Psoriasis är mer än bara en hudsjukdom

Psoriasis anses numera vara en genetiskt förutbestämd kronisk inflammatorisk systemsjukdom. Måttlig till svår psoriasis är kopplad till ökad samsjuklighet, t ex metabola syndromet och kardiovaskulära sjukdomar. Måttlig till svår psoriasis kan dock i sig vara en oberoende riskfaktor för hjärt–kärlsjukdom.

Lätt att missa Waterhouse–Friderichsens syndrom, visar två fall

År 1911 beskrev Rupert Waterhouse ett fall där en åtta månader gammal pojke kom in till Royal United Hospital i Bath, England, med bilden av septisk chock. Gossen avled endast fyra timmar efter ankomsten. Obduktionen visade massiva bilaterala binjureblödningar [1]. År 1918 beskrev den danske pediatrikern Carl Friderichsen ett liknande fall, även detta med dödlig […]

Paracetamol­förgiftningar allt vanligare

Antalet fall av paracetamolförgiftning ökar oroväckande. Bland läkemedelsförgiftningar är frågor om paracetamolöverdoser de i särklass vanligaste i Giftinformationscentralens telefonjour. Under 2012 sjukhusbehandlades ca 1 500–2 000 personer för paracetamolöverdos. Nu krävs motåtgärder.(3 kommentar)

Steroider är ett växande problem på gymmen

Idrottens stundtals spektakulära dopningsskandaler har delvis skymt det ännu större problemet med den ökande användningen av dopningsmedel i samhället. Från 1980-talet har fokuseringen på idrottsproblemet med dopning mer och mer övergått till att handla om samhällsproblemet med dopning [1-3]. I mitten av 1980-talet ökade informationsinsatserna kring dopningen, och missbrukare av anabola steroider varnade för användning. […]

Fortfarande oklart om steroider framkallar eget beroende

Frågan om den beroendeframkallande effekten hos anabola androgena steroider har diskuterats i över två decennier. Många användare av anabola androgena steroider har rapporterat känslor av eufori i samband med sina kurer. När det påvisades att den opioida antagonisten naloxon kan framkalla abstinenssymtom som liknar dem som detekteras hos heroinberoende, drogs slutsatsen att anabola androgena steroider kan ge […]

Anabola androgena steroider vanligare i samhället än i idrotten

Analyser av anabola androgena steroider i kroppsvätskor började utföras på 1970-talet sedan det blivit känt att preparaten användes av idrottare i prestationshöjande syfte [1]. Under lång tid låg fokus på användningen inom elitidrotten. Senare uppmärksammades att preparaten även används inom motionsidrott, av kriminella och av patienter inom beroendevården. Dessutom finns fynd från hälsokontroller på arbetsplatser. […](1 kommentar)

Dopingjouren svarar på frågor, utbildar, nätverkar, forskar …

Dopingjouren har i snart 20 år gett råd till allmänheten i dopningsfrågor. Jouren är också en resurs i det nationella arbetet för att minska missbruket av dopningsmedel och dess skadeverkningar.

Dopning berör hela samhället

I detta nummer av Läkartidningen behandlas dopning i ett bredare perspektiv än det rent elitidrottsrelaterade. Med all sannolikhet är användning av dopningspreparat vida mer omfattande i samhället i stort än inom föreningsidrotten. Mot denna bakgrund stiftade riksdagen dopningslagen (SFS 2011:112) för över 20 år sedan.  Lagen omfattar syntetiska anabola androgena steroider, testosteron och dess derivat, […]

Därför vill 1943 års män arbeta vidare efter 65 års ålder

Viljan att fortsätta att arbeta efter 65 är starkt korrelerad med bland annat god hälsa, hög utbildning, att ha inflytande över arbetet och oro över för tidig penisonering.(2 kommentar)

Biobank kopplad till Swedeheart en resurs för framtida forskning

Erfarenheterna av att inom rutinvården och utan extra resurser samla in blodprov från hjärtinfarktpatienter beskrivs i en rapport från Uppsala. Dessa prov kopplas till kvalitetsregistret Swedeheart. 

