Denna webbplats vänder sig till läkare
Spasticitetskorrigerande kirurgi kan ge långvariga förbättringar

Spasticitetskorrigerande kirurgi kan ge långvariga förbättringar

Spasticitetskorrigerande kirurgi i övre extremitet har visat sig resultera i långvarig förbättring, medan icke-kirurgisk behandling i regel innebär mångårig och upprepad behandling med ortoser och botulinumtoxin­injektioner. Fler patienter kunde erbjudas bedömning hos något av de multidisciplinära spasticitetsteam som finns i Sverige.

Bilolycka ledde till två dödsfall

Bilolycka ledde till två dödsfall

Fallet belyser vilka konsekvenser epileptiska anfall kan få under bilkörning och indirekt vilket stort ansvar läkare har vid handläggningen av patienter med övergående medvetanderubbningar. (4 kommentarer)

Ovanlig fästingsjukdom har gjort sitt intåg i Stockholmsregionen

Ovanlig fästingsjukdom har gjort sitt intåg i Stockholmsregionen

Neoehrlichios är en fästingburen infektion orsakad av bakterien Neoehrlichia mikurensis. I artikeln presenteras tre fall av neoehrlichios, där samtliga har blivit infekterade i Stockholmsregionen. Vikten av att provta patienter för denna sjukdom vid misstänkta symtom belyses.

Strukturerad återkoppling på ST-läkares kliniska färdigheter

Strukturerad återkoppling på ST-läkares kliniska färdigheter

Efter en kritisk SPUR-inspektion började hudkliniken vid Södersjukhuset arbeta mer systematiskt med bedömning och återkoppling för ST-läkare. Kontinuerlig observation, utbildning av handledarna och rutiner kring vilka färdigheter som ska bedömas var några av de åtgärder som genomfördes. (1 kommentar)

Diabetesketoacidos kan utlösas av behandling med PD-1-hämmare

Diabetesketoacidos utlöst av behandling med PD-1-hämmare

Diabetisk ketoacidos drabbar ca 1 procent av patienterna som behandlas med PD-1-hämmare. Artikeln beskriver ett fall där patient insjuknade akut i ketoacidos efter behandling med Nivolumab för malignt melanom.

Regional variation i användningen av TTF vid glioblastom

Regional variation i användningen av TTF vid glioblastombehandling

Patienter med glioblastom som behandlas med TTF, tumour treating fields, tycks ha en längre överlevnad jämfört med kontrollgrupper, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Det visar denna originalstudie, som också pekar på stora regionala variationer i användningen av behandlingen. (1 kommentar)

Ovärdig vård i livets slutskede – verklighetens palliativa vård?

Ovärdig vård i livets slutskede – verklighetens palliativa vård?

I den vård som bedrivs när livet närmar sig sitt slut saknas ofta planering för vården i livets slutskede trots multisjuklighet och hög ålder, brytpunktssamtal eller informerande samtal med närstående samt dokumentation av patienters behov, önskemål eller prioriteringar under livets sista månader, enligt en ret­rospektiv journalgranskning. (2 kommentarer)

Mpox hos barn ur svenskt perspektiv

Mpox hos barn – svenskt perspektiv

Sammanfattningsvis rekommenderar vi ökad vaksamhet på mpox hos barn eftersom sporadiska fall av svår sjukdom tidigare har rapporterats särskilt hos barn och kunskapen om naturalförlopp och smittsamhet fortfarande är begränsad.

Den nationella screeningen för kolorektalcancer – en översikt

Den nationella screeningen för kolorektalcancer – en översikt

Samtliga regioner har nu inlett screening för kolorektalcancer i åldersgrupperna 60–74 år. Till hösten 2026 ska cirka 1,65 miljoner personer har fått inbjudan att delta. Screeningen beräknas minska mortaliteten i kolorektalcancer med minst 300 fall per år. (2 kommentarer)

Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) – så bedöms testresultatet

Fosfatidyletanol – så används PEth i blod som alkoholmarkör

Ett PEth-värde över 0,30 µmol/l är en stark indikator för överkonsumtion av alkohol. Ett negativt PEth-resultat utesluter regelbunden hög alkoholkonsumtion men bekräftar inte totalnykterhet. (8 kommentarer)

Allergisk rinit hos barn och vuxna

Allergisk rinit – uppdaterade råd om diagnos och behandling

Nationella riktlinjer saknas, men internationella rekommendationer poängterar vikten av symtomkontroll och välinformerade patienter. Denna artikel ger råd vid behandling anpassade till svenska förhållanden med avstamp i de senaste internationella riktlinjerna.

