i de flesta länder
De flesta länder har mot bakgrund av forskningen infört re­striktioner mot mobilpratande under pågående bilkörning; endast Sverige och några få andra länder har inga specifika lagkrav mot detta. Tyvärr har vissa studier visat att förbud mot mobiltelefonerande under körning ger kortvarig effekt. I New York gav förbudet en 50-procentig reduktion år ett, men efter två år var telefonerandet tillbaka på samma nivå som det var före förbudet [7, 8]. Polisen har ofta svårt att bevisa eller bötfälla vid nekande då lagen ska upprätthållas.

Metod
Mot denna bakgrund gjordes en tvärsnittsstudie, där 1 894 slumpvis valda förare som observerades på en väg med hastighetsbegränsningen 70 km/h i Örnsköldsviks utkant, varvid förarens bältesanvändning och mobiltelefonerande registrerades. Endast de samtal som skedde med handhållna telefoner registrerades. Således finns inte telefonerande med s k handsfree-mobiler med i studien. Registreringen skedde i augusti 2009 vid spridda veckodagar och tidpunkter på dygnet.

Resultat
Bland de 1 894 observerade förarna fanns 1 378 män och 516 kvinnor. Användningen av säkerhetsbälten var 88 procent för männen och 94 procent för kvinnorna. Bland de manliga förarna talade 4 procent och bland kvinnorna 2 procent i mobiltelefon under observationsögonblicket. I gruppen förare som telefonerade under körning var bältesanvändningen lägre: 68 procent för männen och 77 procent för kvinnorna.

Diskussion
Bältesanvändningen var i pilotstudien 89 procent bland förarna, vilket är lägre än riksgenomsnittet, som år 2008 var 95 procent [9]. Denna studie kontrollerar inte förarnas ålder. Unga, och speciellt unga män, har lägre bältesanvändning än genomsnittet och kan vara en förklaring till de lägre siffrorna i studien.
Mörkertalet för handsfree-telefonerande är svårt att uppskatta i en studie av detta slag. I sydöstra Finland använde år 2010 ca 27 procent av förarna handsfree-mobiler [10]. Om dessa siffror stämmer i Sverige skulle 5 procent av de manliga förarna tala i mobiltelefon i denna pilotstudie. Antalet förare som SMS:ar eller MMS:ar eller på annat sätt kommunicerar via mobilen är okänt i denna studie. Textbaserad kommunikation är generellt mer frekvent bland yngre än bland äldre. Sullman och Bass [11] och Pöysti m fl [3] fann att yngre och manliga förare använde telefonen mer under körning än äldre och kvinnor, vilket man även kunde se tendenser till i denna pilotstudie.
Vidare är kombinationen av mobiltelefonerande och låg användning av säkerhetsbälte, som denna studie visar, en olycklig kombination, som ökar risken både för att en krasch ska inträffa och för att konsekvenserna av densamma blir allvarligare. I en större studie från London av bil- och taxiförare fann man att användningen av säkerhetsbälte skilde mellan dem som talade (77 procent) respektive inte talade (81 procent) i mobiltelefon [12]. Föreliggande studie visar på större procentuella skillnader än i Londonstudien.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.