Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten
Artikeln diskuterar gott bemötande i ett transkulturellt psykiatriskt vårdsammanhang med särskilt fokus på mötet med den utsatta patienten.
Människorättsbaserat arbetssätt ger vårdpersonal viktiga verktyg
Bemötandet har stor betydelse för människors upplevelse av värdighet, identitet, livskänsla och i förlängningen hälsan. Människorättsbaserat arbetssätt tillför därför viktiga perspektiv i transkulturell psykiatri. (1 kommentar)
Hur migration påverkar den psykiska hälsan
Utrikesfödda i Sverige, inklusive flyktingar, har högre risk för psykossjukdom och PTSD men lägre risk för alkoholberoende och suicid än svenskfödda. Vad gäller depression och ångest har flyktingar högre risk än andra utrikesfödda.
Utrikesfödda använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda de första åren i Sverige
De första tio åren i Sverige använder utrikesfödda mindre psykiatrisk vård än svenskfödda. Olika barriärer förekommer – men vårdanvändandet ökar över tid.
Hög personlig läkarkontinuitet i primärvård förenad med färre besök på akutmottagning
En originalstudie visar att hög personlig läkarkontinuitet i primärvård var förenad med lägre antal läkarbesök på akutmottagningar, och att sambandet var störst för yngre vuxna. Däremot var god tillgänglighet till läkarbesök eller telefonrådgivning av sjuksköterska på vårdcentral inte förenad med lägre antal akutmottagningsbesök.(2 kommentar)
Oredlighet i forskning – regleras i lag från årsskiftet
Lagen ökar rättssäkerheten men täcker inte alla omoraliska beteenden i forskningen. Sammanslutningen All European Academies har ställt samman en rad »oacceptabla« beteenden.
Utbrott av barnsängsfeber på två förlossningsavdelningar
Utredningen av två utbrott av barnsängsfeber presenteras. Hos fyra av de fem patienterna med barnsängsfeber hade smittspridning sannolikt skett från personal. Smittspridningen hade sannolikt kunnat undvikas genom noggrann följsamhet till basala hygienrutiner.
Torakal aktinomykos – allvarlig sjukdom och en diagnostisk svår utmaning
Aktinomykos i toraxregionen är en sällsynt men allvarlig sjukdom. Diagnostiken är svår eftersom bakterien kräver specialmedium och lång tid för att växa. Här presenteras tre patientfall som illustrerar kliniken och de diagnostiska svårigheterna. (1 kommentar)
Fördröjd vård är den vanligaste avvikelsen inom ögonsjukvården
Hos patienter med glaukom eller våt makuladegeneration kan fördröjd vård leda till irreversibel synnedsättning.
HUVS – sällsynt men inte ofarlig vaskulit associerad med urtikaria
Hypokomplementemiskt urtikariellt vaskulitsyndrom (HUVS) är en sällsynt men potentiellt allvarlig immunkomplexmedierad vaskulit. Hudbiopsi, inklusive immunfluorescensmikroskopi, är en central del av utredningen, och förekomst av antikroppar mot komplementproteinet 1q (anti-C1q) har hög sensitivitet för HUVS.
Neonatal purulent parotit ovanlig men potentiellt allvarlig infektion
Infektionen är ovanlig och karaktäriseras av svullnad, ömhet och rodnad över glandula parotis. Tillståndet drabbar vanligtvis tidigare helt friska barn som är ett par dagar till en månad gamla.
Argonplasmakoagulation effektiv vid solitärt rektalt ulkussyndrom
Argonplasmakoagulation är en inte etablerad men effektiv behandlingsmetod som kan utnyttjas vid behandlingsresistenta fall av solitärt rektalt ulkussyndrom.
Spinal infektion med ryggmärgspåverkan kräver snabba åtgärder
En genomgång av anmälningar till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) avseende ryggmärgspåverkan vid spinala infektioner visade att fördröjd diagnos och behandling av infektionsorsakad nervpåverkan i många fall sannolikt ledde till allvarliga restsymtom.(1 kommentar)
Badhusfötter – ny diagnos i Sverige
Under februari och mars 2019 observerade personal vid Akademiska barnsjukhusets akutmottagning i Uppsala en anhopning av barn som sökte vård på grund av ömmande och rodnande svullnader på fotsulorna. Det visade sig att alla barn hade besökt samma badhus. (1 kommentar)
Skador inom ridsporten – förebyggande av största vikt
För att undvika allvarliga skador krävs kartläggning av när och hur olyckorna sker samt utbildningsinsatser, framför allt vad gäller hantering av hästar och adekvat skyddsutrustning. (4 kommentar)
Möjligheter och utmaningar för läkare
Innovation är både en möjlighet och en utmaning för läkarkåren. I det här temat beskrivs några olika aspekter på innovation inom sjukvården och hur läkares arbete påverkas. (1 kommentar)
Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt
Vissa problem inom vården kan med fördel lösas genom innovationer som riktas mot grundorsakerna till att skador eller sjukdomar uppstår. Ett exempel är införandet av skyddsbågen i traktorer 1959, som kraftigt minskade dödstalen på grund av vältolyckor.
Innovationssystem för framtidens sjukvård
Svensk sjukvård planerar för strukturella förändringar. För att dessa ska kunna ske effektivt behöver ett stort antal innovationer på olika nivåer åstadkommas. Förutsättningarna för innovation i sjukvården har förändrats och nya arbetssätt krävs för att lyckas.
Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad
En genomgång av åtgärder efter 85 verksamhetsbaserade HTA-rapporter visar att dessa gör vården mer evidensbaserad, t ex genom att bidra till att nya metoder/insatser med bättre patientnytta används och att vetenskapliga studier initieras i efterförloppet för att fylla identifierade kunskapsluckor.
Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop
Implementering kräver noggrann reflektion kring om den aktuella lösningen är den bästa, vad som konkret behöver göras annorlunda när innovationen används och hur beteendeförändring ska vara möjlig och önskvärd på både kort och lång sikt.