Smärta är ett symtom som är viktigt att observera och lindra. Många patienter anger smärta som det symtom som fått dem att söka sjukvård. Sjukdom och behandling är ofta förknippad med smärta.

Akut och återkommande smärta
Det är angeläget att omhändertagandet av akut smärta hos barn och ungdomar har hög prioritet på våra mottagningar. Vårdpersonal bör ge barn den trygghet som är nödvändig för att kunna genomföra avsedda undersökningar och behandlingar utan att de upplevs som övergrepp [1]. Bristfälligt omhändertagande av akut smärta ökar risken för vårdrädsla och negativa smärtminnen, som kan bli bestående [2], vilket också är en riskfaktor för utvecklandet av långvarig smärta.
Återkommande smärta är vanligt förekommande. Omkring 400 000 barn i Sverige anger smärta från huvud, mage eller rygg minst en gång per vecka, enligt beräkningar från epidemiologiska studier [3-8]. Ont i armar och ben förekommer också hos många. Långvarig smärta påverkar patienten negativt på många sätt. Patienten undviker ofta aktiviteter på grund av rädsla för att de ska förvärra smärtan. I förlängningen kan det medföra att barnet drar sig undan och att det blir problem med skolgång, vänner och fritid, kort sagt nedsatt funktionsnivå och livskvalitet [5]. Det påverkar inte bara patienten själv utan också föräldrar och syskon. För många barn och ungdomar med långvarig smärta kvarstår problemen upp i vuxen ålder [8, 9].
I sin rapport från 2006 skriver SBU att ca 1 miljon av Sveriges vuxna befolkning lider av långvarig smärta och att de direkta kostnaderna för detta (läkarbesök, sjukgymnastbesök och läkemedel) uppgår till ca 7,3 miljarder kronor/år och de indirekta kostnaderna (sjukpension, sjukskrivningar) till ca 87 miljarder kronor/år [10]. Det finns mycket att vinna på att åtgärda problemen tidigt ur såväl humanitär och medicinsk som ekonomisk synvinkel [8]. I sin utredning från 1994 föreslog Socialstyrelsen att multimodala smärtmottagningar med specialistkompetens ska finnas inom alla landsting [11], men liknande förslag finns inte för barnsjukvården.
Hur är då förutsättningarna för ett gott omhändertagande av barn med smärta? Vår bild är att det på flertalet kliniker i Sverige saknas specifikt avsatt tid för omhändertagande av barn med såväl akut som långvarig smärta [12]. För att belysa detta och för att kvalitetssäkra omhändertagandet har Svensk barnsmärtförening (SBSF) genomfört en nationell enkätstudie, som presenteras här.

Material
En enkät med frågor om organisation och bemanning av mottagningar för akut och återkommande smärta sändes ut per mejl genom det webbaserade enkätverktyget Esmaker NX2 till verksamhetscheferna för landets 34 barn- och ungdomskliniker i mars 2011. Enkäten bestod av frågor om smärtverksamhet för akut respektive långvarig smärta hos barn och om den befintliga verksamheten var avsedd enbart för barn. Utskicket upprepades till dem som inte svarat. I de fall man svarat att man har en smärtverksamhet specifikt för barn och ungdomar har vi tagit personlig kontakt med representanter för verksamheten för att säkerställa svarens tillförlitlighet.

Resultat
På frågan »Har ni någon smärtverksamhet för akut smärta för barn på ert sjukhus?« svarade tolv ja, och på frågan »Är er akuta smärtverksamhet inrättad enbart för barn?« svarade sju ja. Två av sju verksamheter har en sjuksköterska anställd på heltid för detta ändamål, övriga har en sjuksköterska anställd på 15–50 procent. Två enheter har en verksamhet med både läkare och sjuksköterska (Tabell I). Sammantaget finns 9,9 tjänster avsatta för denna verksamhet, varav 7,1 sjuksköters­kor och 2,2 läkare. 75 procent av dessa tjänster är förlagda på två sjukhus. Det finns inga tjänster specifikt inrättade för psykolog, sjukgymnast eller kurator.
På frågan »Har ni någon smärtverksamhet inrättad för långvarig smärta för barn på ert sjukhus?« svarade tolv ja, och på frågan »Är er smärtverksamhet för långvarig smärta inrättad enbart för barn?« svarade fem ja. Fyra sjukhus har multiprofessionella enheter med läkare, psykolog och sjukgymnast (Tabell II). Sammantaget finns 10,85 tjänster avsatta för denna verksamhet, varav 2,95 läkare och 5,7 psykologer. Fördelningen av dessa tjänster är mycket ojämn med huvudparten förlagd till Stockholm och en enhet. Det finns ingen tjänst specifikt inrättad för kurator. De fem kliniker som angett att de inte har verksamhet enbart för barn uppgav att barnen omhändertas inom smärtverksamheten för vuxna.
Sedan enkäten genomförts i mars har uppbyggnaden av ytterligare en enhet för barn och ungdomar med långvarig smärta i region Skåne startat. Den är inte medräknad i resultatet.

Diskussion
Var femte av landets barnkliniker anger att man har en speciellt organiserad verksamhet för omhändertagande av barn med akut smärta och var sjunde att man har sådan verksamhet för barn med långvarig smärta. Flertalet mottagningar är små enheter med deltidsarbetande personal, av vilka flertalet tjänstgör mindre än kvartstid. Enkäten har relativt hög svarsfrekvens, och genom telefonkontakt har vi säkrat svarens tillförlitlighet.

Stora brister påvisade
Undersökningen visar sålunda på stora brister i organisationen på våra barnkliniker av omhändertagande av såväl akut som långvarig smärta. Med tanke på de humanitära, medi­cins­ka och ekonomiska konsekvenserna av underbehandlad smärta är det av stor vikt att landets barnkliniker avsätter resurser speciellt för omhändertagande av dessa barn och ungdomar. Eftersom förekomsten av akut och långvarig smärta är hög finns det goda skäl att inrätta speciella multiprofessionella enheter för omhändertagandet av dessa besvär på barnkliniker i landet, vilket är i överensstämmelse med tidigare bedömning [12]. Det är också i linje med Socialstyrelsens rekommendationer, som i dag bara gäller för vården av vuxna [11].
Om verksamheten sker inom en vuxensmärtenhet måste behovet av personer med speciell utbildning inom området barnsmärta tillgodoses. Vid större sjukhus med specialiserade barnsjukhus är det definitivt rimligt att smärtenheter med specifik barnkompetens erbjuds. För att få en heltäckande bild av omhändertagandet av akut och långvarig smärta hos barn och unga i landet som helhet behöver särskilda studier utföras i primär- och skolhälsovården.

Slutsats
Enkäten visar att vi i Sverige har ett långt ifrån optimalt omhändertagande av akut och långvarig smärta hos barn och ungdomar. Det saknas i dag rekommendationer för ett multidisciplinärt omhändertagande, liknande dem som finns för vuxenvården. Resultaten av enkäten visar att det finns anledning att utarbeta rekommendationer för omhändertagande av akut och långvarig smärta hos barn. Dessa bör sedan implementeras i verksamheterna.
Att minimera lidandet för barn med såväl akut som långvarig smärta genom adekvat smärtlindring och behandling, att hjälpa drabbade patienter till förbättrad livskvalitet och funktion samt att förebygga utvecklingen av långvarig smärta bör vara vår ambition.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
*
Ulla Caverius är ordförande i Svensk barnsmärtförening.