Denna webbplats vänder sig till läkare
Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

En fallbeskrivning med utgångspunkt i ett autentiskt fall används för att tydliggöra risker och möjliga åtgärder inom primärvård och anslutande vårdformer. (3 kommentarer)

Var är vi och vart är vi på väg när det gäller patientsäkerhet?

Patientsäkerhet – vart är vi på väg

Bättre kunskap om och förståelse av hur komplexa samband mellan många faktorer bidrar såväl till goda resultat som till problem kan förbättra de medicinska resultaten och minska antalet vårdskador.

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Målet på lång sikt bör vara att förstärka skälen att leva och hitta alternativ till självskadande handlingar när livet känns omöjligt att leva. (6 kommentarer)

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra?

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra i framtiden?

Framtida arbete behöver riktas in på bland annat preoperativ identifiering och hantering av patient- och ingreppsspecifika risker samt ett förbättrat teamarbete och arbetsklimat under hela den perioperativa perioden.

Patientsäkerhet i barnsjukvården – en lägesrapport

Patientsäkerhet i barnsjukvården

Barn är särskilt utsatta för risker på grund av såväl fysiologiska som kognitiva och sociala orsaker och behöver vårdmiljöer och arbetssätt som är anpassade till deras behov.

Tema Patientsäkerhet 2024 och framåt

Patientsäkerhet 2024 och framåt

Ur ett specialitetsperspektiv presenterar vi vad som hänt de senaste åren, hur situationen är i dag samt vad morgondagens uppgifter för en säkrare vård innebär.

Nya riktlinjer för akuta koronara syndromet

Nya riktlinjer för akuta koronara syndromet

Nu inkluderas ST-höjningsinfarkt, icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina i samma riktlinjer för akut koronart syndrom och ses som ett spektrum av samma sjukdom. (1 kommentar)

»De misslyckade läkarna« eller »de riktiga läkarna«?

»De misslyckade läkarna« eller »de riktiga läkarna«?

Läkarstudenter under utbildningen får höra nedvärderande kommentarer om allmänläkare och deras disciplin, vilket kan påverka deras val av allmänläkaryrket, enligt denna enkätstudie. (13 kommentarer)

Förvärvad hemofili – tidig diagnos och behandling är avgörande

Förvärvad hemofili – avgörande med tidig diagnos och behandling

Förvärvad hemofili A bör misstänkas vid oförklarliga blödningar, förlängd APT-tid och normalt PK(INR). Diagnosen bekräftas av låga nivåer av faktor VIII och förekomst av autoantikroppar mot faktor VIII. (1 kommentar)

Hyperferritinemi – utredning, diagnos och behandling

Hyperferritinemi – utredning, diagnos och behandling

Ferritin i serum är en av de mest efterfrågade analyserna i både primär- och slutenvård, och ofta ses förhöjda värden.

Webbaserade quiz om läkemedel för övning och examination

Webbaserade quiz om läkemedel för övning och examination

Resultaten på ett frivilligt kunskapstest var avsevärt bättre efter att quizen getts klinisk kontext som uppmuntrar studenten att använda WHO:s »Guide to good prescribing« och efter att examinerande quiz utökats baserat på principen konstruktiv länkning, enligt en pilotstudie på psykiatri- och neurologikurserna.

Den diabetiska handen – ett i dag bortglömt syndrom

Den diabetiska handen

Individer med diabetes drabbas ofta av flera av de tillstånd som inkluderas i begreppet »den diabetiska handen«. Kirurgisk behandling är ofta effektiv för symtom­lindring. Ett nära samarbete med företrädare för allmän­medicin, diabetesvård, arbets- och fysioterapeuter samt ortoped- eller handkirurger kan förbättra utfallet för drabbade individer.

Antibiotikaronder inom geriatriska verksamheter

Antibiotikaronder inom geriatriska verksamheter

Hösten 2022 genomfördes ett projekt med antibiotikaronder vid geriatriska verksamheter och ASIH vid Handens och Dalens sjukhus i Stockholm. I 25 procent av fallen ledde ronden till en ändring av patientens behandling.

Att göra eller inte göra – kloka val kan ibland vara svåra

Riktlinjer inom ortopedi – svåra beslut om att göra eller inte

Rapporten »Vård som inte bör göras« visar att professionen i stor utsträckning har anammat Socialstyrelsens rekommendationer från 2012, men det finns stora regionala skillnader i antalet utförda artroskopier, särskilt på indikationen degenerativ meniskskada.  (3 kommentarer)

Nytt vårdprogram för barn och ungdomar med långvarig smärta

Nytt vårdprogram för barn och ungdomar med långvarig smärta

Långvarig smärta hos barn och ungdomar är vanlig och ofta underbehandlad. Ett biopsykosocialt förhållningssätt vid utredning och behandling är en förutsättning för ett gott omhändertagande och en långsiktigt god prognos.

Nya forskningsrön om Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom

Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom – nya forskningsrön

Det finns nya metoder för kognitiv testning, radiologiska undersökningar och biomarkörer som kan differentiera demenssymtom från utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. I artikeln sammanfattas forskning om Downs syndrom och Alzheimers sjukdom som kan gagna kliniska undersökningar och utredningar av personer med Downs syndrom inom en snar framtid.

Seymourfraktur – öppen fraktur som lätt missas

Seymourfraktur – lätt att missa

Hos ett barn som efter ett trauma mot fingret inkommer med tecken på skador på nagelbädden och ömhet över DIP-leden bör man undersöka förmågan att sträcka i DIP-leden samt röntga fingret för att inte missa en Seymourfraktur. (1 kommentar)

Prioriteringar i intensivvården ur etiskt perspektiv

Prioriteringar i intensivvården ur ett etiskt perspektiv

Prioriteringar till intensivvården ska ske enligt den etiska plattformen. Sådana prioriteringar är särskilt svåra, då de sker mellan vitt skilda patientkategorier, är akuta och behäftade med stor osäkerhet om prognos. Svåra prioriteringsbeslut i kombination med oklarheter i plattformen och riktlinjer kan leda till moralisk stress hos intensivvårdspersonalen. (2 kommentarer)

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Data från registret kan ge en överblick gällande tillgängliga vårdplatser och beläggning på svenska intensivvårdsavdelningar samt patienternas demografiska och kliniska karakteristika och i vilken grad de överlever. 

Så hanterade Region Sörmland covid-19

Så hanterade Region Sörmland covid-19-pandemin 2020–2021

Covid-pandemin i Region Sörmland blev just så kraftig som vi var rädda för i februari 2020. Det blev kanske inte så illa som i Lombardiet, men det beror också på regionens fantastiska anpassningsförmåga, skriver Marcus Castegren.