Palliativ sedering – etiska och kliniska rekommendationer
Palliativ sedering innebär medvetandesänkning av en patient i livets slutskede för att lindra ett lidande som inte bedöms kunna lindras tillräckligt med andra metoder. Etikutskottet i Svensk förening för palliativ medicin har utformat kompletterande rekommendationer rörande kontinuerlig djup palliativ sedering. (1 kommentar)
Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp
Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka om ambulanssjukvården kombineras med system av frivilliga livräddare. Fördelarna med ett sådant system överväger – men det finns flera etiska frågeställningar att ta ställning till. (2 kommentarer)
Bör individualiserad utbildning för läkarstudenter eftersträvas?
Läkarprogrammet syftar till att studenterna ska uppnå gemensamma examensmål. Men med en ökad efterfrågan om anpassning av utbildningen på grund av moraliska, religiösa eller andra personliga övertygelser så efterfrågar författarna en nationell samsyn och stöd till lärosätena hur frågan om individuell anpassning ska hanteras. (13 kommentarer)
Teoretiskt perspektiv på anknytning vid möte läkare–patient
I mötet med patienten är en god kommunikation målet. Läkarens bemötande och medvetenhet om anknytningsmönstrens funktion kan bidra till ett bättre patientmöte och därmed bättre vård. (6 kommentarer)
Patientcentrerad konsultation – bra för både patient och läkare
Föreställningen att patientcentrerad konsultation tar för lång tid, gör patienten till kund och flyttar fokus från diagnostik stämmer inte. Genom att till läkarens traditionella del lägga en patientdel före och en gemensam del efter kan man enkelt genomföra en patientcentrerad konsultation. (9 kommentarer)
Intyg för assisterat döende i Schweiz väcker svåra frågor
Vi efterlyser vägledning för läkare som ställs inför frågan om intyg för assisterat döende och föreslår att frågan om patientens rättigheter i livets slut utreds, skriver Niels Lynøe och medförfattare. (5 kommentarer)
Brister i beslut om livsuppehållande behandling
Det finns brister i hur beslut om livsuppehållande behandling hanteras och dokumenteras. Framför allt gäller det information till patient/närstående. En enkätundersökning av beslut om behandlingsbegränsningar har genomförts vid Centralsjukhuset Kristianstad. (1 kommentar)
Debatten om läkarassisterat suicid speglad i Läkartidningen
En genomgång av publicerat material i Läkartidningen under 2004–2017 visar att debatten om läkarassisterat suicid har präglats av begreppsförvirring och oförsonlighet. (14 kommentarer)
Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning
E-journalföring, omfattande registreringsskyldigheter, hackade IT-system … »offentlig vård« får en ny innebörd och osäkrar inte bara patientens integritet. Även läkarens yrkesetos och relationen mellan vårdpersonal, patienter och staten förändras. (2 kommentarer)
Läkarhjälp vid nödsituationer – viktigt att veta vad som gäller
Regelverket kring medicinskt ingripande vid nödsituationer är oklart, och läkare som i all välmening ingriper riskerar juridiska följder vid eventuell felbehandling. (2 kommentarer)
Blow out-blödning inom huvud och hals i praktiken
Lagen lämnar utrymme för tolkning av var gränsen går när döden är nära förestående och symtomlindrade läkemedel möjligen påskyndar dödsögonblicket. I artikeln diskuteras de medicinska konsekvenserna av lagens tolkning vid terminal blödning när enbart palliativ behandling återstår. (2 kommentarer)
Nya etiska riktlinjer för hjärt–lungräddning väl förankrade i svensk vård
Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt–lungräddning har gemensamt arbetat fram etiska riktlinjer för hjärt–lungräddning (HLR) och förankrat dessa i sina respektive organisationer. Ambitionen är att riktlinjerna ska få status som nationella. (1 kommentar)