![Att tänka på vid neuroradiologisk diagnostik av gravida och ammande](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/08/Figur-1-23-103-WEBBpuff-550x280.jpg)
Att tänka på då neuroradiologisk diagnostik av gravida övervägs
Artikeln behandlar datortomografi, magnetkamera och kontrastmedel. Neuroradiologisk DT och MR utförs rutinmässigt på gravida, efter att remisserna bedömts ur ett berättigandeperspektiv. (1 kommentar)
![Att skapa psykologisk trygghet bland personalen i sjukvården](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/08/WPUFF_62060407-doctor-cardiologist-showing-heart-symbol-with-hand-love-550x276.jpg)
Att skapa psykologisk trygghet bland personalen i sjukvården
Det är viktigt att arbetsmiljön tillåter medarbetare att ta sociala risker utan att råka ut för negativa konsekvenser. Ett arbetsklimat med hög psykologisk trygghet hos sjukvårdspersonalen ger även förbättrade kliniska utfall för patienterna. (1 kommentar)
![Strukturerad kedja vid test för prostatacancer kortar ledtider](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/08/40926897-prostate-gland-male-reproductive-and-urinary-systems.jpg)
Strukturerad kedja vid test för prostatacancer kortar ledtider
Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans sjukhus använder sedan 2017 en modell för strukturerad och sammanhållen prostatacancerdiagnostik. Erfarenheter tyder på att modellen medför korta ledtider, hög precision i diagnostiken och god hälsoekonomi. (2 kommentarer)
![Evidensbaserad screening och diagnostik inom BUP](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/07/59129877-neurodiversity.jpg)
Så kan evidensbaserad screening och diagnostik inom BUP se ut
Evidensbaserad diagnostik är en förutsättning för evidensbaserad behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin, men har inte fått mycket uppmärksamhet. Ingen enskild metod är tillräcklig och utredningsarbete måste vila på uppgifter från olika informanter, till exempel patient och anhörig. Författarna till denna artikel visar hur nomogram kan användas som ett verktyg i diagnostiken av ADHD och depression. (11 kommentarer)
![Bilolycka ledde till två dödsfall](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/06/23-055_Figur-1-webbpuff-550x320.jpg)
Bilolycka ledde till två dödsfall
Fallet belyser vilka konsekvenser epileptiska anfall kan få under bilkörning och indirekt vilket stort ansvar läkare har vid handläggningen av patienter med övergående medvetanderubbningar. (4 kommentarer)
![Strukturerad återkoppling på ST-läkares kliniska färdigheter](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/06/55636147-businessman-hold-tablet-phone-concept-continuous-line.jpg)
Strukturerad återkoppling på ST-läkares kliniska färdigheter
Efter en kritisk SPUR-inspektion började hudkliniken vid Södersjukhuset arbeta mer systematiskt med bedömning och återkoppling för ST-läkare. Kontinuerlig observation, utbildning av handledarna och rutiner kring vilka färdigheter som ska bedömas var några av de åtgärder som genomfördes. (1 kommentar)
Regional variation i användningen av TTF vid glioblastom
![Regional variation i användningen av TTF vid glioblastombehandling](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/06/22158-Figur-1-190x176.jpg)
Patienter med glioblastom som behandlas med TTF, tumour treating fields, tycks ha en längre överlevnad jämfört med kontrollgrupper, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Det visar denna originalstudie, som också pekar på stora regionala variationer i användningen av behandlingen. (1 kommentar)
![Ovärdig vård i livets slutskede – verklighetens palliativa vård?](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2020/05/Äldre_MP_33053997-the-hand-of-the-woman-is-holding-mother-s-hand-that-1-550x269.jpg)
Ovärdig vård i livets slutskede – verklighetens palliativa vård?
I den vård som bedrivs när livet närmar sig sitt slut saknas ofta planering för vården i livets slutskede trots multisjuklighet och hög ålder, brytpunktssamtal eller informerande samtal med närstående samt dokumentation av patienters behov, önskemål eller prioriteringar under livets sista månader, enligt en retrospektiv journalgranskning. (2 kommentarer)
![Den nationella screeningen för kolorektalcancer – en översikt](https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/05/48168968-colorectal-cancer.jpg)
Den nationella screeningen för kolorektalcancer – en översikt
Samtliga regioner har nu inlett screening för kolorektalcancer i åldersgrupperna 60–74 år. Till hösten 2026 ska cirka 1,65 miljoner personer har fått inbjudan att delta. Screeningen beräknas minska mortaliteten i kolorektalcancer med minst 300 fall per år. (2 kommentarer)