Iatrogen cerebral arteriell gasemboli efter lungbiopsi
Akut insjuknande med neurologiska symtom i nära anslutning till en invasiv medicinsk åtgärd kan vara uttryck för arteriell luftemboli. Diagnosen bör ställas baserat på den kliniska bilden och anamnesen. Skyndsam behandling med hyperbar syrgas kan vara livräddande vid detta tillstånd. (1 kommentar)
Pacemaker ingen absolut kontraindikation för MR-undersökning
Flera studier har visat att MR-undersökning av patienter med konventionella pacemakerliknande system kan utföras utan komplikationer. Patienter med MR-villkorliga system kan genomgå MR-undersökning under vissa förutsättningar. (2 kommentarer)
Säkrare sjukvård ett arbete för läkare
I detta temanummer presenteras olika aspekter på diagnostiska fel och misstag och vad som kan göras för att förhindra dem, skriver Pelle Gustafson, medicinsk redaktör. (2 kommentarer)
Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit
I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår. (2 kommentarer)
Nya riktlinjer för handläggning av dyspepsi, H pylori och magsår
De nya nationella riktlinjerna för handläggning av dyspepsi, Helicobacter pylori och magsår kan spara resurser och besvär för yngre till förmån för patienter med prioriterat behov av gastroskopi. (11 kommentarer)
Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga
Under det senaste decenniet har antalet unga med könsdysfori som söker sjukvårdens insatser för könsbekräftande åtgärder ökat kraftigt. En minoritet (ca 20 procent) av barn <12 år med könsdysfori kommer att ha en kvarstående önskan om könsbekräftande åtgärder. (9 kommentarer)
Biologiska läkemedel etablerad terapi för barn med IBD i Sverige
I dag får ca 17 procent av barn med IBD i Sverige regelbundet behandling med biologiska läkemedel, främst infliximab. Användningen varierar dock kraftigt mellan olika barnkliniker. Biverkningar på kort sikt är framför allt olika typer av överkänslighetsreaktioner av läkemedlet. (2 kommentarer)
Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur
En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet. (1 kommentar)
