Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Temaartikel Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Temaartikel Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (1 kommentar)

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

Temaartikel ADHD är vanligt och förekommer hos 5–7 procent av ungdomar och 2–3 procent av vuxna. Diagnostisering och behandling sparar resurser och lidande.

Den mörka sidan – ADHD vanligt ihop med substansbruk och vid kriminalitet

Den mörka sidan – ADHD vanligt vid substansbruk och kriminalitet

Temaartikel Samsjuklighet mellan ADHD och substansbrukssyndrom och samtidig kriminalitet är vanligt och försämrar prognosen för samtliga tillstånd. Evidensen talar för att screening, utredning och behandling med läkemedel och adekvata psykoedukativa insatser för ADHD bör ingå vid all beroende- och kriminalvård.

Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Symtom, diagnostik, förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Temaartikel ADHD hos flickor är ett allvarligt tillstånd, som hos majoriteten kvarstår i vuxen ålder. Skolmisslyckande, psykiska problem, missbruk, självmordsförsök och självskadebeteenden är några av de negativa konsekvenserna av tillståndet liksom sömnsvårigheter, relationssvårigheter och problem med ekonomi. Flickors ADHD-symtom bedöms som mindre allvarliga än pojkars och en underdiagnostik kvarstår. (1 kommentar)

Inhalation av lustgas gav ryggmärgsskada

Omfattande inhalationsbruk av lustgas gav ryggmärgsskada

Fallbeskrivning Lustgas är vid hög konsumtion neurotoxisk och kan ge påverkan på ryggmärg och perifera nerver. Vid neurologiska symtom hos unga är lustgasbruk en viktig differentialdiagnos. I artikeln beskrivs hur en ung man drabbades av dålig balans med stapplande gång, ostadighet och känselbortfall efter inhalationsmissbruk av lustgas.

Patienter med IgA-nefropati utvecklar ofta terminal njursvikt

Patienter med IgA-nefropati utvecklar ofta terminal njursvikt

Översikt IgA-nefropati utgör majoriteten av alla glomerulonefriter, och 30–40 procent av patienter med IgA-nefropati utvecklar terminal njursvikt. Tidig diagnos, adekvat intervention och uppföljning är viktigt för att fördröja, och om möjligt förhindra, förloppet. (2 kommentarer)

Andningssvikt hos patienter med CIDP kräver snabb diagnos

Andningssvikt hos patienter med CIDP kräver skyndsam diagnos

Fallbeskrivning CIDP-patienter med tecken till ventilationspåverkan behöver tät övervakning med kontroll av andningsfre­kvens, pulsoximetri och PEF, då ventilationsbehandling kan vara indicerad. Omedelbar behandling behövs för att undvika potentiellt livshotande andningskollaps.

Viktigt att undvika stereotyp inställning

Viktigt att undvika stereotyp inställning

Temainledning Detta temanummer belyser problem och risker som är förknippade med förskrivning av opio­ider. Det är viktigt att riskerna belyses, men det är också av vikt att påminna om att opioider har en central och självklar plats i vården.

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Temaartikel Undvik stereotyp förskrivning med hjälp av grundlig smärtanalys och individualiserad analys av risk och nytta. (1 kommentar)

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

Temaartikel Det bästa sättet att minimera abstinensbesvären är att trappa ut läkemedlen, snarare än att bryta tvärt. Det saknas dock vetenskapligt underlag för exakta rekommendationer kring hur snabbt en nedtrappning bör ske. En längre nedtrappning, ibland över flera månaders tid, kan vara nödvändig av psykologiska skäl, i synnerhet för patienter som behandlats länge. Det viktiga är att ha en realistisk plan tillsammans med patienten. (1 kommentar)

Flera förskrivare av opioider var vanligt vid långvarig smärta

Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras

Temaartikel Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta förskrevs bensodiazepiner endast av en vårdgivare, medan flera förskrivare av opioider var vanligt. Det visar data från Region Stockholm. (1 kommentar)

Dödliga överdoser skedde oftast utan annan person nära som kunde ingripa

Dödlig överdos skedde ofta utan person nära som kunde ingripa

Temaartikel Över 80 procent av dödliga överdoser i Skåne inträffade i privata bostäder, visar en registerstudie. Andra personer fanns närvarande vid drygt 40 procent av dödsfallen, men oftast i ett annat rum eller sovande. Kunskap om närvaron av vittnen är betydelsefull för hur naloxonprogram bör utformas.

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Temaartikel Nikotin, alkohol och opioider interagerar vid beroendeutveckling och avvänjning. Nikotin kan fungera som inkörsport till alkohol- och opioidberoende.

Hur har omikron uppstått och varför sprider den sig så snabbt?

Hur har omikron uppstått och varför sprider den sig så snabbt?

Översikt Omikron har mer än 20 nya mutationer i spikgenens S1-domän. Många av dem ökar sannolikt förmågan att binda bättre till ACE-2-receptorn och undvika bindning av antikroppar inducerade av en tidigare infektion eller vaccination. Den snabba spridningen kan vara en kombination av virusets förmågor att replikera sig och att undvika preexisterande immunsvar.

Behandling med läkemedel kan reducera mortaliteten vid KOL

Behandling med läkemedel kan reducera mortaliteten vid KOL

Översikt Minskningen av mortaliteten vid behandling med inhalationssteroider i kombination med långverkande bronkdilaterare vid KOL är i samma storleksordning som för farmakologisk behandling vid hyperlipidemi och hypertoni. (1 kommentar)

Fortsatta brister i ST-läkares utbildning om barn som far illa

Fortsatta brister i ST-läkares utbildning om barn som far illa

Rapport Utbildningssatsningar behövs för att en likvärdig utbildning ska uppnås i hela landet. Utbildningsansvariga vid Sveriges barnkliniker efterfrågar tydliga nationella riktlinjer, obligatoriska kurser och obligatorisk auskultation på barnahus och med barnskyddsteam.

Självförstärkande spiral av koagulopati och inflammation bakom svår covid-19

Spiral av inflammation och koagulopati bakom svår covid-19

Översikt Patofysiologin bakom svår covid-19 drivs mer av aktiverad inflammation och koagulation än av direkta viruseffekter. Mikrotrombotisering bedöms vara den viktigaste orsaken till död i covid-19. Störst nytta av immunmodulerande behandling vid svår covid-19 kan förväntas vid samtidigt avtagande virusinfektion och tilltagande inflammation. (4 kommentarer)

Lungembolier ledde fram till diagnosen Klinefelters syndrom

Lungembolier ledde slutligen till diagnosen Klinefelters syndrom

Fallbeskrivning Hos pojkar eller barnlösa män med oprovocerad venös trombos är det viktigt att överväga diagnosen Klinefelters syndrom, som är kopplad till ökad risk för venös tromboembolism. En noggrann somatisk undersökning inkluderande testiklar är väsentlig för att upptäcka det underdiagnostiserade tillståndet. (3 kommentarer)

Lärdomarna från uppbyggandet av en covid-19-biobank

Så skapades covid-19-biobanken

Översikt Tidigt under pandemin togs beslut om att bygga upp en klinisk covid-19-provsamling vid Karolinska institutet. Syftet var att kunna tillgängliggöra kliniska forskningsprov för immunologisk forskning. Ovärderliga i processen var väl etablerade samarbeten mellan kliniska forskare och akademiska forskningsenheter.

1 2 3 4 … 59