Långvarig smärta – relationen till ångest och depression är komplex

Långvarig smärta – relationen till ångest/depression är komplex

Långvarig smärta är ofta förenad med ångest-/depressionsbesvär. Det är viktigt att reflektera över och ha respekt för de komplexa och dynamiska sambanden mellan långvarig smärta och depression/ångest. Här presenteras fyra möjliga samband i en konceptuell översikt. (1 kommentar)

Rymdmedicin: utmaningar och möjligheter med rymdfärder

Rymdmedicin: utmaningar och möjligheter med rymdfärder

Sedan millennieskiftet har den internationella rymdstationen ISS oavbrutet varit bemannad, och siktet är nu inställt på månen och Mars. Vilka medicinska möjligheter och utmaningar medför rymdresor, och vilka krav ställs på framtidens astronauter, som ska ge sig ut på årslånga uppdrag utan möjlighet till evakuering?

Frenikusstimulering hos patienter med höga ryggmärgsskador

Stimulering av frenikus med Neurx DPS – en fallbeskrivning

Frenikusstimulering med Neurx DPS är ett relativt enkelt och skonsamt ingrepp och kan hjälpa även sköra personer som har drabbats av en hög ryggmärgsskada. Här kommer en fallbeskrivning av de två första patienterna som fått ingreppet i Sverige. I april 2023 opererades patient nummer 3.

Behandling för barncancer ger risk för sena komplikationer

Behandling för barncancer ger risk för sena komplikationer

Rekommenderad uppföljning är individuell och framför allt relaterad till kumulativa cytostatikadoser och stråldoser. Vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer rekommenderar behandlingsrelaterad uppföljning både före och efter 18 års ålder.

I replikationskrisens spår agerar länder mot utbredda metodbrister

I replikationskrisens spår agerar man mot utbredda metodbrister

Forskningsmetoder som rör sig i gränslandet mellan uppsåtlig vilseledning och oavsiktliga misstag är mycket utbredda. Det visar den så kallade replikationskrisen – och medicinsk forskning är i hög grad drabbad.

Många källor till problem i systematiska översikter

Många fallgropar i arbetet att ta fram systematiska översikter

Som en del av varje systematisk översikt måste risk för bias och andra källor till problem noggrant utvärderas. Dessa källor kan vara flera: heterogenitet, val av placebo eller svårigheter att i praktiken genomföra blindade studier. Den här artikeln uppmärksammar två fall.

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Studier tyder på att finansiella intressekonflikter i kliniska prövningar påverkar både forskningsfråga, metod, resultat och tolkning. Icke-finansiella intressekonflikter kan också finnas, men är mindre studerade. Det behövs mer forskning om intressekonflikter, deras konsekvenser och hur de ska hanteras. Enbart transparens löser dock inte problemet.

Ansvarsfull rapportering av kliniska läkemedelsprövningar

Kliniska prövningar – KI på god väg mot ansvarsfull rapportering

Fram till hösten 2020 hade Karolinska institutet inte rapporterat resultat för en enda prövning. I dagsläget har KI rapporterat resultat för 61 procent av sina avslutade prövningar.

Oredlig forskning underminerar klinisk praxis och förtroende

Oredlig forskning underminerar medicinsk praxis och förtroende

Joachim Boldt, Scott Reuben och Yoshihiro Sato är forskare som gjort sig skyldiga till oredlighet. Vad kan vi lära oss av dessa tre? Och vilka skyddssystem ger motståndskraft mot den oredliga forskningens skador? Kjell Asplund skriver om problemen som oredlig forskning skapar – och hur de kan lösas.