Hälsoeffekterna till följd av för lågt D-vitaminstatus har fått ökad uppmärksamhet på senare år [1]. Nutritionell rakit har rapporterats bland både etniskt danska barn och barn till immigranter i Danmark [2, 3]. I en norsk studie avseende 25-
hydr­oxi-vitamin D hos mödrar av utländsk härkomst och deras barn kunde hög förekomst av D-vitaminbrist påvisas [4]. I Sverige har antalet barn med första vårdkontakt med dia­gnos D-vitaminbrist/rakit (E55.0, E55.9, E64.3) ökat från 76 barn år 2002 till 175 barn år 2008 (Patientregistret, Socialstyrelsen). Intaget av vitamin D i kosten hos 4-åringar i Sverige har rapporterats vara oroväckande lågt [5, 6].
Människor med bakgrund i andra länder bosätter sig i allt större omfattning i Sverige, beläget på nordliga latituder, 55–69°, vilket innebär att solexponering bara kan ske en kort period av året. Personer med mörk hudfärg, liksom individer som undviker solexponering, löper här ökad risk för ohälsa till följd av sämre möjlighet att bilda D-vitamin i huden.
För att undvika rakit hos barn i Sverige rekommenderas 10 mikrogram D-vitamin dagligen upp till 2 års ålder. Barn med mörk hy eller barn som inte solexponeras rekommenderas fortsatt intag av supplement fram till 5-årsåldern under vinterhalvåret [7]. Hur dessa råd efterföljs är okänt. Därför är det angeläget att kartlägga om tillfredsställande D-vitaminnivåer kan upprätthållas hos förskolebarn över 2 års ålder som solexponeras i ringa grad under sommaren eller har mörk hud, men också hos barn med ljus hud och normal solexponering.
Syftet med studien var att få ett mått på serumnivåer av 25-hydroxi-vitamin D hos friska förskolebarn med ljus re­spektive mörk hud/eller låg solexponering i den ålder då D-vitamindroppar inte rekommenderas generellt.

Metod
Barn, 3–6 år gamla av somalisk och svensk härkomst, rekryterades konsekutivt vid sedvanliga kontroller på BVC. Barnen ingick som kontrollgrupper i en annan större studie (avseende vitamin D och autism). Skriftligt medgivande av förälder inhämtades.
Målet var att inkludera 20 barn i vardera gruppen. Mödrar till 10 barn av somalisk härkomst och till 17 barn av svensk härkomst accepterade deltagande inom det givna tidsintervallet på hösten, då blodproven kunde avspegla effekt av säsongens solexponering. Efterföljande vår togs prov på 14 av barnen av svensk härkomst, och 2 nya barn inkluderades. Samtliga barn av somalisk härkomst deltog höst och vår.
Ett enkelt formulär på svenska och somaliska besvarades av modern om barnets intag av vitamin D-berikade mjölkprodukter, fisk naturligt rik på vitamin D och vitamintillskott samt solvanor. Avsikten var inte kvantifiering utan att få en uppfattning om kostmönster och solbeteende.
Pigmentering av huden klassificerades enligt Fitzpatrick-skalan [8]. Barnen av somalisk härkomst skattades med hudpigmentering typ 5–6 och barnen av svensk härkomst typ 1–3 (utom ett barn som hade hudtyp 4).

Blodanalyser. Blodproven togs från slutet av september 2008 till tidig november samt från senare delen av februari till tidig april 2009. Kapillärt eller venöst blodprov togs. 25- hydroxi-vitamin D i serum analyserades med en immunomet­risk kemiluminiscensmetod från DiaSorin på ett Liaison-instrument med ekvimolar mätning av både 25-hydroxi-vitamin D2 och D3.

Statistisk analys. Skillnader mellan grupperna vad gäller 25-hydroxi-vitamin D i serum analyserades med Mann–Whitney-test. Fishers exakta tvåsvansade test användes för att analysera kategorivariabler. Ett P-värde på 0,05 var gräns för statistisk signifikans.
Studien har godkänts av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.

Resultat
I Tabell I redogörs för de barn som ingick i studien.