Feokromo­cytom är en livshotande orsak till akut hjärtsvikt

Feokromocytom – en katekolaminproducerande tumör utgången från binjuremärgen – är en mångfasetterad sjukdom, som bör övervägas som differentialdiagnos vid oklara fall av hjärtsvikt.

AT-läkare lär sig inte tillräckligt om livsstilsfaktorer och hälsa

De flesta AT-läkare får inte mer än 4 timmars undervisning i frågor om alkohol, narkotika, dopning och tobak samt kost och motion, enligt en webbaserad enkät till landets AT-studierektorer.(3 kommentar)

Sverige har Nordens högsta aborttal

Tonårsaborterna minskar, men andelen upprepade aborter tenderar att öka; 40 procent av abortsökande kvinnor har tidigare genomgått en eller flera aborter. Upprepade aborter är associerade med socioekonomisk utsatthet, vilket bör uppmärksammas mer inom det förebyggande folkhälsoarbetet.(2 kommentar)

Hyperbar syrgasbehandling är effektiv vid fotsår hos diabetiker

Hyperbar syrgasbehandling är effektiv vid fotsår hos diabetiker

Nya studier har förändrat evidensläget vad gäller behandling av kroniska fotsår hos diabetiker. En HTA-analys visar att hyperbar syrgasbehandling ger nästan fördubblad andel utläkta fotsår jämfört med konventionell sårbehandling, men det finns fortfarande oklarhet vad gäller effekten på amputationsfrekvens och livskvalitet. (1 kommentar)

Testistorsion – fortfarande ett problem trots välkända risker

Vid en genomgång av anmälningar till Socialstyrelsen avseende missad diagnostik av testikeltorsion kan man notera flera återkommande brister och att flertalet av dessa allvarliga vårdskador varit undvikbara.(3 kommentar)

Kikhosta en risk för spädbarn

Medvetenheten om förekomsten av kikhosta måste öka. Uppfattningen att kikhosta har försvunnit i Sverige sedan kikhostevaccin introducerades stämmer inte. Den finns hos vuxna och drabbar även de allra minsta barnen som inte hunnit få något vaccin.

Ungas livsstil kan hejda psykisk ohälsa

I detta temanummer fokuserar vi på väsentliga levnadsvanor/livsstil och deras betydelse för ungdomars psykiska hälsa.  Forskning om livsstilsfrågor och hälsa är på snabb frammarsch. Våra levnadsvanor uppmärksammas alltmer i relation till både den fysiska och den psykiska hälsan.  Varje vecka kan vi i dagspress och fackpress läsa nya rön om hur hälsosamma levnadsvanor tycks kunna […](1 kommentar)

Ungas psykiska hälsa förbryllar forskare

Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar har undersökts och utretts i olika statliga utredningar under de senaste 30 åren. I Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) från 1981 rapporterades hur många i åldern 16–24 år som uppgav att de hade besvär av ängslan/oro eller ångest, sömnbesvär, huvudvärk eller nedstämdhet. Frekvensen jämfördes med uppgifterna i […]

Att äta sig frisk … eller sjuk – mat är centralt i vårt samhälle

Hur och vad vi äter kan ge upphov till kroppslig sjuklighet som hjärt–kärlsjukdom och diabetes. Men huruvida det kan ge upphov till psykisk sjukdom är inte lika väl undersökt, och hittills har inte lika tydliga samband kunnat påvisas. Om man äter för lite och hamnar i svält, blir man psykiskt påverkad, vilket hos en del […](1 kommentar)

Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett begrepp som inte har någon enkel enhetlig definition. I detta sammanhang åsyftas självskattade psykiska symtom som nedstämdhet, sömnstörningar, oro, ångest och lättare smärttillstånd, men man kan även avse sjukskrivningsorsak relaterad till stress och psykiatriska diagnoser. Psykisk hälsa har en vidare betydelse än enbart frånvaron av ohälsa. Det handlar bland annat om att […]