Denna webbplats vänder sig till läkare
Defibrillatorväst ger tillfälligt skydd mot plötslig hjärtdöd

Defibrillatorväst ger tillfälligt skydd mot plötslig hjärtdöd

En defibrillatorväst är säker och effektiv för att detektera och bryta ventrikulär takyarytmi men saknar pacemakerfunktion. Vid förhöjd risk för plötslig hjärtdöd kan defibrillatorväst övervägas fram till dess att reversibel orsak åtgärdats eller defibrillator implanterats.

Prediabetes – mål för intervention

Prediabetes – mål för intervention

Olika prediabetiska tillstånd utgör förstadier till manifest typ 2-diabetes och medför även i sig en förhöjd kardiovaskulär risk. Det går att förhindra att prediabetes progredierar till manifest typ 2-diabetes. (8 kommentarer)

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Egenprovtagning expanderar och väcker frågor om etik, medicin och ekonomi. Vem ska ta ansvar för verksamheten och hur ska sjukvården hantera konsekvenserna?

Laboratoriemedicin i utveckling

Ny teknologi skapar möjligheter för fler och snabbare test, men ställer också nya krav på laboratoriemedicinen i Sverige, skriver gästredaktör Göran Schedvin.

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Utvecklingen inom laboratoriemedicin går dels mot robustare patientnära instrument, dels mot dataintensiva kartläggningar av gener. Laboratoriemedicinens fokus bör flyttas från att leverera svar till att bidra med rådgivning och tolkningar.

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Alla laboratorieresultat har en större eller mindre osäkerhet. Extern kvalitetssäkring (EQA) kan användas för att belysa hur riktiga resultaten är och vilka metodskillnader som finns. Kvalitetsmål för hur noggranna resultaten ska vara bör bestämmas i diskussion mellan kliniker, laboratorier och EQA-organisatörer. (1 kommentar)

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Det är erkänt svårt både att införa nya metoder i sjukvården och att utmönstra gamla. I Region Östergötland har en ny modell införts för införande av nya analyser med aktiv uppföljning i införandefasen på vårdcentrals- och läkarnivå.

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

Antalet beställningar av analys av 25-hydroxivitamin D i serum (S-25[OH]D) har ökat avsevärt i Sverige under de senaste åren. Införande av aktiv strategi mot överanvändning enligt »Choosing wisely«-modellen i Region Östergötland ledde till ett trendbrott och betydligt färre beställningar av S-25(OH)D-analyser. (2 kommentarer)

Postoperativa sårinfektioner inom hudkirurgi – en evidensöversikt

Postoperativa sårinfektioner inom hudkirurgi är ovanliga, men när de inträffar orsakar de patienterna onödigt lidande, fördröjd sårläkning och kan resultera i missprydande ärrbildningar. Etiologin och patogenesen vid postoperativ sårinfektion inom hudkirurgi är inte helt klarlagd. De flesta befintliga preventiva åtgärder saknar stark vetenskaplig evidens.

EXIT – säkraste förlossningsmetod för foster med livshotande luftvägshinder

EXIT – säkraste förlossningsmetod för foster med livshotande luftvägshinder

EXIT är en livräddande insats vid medfödda övre luftvägshinder, exempelvis larynxatresi eller stora huvud–hals-tumörer. Här presenteras resultaten av 20 års erfarenhet av EXIT från Karolinska universitetssjukhuset. 

Hemikorea/hemiballism – ovanlig komplikation till hyperglykemi

Hemikorea/hemiballism – ovanlig komplikation till hyperglykemi

En fallrapport belyser en sällsynt komplikation till hyperglykemi. Symtomen är hemikorea/hemiballism. Patofysiologin är okänd.

Bikuspid aortaklaff – vanligaste medfödda hjärtmissbildningen

Bikuspid aortaklaff är associerad med ökad risk för aortastenos, aortainsufficiens, torakalt aortaaneurysm och aortadissektion. God kännedom om tillståndet och förväntade komplikationer på lång sikt är av stor betydelse. Nyligen publicerades det första konsensusdokumentet med fokus på bikuspid aortaklaff och sjukdom i bröst­aorta av American Association for Thoracic Surgery.

Daglig skolidrott ger ökad benmassa och successivt minskad frakturrisk

Daglig skolidrott ger ökad benmassa och successivt minskad frakturrisk

Barn som har daglig fysisk aktivitet i grundskolan har högre fysiskt aktivet även åren efter grundskolan än barn som i skolan har fysisk aktivitet 1–2 gånger per vecka. Barn med daglig skolidrott har efter puberteten också högre benmassa och muskelstyrka.

Rättsmedicins viktiga bidrag till vävnadsdonation och transplantations­verksamheten

Rättsmedicins viktiga bidrag till vävnadsdonation och transplantations­verksamheten

Samtliga vävnadsinrättningar tillfrågades via två enkäter om sitt samarbete med rättsmedicinska enheter avseende vävnadsdonation. Det framkom att 26 procent av all vävnad (gäller ej ben) förmedlad för transplantation 2014–2016 kommer från donatorer inom den rättsmedicinska verksamheten.

Incidensökning av endokrina tumörer

Incidensökning av endokrina tumörer

I material från Karolinska universitetssjukhuset ses ett kraftigt ökat antal diagnostiserade tumörer i sköldkörtel, bisköldkörtel och binjure mellan 1992 och 2017. (2 kommentarer)

En sjukvård för framtiden och klimatet

En sjukvård för framtiden och klimatet

Hälso- och sjukvården har en viktig roll i arbetet för ett hållbart klimat. Artiklar i temat pekar på att detta arbete går hand i hand med effektivisering av sjukvården, skriver gästredaktör Björn Fagerberg. (2 kommentarer)

Klimatsmart och effektiv sjukvård minskar utsläppen av växthusgaser

Hälso- och sjukvården ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser – orsaken är förbrukning av material, energi, livsmedel och transporter. I Region Skåne utvecklades en metod för att minska sjukvårdens klimatpåverkan varvid utsläppen av växthusgaser visade en betydande minskning under fem år.

Sjukvården spelar en viktig roll i anpassning till klimatförändringar

Sjukvården spelar en viktig roll i anpassning till klimatförändringar

Klimatförändringarna medför förändrat sjukdomspanorama och är en utmaning för hälso- och sjukvården. Kunskapen hos sjukvårdspersonal om klimatförändringarnas påverkan på hälsan behöver kontinuerligt uppdateras.

En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte

En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte

Sustainable Development Unit (SDU) är en enhet inom det engelska sjukvårdssystemet som styrt upp hållbarhetsarbetet med en uppifrån ledd politik och kontroll av genomförandet. Utfallet följdes som reduktion i utsläpp av växthusgaser (18,5 procent under 10 år) och energirelaterade besparingar (mer än 1,8 miljarder brittiska pund) och olika mått på organisatorisk aktivitetsnivå.

Hälso- och sjukvården påverkar klimatet

Hälso- och sjukvården påverkar klimatet

Hälso- och sjukvårdens andel av offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser är drygt 20 procent. Denna klimatpåverkan beror huvudsakligen på indirekta utsläpp av inköpta varor och tjänster. Förbrukningsvaror, särskilt engångsprodukter till vården, är en av de största källorna till utsläpp.