Barn av somalisk härkomst/mörk hud. Medianvärdet av 25-hydroxi-vitamin D var 39 nmol/l på hösten, signifikant lägre än hos barn av svensk härkomst, som hade medianvärde 82 nmol/l (P < 0,001). På vårvintern var medianvärdet hos barn av somaliskt ursprung 47,5 nmol/l. Barn av svensk härkomst hade då medianvärde 67 nmol/l. Skillnaden var dock inte signifikant (P = 0,065). Fyra av de tio barnen sänkte sina värden från höst till vår, och sex av tio hade relativt oförändrade värden på vårvintern. Inget barn uppgavs ha besökt ett solrikt land mellan provtagningarna. Sex av de tio barnen hade värden under 50 nmol/l på hösten, och fem av tio hade ett sådant värde på våren (Tabell II). Barn av svensk härkomst/ljus hud. Medianvärdet av 25-hydroxi-vitamin D var 82 nmol/l på hösten och 67 nmol/l på vårvintern. Inget av barnen hade värde under 50 nmol/l på hösten, men 3/16 (19 procent) hade värde under 50 nmol/l på vårvintern (Tabell II). Alla barn utom ett hade lägre värde på våren. Barnet med högre värde på våren hade vistats i solig miljö på sydliga breddgrader mellan provtagningarna. Kost, vitamintillskott och solexponering. Mjölkprodukter berikade med vitamin D konsumerades av ett av tio barn (10 procent) av somalisk härkomst, signifikant färre än bland barn av svensk härkomst, 14/19 (74 procent) (P < 0,002). Alla barn konsumerade fisk, och de flesta föräldrar rapporterade att lax åts av barnen. Tre barn i varje grupp uppgavs ta vitamintillskott, vars innehåll inte kunde specificeras. Alla föräldrar uppgav att deras barn exponerade både ansikte, armar och ben för sol under sommaren med undantag av ett barn av svensk härkomst (höstvärde 85 nmol/l) och ett av somalisk härkomst (höstvärde 54 nmol/l). Diskussion Uppfattningen om optimal serumnivå av 25-hydroxi-vitamin D hos barn varierar. I vissa studier anses 50 nmol/l vara tillfredsställande [9, 10], medan andra anser att nivån bör överstiga 75 nmol/l [11, 12]. Om förstnämnda gräns används, har 50–60 procent av barnen med mörk hud och somaliskt ursprung 25-hydroxi-vitamin D i serum på nivåer som indikerar insufficiens eller brist utan skillnad mellan säsongerna. Om den senare gränsen är önskvärd, har i vår studie endast ett barn tillfredsställande värde på hösten respektive ett annat barn på våren i den somaliska gruppen. Sommarsäsongen resulterade således inte i höjda vitamin D-nivåer. I studien ingick inte uppföljning av eventuella symtom hos barn med låga D-vitaminvärden, utan dessa barn remitterades till sjukvård för utredning och behandling. Vid långvarig vistelse i nordiska länder behöver barn med mörk hud exceptionellt mycket solexponering för att få signifikant syntes av D-vitamin i huden. Kläder utgör också en effektiv barriär [13]. Berikning av kost samt vitamin D-supplement är viktiga tillskott för att uppehålla tillfredsställande nivåer av D-vitamin hos barn som är bosatta i Skandinavien. Behovet hos mörkhyade barn på nordliga breddgrader av vitamin D-sup­plement har föreslagits vara 800 IE per dag [9]. Norska studier har visat vikten av intag av vitamin D-rik fisk och vitamin D-supplement för upprätthållande av adekvata D-vitaminnivåer. Dessutom, när vitamin D-supplement var kostnadsfria, ökade följsamheten i olika immigrantgrupper [14, 15]. Om 50 nmol/l räknas som lämplig gräns, hade alla barn av svensk härkomst tillfredsställande värden av 25-hydroxi-vitamin D på hösten, men 19 procent hade otillfredsställande nivåer på vårvintern. Om värden över 75 nmol/l är önskvärda, hade 24 procent av barnen med svensk härkomst suboptimala värden på hösten och 75 procent på vårvintern. Vitamin D-rik och -berikad kost är sålunda viktig även för ljushyade barn. Sjuk- och hälsovårdspersonal bör ha en hög observans för och kunskap om D-vitaminbrist, särskilt hos barn med mörk hud. Förutom tecken på rakit, bör D-vitaminbrist övervägas vid grovmotorisk försening, irritabilitet, kramper och mul­tipla frakturer [16]. Den gjorda studien har sin begränsning, eftersom grupperna är små, och resultaten bör bekräftas med större studier. Likaså bör barn med annan kulturell/etnisk bakgrund studeras, liksom barn som bor i de norra delarna av landet. Konklusion Cirka hälften av förskolebarnen av somalisk härkomst och mörk hud boende i Stockholm hade suboptimala nivåer av 25-hydroxi-vitamin D på både hösten och vårvintern. De solvanor som är gängse är sålunda inte tillräckliga för att nå tillfredsställande vitamin D-nivåer. Vid sidan av berikad kost finns därför behov av vitamin D-supplement. Det är viktigt att förbättra och förmedla information om vitamin D till föräldrar som tillhör grupper i samhället, där det finns risk för D-vitaminbrist. Barn med ljus hud hade tillfredsställande värden på hösten om 50 nmol/l sätts som tillräcklig nivå, men 19 procent av dem hade suboptimala nivåer under vårvintern, vilket indikerar att vitamin D-berikad kost är nödvändig och viktig för alla barn som bor på nordliga breddgrader. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.