Denna webbplats vänder sig till läkare

Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning

Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna

Vid misstanke om hjärnskakning ska aktiviteten omedelbart avslutas, idrottaren utvärderas med verktyget SCAT 6 och stegvis rehabilitering (Hjärntrappan 2.0) inledas, enligt nya detaljerade rekommendationer vid idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna.

Permanent vänsterkammarpump som behandling vid svår hjärtsvikt

Permanent vänsterkammarpump – behandling vid svår hjärtsvikt

SweVAD är en prövarinitierad landsomfattande multicenterstudie med randomiserad design som utvärderar behandling med permanent vänsterkammarpump hos patienter som inte är lämpliga för hjärttransplantation.

»Lewykroppsdemens« i Sverige

»Lewykroppsdemens« i Sverige

Diagnostiken är svår, vilket kan försena eller orsaka fel diagnos. Men de flesta symtom kan lindras och vården kan förbättras med praktiska råd från Svenskt Lewy body-nätverk.

Förgiftning orsakad av förskrivna läkemedel vanlig vid suicid

Förgiftning orsakad av förskrivna läkemedel vanlig vid suicid

År 2019 avled 829 personer i läkemedels- och narkotika­förgiftningar enligt Rättsmedicinalverkets databas, varav 32 procent var suicid, 43 procent ­oavsiktliga förgiftningar och 25 procent förgiftningar med oklar avsikt. (3 kommentarer)

Oregelbundna mattider bidragande orsak till ohälsa

Oregelbundna mattider – en bidragande orsak till ohälsa

I Nordiska näringsrekommendationer saknas rikt­linjer om måltidsmönster på grund av bristande evidens. Oregelbundna mattider och nattätande är bidragande orsaker till ohälsa vid arbete utanför dagtid och under natt. Longitudinella väl kontrollerade studier behövs för att utvisa om klockan blir den nya kostcirkeln.

Akut njurskada – prevention och behandling

Prevention och behandling av syndromet akut njurskada

Akut njurskada är signifikant associerad med ökad morbiditet och mortalitet och uppstår ofta sekundärt till andra sjukdomar eller organsvikter. Akut njur­skada bör monitoreras noggrant och njurarna skyddas i görligaste mån, och om njurfunktionen försämras bör njurersättningsterapi påbörjas. (4 kommentarer)

OMI – nytt begrepp för infarkt på grund av akut kranskärlsocklusion

OMI – nytt begrepp för infarkt vid akut kranskärlsocklusion

Ny klassificering av infarktpatienter har föreslagits med tanke på STEMI-begreppets begränsningar. (2 kommentarer)

Astma – en prövning för vården

Astma – en prövning för vården

Astma är en stort utmaning för sjukvården, men genom ökad kunskap och nya riktlinjer finns det goda utsikter att sjukdomskontroll och prognos kan förbättras.

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel ger möjlighet till en riktad och individuellt anpassad behandling av svår astma, men det kräver en ordentlig fördjupad utredning avseende fenotyp och underliggande molekylär endotyp.

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

För att bekräfta den kliniska astmamisstanken och ställa diagnos krävs ofta att flera olika lungfunktionsundersökningar utförs, där dynamisk spirometri med bronkdilatationstest i regel är förstahandsval. (1 kommentar)

Immunologi vid astma

Immunologi vid astma

Inflammationen vid astma drivs av ett komplext och patologiskt samspel mellan luftvägsepitelet och immunförsvaret. (1 kommentar)

Astma i primärvården

Astma i primärvården

Diagnostik och uppföljning av majoriteten av patienter med astma sker i primärvården.  Patientutbildning är avgörande för god astmakontroll. Optimal astmakontroll innebär normal lungfunktion, symtomfrihet och avsaknad av exacerbationer. Detta ska alltid bedömas. 

Överföringen från barn- till ­vuxensjukvård av unga med astma

Överföringen från barn- till vuxensjukvård vid astma

Unga med astma riskerar att tappa kontakten med sjukvården under överföringen från barn- till vuxen­sjukvård och ett övergångsprogram för gruppen saknas. Genom att förbereda unga med astma för egenvård kan man förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet, öka symtomkontrollen och minska risken för försämringsperioder. (4 kommentarer)

Astmaepidemiologi – en överblick

Astmaepidemiologi – överblick

Trenderna i prevalens, incidens och remission av astma har varierat över tid, och mönstren har påverkats av faktorer såsom förändringar i livsstil och miljö och socioekonomiska förhållanden, men också förbättrad diagnostik, behandling och vård.

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

Registret används för kvalitetsjämförelser, som kliniskt beslutsstöd samt i forskning, ofta i kombination med data från andra nationella (hälsodata)register. 

Behandling av avancerad ­karcinoid hjärtsjukdom

Behandling av avancerad karcinoid hjärtsjukdom

Omhändertagandet av patienter med karcinoid hjärtsjukdom kräver multidisciplinär handläggning vid specialiserad enhet. Framstegen i kateterburen teknik öppnar nya möjligheter för åtgärd även hos de patienter som annars bedöms vara för sjuka för öppen hjärtkirurgi.

Tumörinfiltrerande lymfocyter – cellterapi med lovande resultat

Tumörinfiltrerande lymfocyter – cellterapi med lovande resultat

Behandling av spritt hudmelanom genom injektion av tumörinfiltrerande lymfocyter visar kliniskt svar hos 40–50 procent av patienterna i flera studier.

Palliativ sedering – etiska och kliniska rekommendationer

Palliativ sedering – etiska och kliniska rekommendationer

Palliativ sedering innebär medvetandesänkning av en patient i livets slutskede för att lindra ett lidande som inte bedöms kunna lindras tillräckligt med andra metoder. Etikutskottet i Svensk förening för palliativ medicin har utformat kompletterande rekommendationer rörande kontinuerlig djup palliativ sedering. (1 kommentar)

Diagnostik och behandling av gallsaltsdiarré

Gallsaltsdiarré – diagnostik och behandling av förbisett tillstånd

Gallsaltsdiarré – ett kliniskt tillstånd som kan vara den oftast förbisedda diagnosen hos patienter med kronisk diarré. 26–32 procent av de patienter som tidigare ansågs ha IBS med diarré har visat sig ha gallsaltsdiarré, ett förmodat underdiagnostiserat tillstånd. Ett enkelt blodprov kan användas för diagnostik.

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka om ambulanssjukvården kombineras med system av frivilliga livräddare. Fördelarna med ett sådant system överväger – men det finns flera etiska frågeställningar att ta ställning till. (2 kommentarer)

1 2 3 73