Denna webbplats vänder sig till läkare
Från rött till grönt efter tio år med Strama i Västra Götaland

Från rött till grönt efter tio år med Strama i Västra Götaland

Vårdutveckling Kunskapen om antibiotikaanvändning behöver öka hos all vårdpersonal. Där kan sjukhus-Stramagrupper, som arbetar utifrån lokal kännedom och tydligt mandat, bidra till en rationell användning av antibiotika.

5 insatser som kan bryta ohälsotrenden hos unga

5 evidensbaserade insatser som kan bryta ohälsotrend hos unga

Översikt Fysisk aktivitet, balans mellan sömn och vaken tid, digitala medier, livskunskapsprogram, skolans läroplan och tidig upptäckt av riskgrupper. En arbetsgrupp inom Svenska läkaresällskapet berör dessa områden i en rapport om evidensbaserade interventioner, som enligt författarna kan få unga att må bättre. (5 kommentarer)

Oklar andfåddhet bör utredas strukturerat

Andfåddhet potentiellt allvarligt – kräver strukturerad utredning

Översikt Medvetenhet om allvarlighetsgraden av oklar andfåddhet kan minska fördröjning till diagnos samt förbättra prognosen, inte minst vid sällsynta sjukdomar som pulmonell arteriell hypertension (PAH) och kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH). (1 kommentar)

Tillgång till provsvar för toxiska alkoholer kan ge räddade liv

Bättre tillgång till provsvar för toxiska alkoholer kan rädda liv

Vårdutveckling Möjligheten att snabbt fastställa vilken alkohol som intagits vid alkoholförgiftning är viktig för att kunna ge adekvat behandling. Detta kräver träffsäkra analys­metoder, som ofta inte finns på mindre sjukhus. Tillgång till enkla enzymatiska analysmetoder kan öppna upp för förbättrad toxikologisk akutservice.

Bedömning och behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter

Bedömning och behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter

Översikt Den algoritm vi presenterar ger stöd för handläggning rörande behandling och ställningstagande till vidare utredning av hjärtsviktspatienter med järnbrist och kan sannolikt implementeras utan behov av ytterligare resurstillskott. (4 kommentarer)

Skäl överväga tidig intervention vid akut portomesenteriell trombotisering

Överväg tidig intervention vid akut portomesenteriell trombotisering

Översikt Akut portomesenteriell venös trombos bör alltid övervägas vid akut buk hos en patient med kända riskfaktorer för tromboembolism eller som nyligen genomgått intraabdominell kirurgi. Diagnosen är svår att ställa på kliniska grunder och kommer därför inte sällan som en överraskning för klinikern. Den här översikten talar för att perkutan intervention bör tidigt övervägas hos patienter som inte svarar tillfredsställande på antikoagulation.

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Temaartikel Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Temainledning Fyss underlättar levnadsvanearbetet genom att tillhandahålla evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet som prevention och behandling. I detta temanummer presenteras olika perspektiv av betydelse för läkare utifrån Fyss 2021.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

Temaartikel 22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Temaartikel Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Temaartikel Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Temaartikel Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Temaartikel Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Temaartikel Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Temaartikel Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Tioårsuppföljning av Nationella forskarskolan i allmänmedicin

Tioårsuppföljning av Nationella forskarskolan i allmänmedicin

Rapport Nationella forskarskolan i allmänmedicin har sedan starten 2010 antagit 120 forskarstuderande i allmänmedicin från olika yrkeskategorier i primärvården. Utvärderingen av de doktorander som disputerat 2011–2020 visar att 87 procent fortsatt sin forskningskarriär efter disputationen.

VEXAS: Ett nytt autoinflammatoriskt syndrom med en varierad klinisk bild

VEXAS – nytt autoinflammatoriskt syndrom med bred symtombild

Fallbeskrivning VEXAS drabbar patienter, främst män, med mutationer i X-kromosomens UBA1-gen och leder till svår­behandlade inflammationer och störd benmärgsfunktion. Syndromet beskrevs för första gången år 2020 och här presenteras de första svenska fallbeskrivningarna.

Mångfasetterade morbus Osler kräver multidisciplinär kunskap

Mångfasetterade morbus Osler kräver multidisciplinär kunskap

Översikt Hereditär hemorragisk telangiektasi, ofta kallad vid sitt gamla namn morbus Osler, är ett symtommässigt brokigt tillstånd. År 2020 uppdaterades de internationella riktlinjerna för tillståndets diagnostik och handläggning.

En dold kameleont i EKG: dubbelt kammarsvar efter förmaksimpuls

En dold kameleont i EKG: två kammarslag efter förmaksimpuls

Fallbeskrivning Parallell överledning i anterograd riktning via dubbla banor i den atrioventrikulära noden medför att en förmaksimpuls leder till två kammarslag. Två fall uppmärksammar denna ovanliga arytmi.

Dags för kritisk bedömning av nya minimalinvasiva antirefluxtekniker

Bedöm de nya minimalinvasiva antirefluxteknikerna mer kritiskt

Översikt Den fortsatta utvecklingen av motsvarande endoskopiska/minimalinvasiva antirefluxprocedurer kräver striktare vetenskaplig metodologi.

1 2 3 4 5 6 … 64