Förskrivning av warfarin efter strokevård visade på brister

Val av sekundärprofylax vid hjärninfarkt och förmaksflimmer kräver tydliga rutiner och riktlinjer på vårdavdelning. En Malmö-studie visade dock på begränsad dokumentation av warfarinbehandling vid utskrivning; behandlingen var dessutom minst utbredd bland personer över 80 år, trots högst strokerisk i denna patientgrupp.

Beslutsstöd gav bättre diagnostik och vård av barn med fetma

Betydligt fler barn med fetma i Västra Götaland blir diagnostiserad efter att ett webbaserat beslutsstöd introducerats.(1 kommentar)

Peripartum­kardiomyopati: fruktad diagnos som ofta missas

Orsaken till denna ovanliga form av hjärtsvikt tros vara omvandling av prolaktin till en kardiotoxisk variant. Behandling med bromokriptin har i en studie har visat goda resultat.(1 kommentar)

Bättre stöd till föräldrar vid ­familjecentraler

Data visar på fördelar med att organisera barnavårdscentralen som en del i en familjecentral, till exempel bättre förutsättningar för föräldrastöd, preventivt arbete och samverkan.

Substitutionsbehandling med drogfri kontraktsvård – så gick det

I ett behandlingsprogram för narkomaner kombinerades farmakologisk behandling med kontraktsvård inbegripande krav på drogfrihet och arbete/studier. Substitutionsprogrammet med buprenorfin visade efter 7 år högt kvarstannande, drogfrihet, låg överdödlighet samt god följsamhet.(2 kommentar)

Ökande antal svårt sjuka av grupp A-streptokocker

Antalet anmälda fall av invasiva infektioner av grupp A-streptokocker, till exempel nekrotiserande fasciit och streptokocktoxiskt chocksyndrom, var under 2012 det högsta sedan 2004, och ökningen har fortsatt 2013. Ökad vaksamhet krävs därför; klinisk anmälan och laboratorieanmälan enligt smittskyddslagen är viktig.(2 kommentar)

Systematisk klinisk bedömning av vikt vid läkemedelsgenomgångar

I artikeln beskrivs ett fall där patienten drabbades av stupor, skakningar och frånvaro-attacker. Vid läkemedelsgenomgång framgick att han behandlades regelbundet med 15 olika läkemedel. Symtomen bedömdes som läkemedelsbiverkningar.

Diabetes möjlig differential­diagnos vid blöjdermatit

Diabetes möjlig differential­diagnos vid blöjdermatit

Blöjdermatit är i dag ett ovanligt tillstånd. Vid oklar irritation i underlivet hos barn finns anledning att misstänka diabetesdebut.

Många hjärtinfarktpatienter har också diabetes

För att förbättra omhändertagandet av hjärtinfarktpatienter med glukosmetabola rubbningar startades i Malmö behandlingskonferenser med kardiolog, diabetolog och preventionssjuksköterska. Detta har resulterat i fler aktiva förändringar av diabetesbehandlingen och ett mer enhetligt omhändertagande.

Okänd folksjukdom som drabbar allt fler

Förekomsten av kronisk njursjukdom ökar i hela världen, och aktuella studier visar att över 10 procent av befolkningen i Asien, Europa, Australien och USA har tecken på kronisk njursjukdom i form av proteinuri och/eller nedsatt glomerulär filtration (GFR). Hos personer äldre än 65 år är andelen med njurpåverkan betydligt högre.  Eftersom aktuella epidemiologiska studier visar […]

Kronisk njursjukdom – ett ­folkhälsoproblem?

Njursjukdom har visats vara vanligare än vi tidigare trott, men medan många argumenterar för att åtgärder för tidig upptäckt och behandling bör sättas in, hävdar andra att de nya formlerna för uppskattning av eGFR överskattar omfattningen.

Dags för nya mått för diagnos och uppföljning av njursjukdom

Dagens analyser för diagnostisering och uppföljning av njursjukdom är föråldrade, och bör ersättas med nya som kan ge bättre diagnostisk precision.

Prevention och protektion vid ­diabetesnefropati

Behandling och optimering av risk-faktorer som förhöjt blodtryck, övervikt och rökning är viktigast för att förebygga diabetesnefropati.

Behandling av hypertoni vid kronisk njursjukdom

Blodtryckskontroll är viktig vid njursjukdom. Här presenteras aktuella rekommendationer och förslag om målblodtryck vid sjukdomens olika stadier och för njurtransplanterade patienter.

Otydligt om läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion

Stödet vid läkemedelsförskrivning till patienter med nedsatt njurfunktion måste bli bättre. Produktresuméerna saknar ofta information om hur njurfunktionen ska bedömas och doseringen anpassas.

Stor acceptans för regionalt vårdprogram i preventiv neurologi

Prevalens och incidens. I USA väckte resultaten från National health and nutrition examination survey stora rubriker, när man utifrån serumkreatininvärden fastslog att 11 procent av befolkningen, motsvarande 25 miljoner människor, hade kronisk njursjukdom (CKD, se Figur 1 för definition och stadieindelning) [1]. Orsakerna beskrevs huvudsakligen vara ökningen av hypertoni och diabetes mellitus typ 2 i befolkningen. […]

Nedsatt njurfunktion och hjärtinfarkt – en riskkombination

För en patient med nedsatt njurfunktion är insjuknande i en hjärtinfarkt mer riskfyllt med fler komplikatoner och högre dödlighet än för en patient med normal njurfunktion.

Vaskulär förkalkning: ett vanligt men förbisett tillstånd

Den epidemi av »åderförkalkning på riktigt« som man nu ser hos patienter med kronisk njursvikt har inte tagits på allvar. Inflammation, vitamin K-brist och warfarinbehandling tycks bidra till förkalkningsprocessen. 

Låg förekomst av bukaortaaneurysm i Stockholm

Screening av abdominellt aortaaneurysm (AAA) hos äldre män reducerar risken för letal aneurysmruptur och rekommenderas av SBU. Prevalensen av AAA är ca 1,4 procent hos 65-åriga män, varav ca 70 procent har små aneurysm vid diagnos.

ST-läkare vill se praktisk nytta av FoU-kurser

Två fokusgruppsintervjuer med ST-läkare från olika specialiteter visar att ST-läkare anser att det är viktigt att tillägna sig ett vetenskapligt kritiskt tänkande för att kunna granska sina egna behandlingsmetoder och bemöta patienternas frågor.