Ungas livsstil kan hejda psykisk ohälsa

I detta temanummer fokuserar vi på väsentliga levnadsvanor/livsstil och deras betydelse för ungdomars psykiska hälsa.  Forskning om livsstilsfrågor och hälsa är på snabb frammarsch. Våra levnadsvanor uppmärksammas alltmer i relation till både den fysiska och den psykiska hälsan.  Varje vecka kan vi i dagspress och fackpress läsa nya rön om hur hälsosamma levnadsvanor tycks kunna […](1 kommentar)

Ungas psykiska hälsa förbryllar forskare

Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar har undersökts och utretts i olika statliga utredningar under de senaste 30 åren. I Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) från 1981 rapporterades hur många i åldern 16–24 år som uppgav att de hade besvär av ängslan/oro eller ångest, sömnbesvär, huvudvärk eller nedstämdhet. Frekvensen jämfördes med uppgifterna i […]

Att äta sig frisk … eller sjuk – mat är centralt i vårt samhälle

Hur och vad vi äter kan ge upphov till kroppslig sjuklighet som hjärt–kärlsjukdom och diabetes. Men huruvida det kan ge upphov till psykisk sjukdom är inte lika väl undersökt, och hittills har inte lika tydliga samband kunnat påvisas. Om man äter för lite och hamnar i svält, blir man psykiskt påverkad, vilket hos en del […](1 kommentar)

Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett begrepp som inte har någon enkel enhetlig definition. I detta sammanhang åsyftas självskattade psykiska symtom som nedstämdhet, sömnstörningar, oro, ångest och lättare smärttillstånd, men man kan även avse sjukskrivningsorsak relaterad till stress och psykiatriska diagnoser. Psykisk hälsa har en vidare betydelse än enbart frånvaron av ohälsa. Det handlar bland annat om att […]

Ungas sömn ofta en fråga om livsstil –men inte alltid

Inom barn- och ungdomspsykiatrin är sömnproblem ofta en del av patienternas psykiska ohälsa, och många söker primärt för sömnproblem.

Psykisk ohälsa och alkohol har en nära koppling

Allt sedan 1990-talets ekonomiska kris har ungas psykiska hälsa fått stor uppmärksamhet i medierna. Återkommande larmrapporter har gett näring åt en mediebild av att allt fler unga mår allt sämre [1]. Slutsatserna från Kungl Vetenskapsakademiens state of the science-konferens i april 2010 om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa klargör kunskapsläget: »Panelens bedömning är […]

Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5

Patologiskt samlande är svårigheter att göra sig av med saker på grund av ett upplevt behov att behålla dem och obehag förknippat med att göra sig av med dem. Tillståndet är svårbehandlat, men vissa lovande resultat finns med läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. 

Sämre läkemedelsbehandling med många förskrivande läkare

Många förskrivande läkare per patient försämrar kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling och ökar riskerna för patienterna.(3 kommentar)

Angeläget med generösare provtagning för hepatit C efter blodtransfusion

Landstingen har inte lyckats spåra alla som kan ha smittats som spädbarn före 1992.(1 kommentar)

Snabbspår vid lungcancer gav halverad utredningstid

  Långa väntetider inom lungcancersjukvården är ett problem. Snabbspår Karolinska är ett försök att förkorta tiderna.   

Hypertyreos inducerad av jodkontrast­medel är svårbehandlad

Tre fall beskrivs av hypertyreos efter röntgenundersökning med jodkontrastmedel i utredning av tumörsjukdom. Behandlingen av tumörsjukdomen fördröjdes 2 månader i två av fallen. Fallen illustrerar att jodinducerad hypertyreos kan vara svårbehandlad.(1 kommentar)

Metylfenidat och kannabinoider kan ha en plats i palliativ vård

Ett flertal studier visar på god effekt av metylfenidat vid cancerrelaterad trötthet. Än så länge finns endast en välgjord klinisk studie som visar att kannabinoider kan ha måttlig effekt vid opioidresistent cancersmärta. Kannabinoider har dock andra potentiellt positiva effekter inom palliation.(6 kommentar)

Vaskulärt ultraljud vid stroke

Denna artikel är en översikt över vad vi i dag känner till om ultraljudets användbarhet och begränsning inom strokesjukvården, med fokus på patienter med karotisstenos.

Karbapenemresistenta Escherichia coli finns nu i Sverige

Karbapenemresistenta Escherichia coli har blivit allt vanligare utomlands. Stammar som producerar NDM-1 uppfattas som ett stort hot, eftersom de är multiresistenta och ökar snabbt globalt. Det första kända fallet av sepsis med NDM-1-producerande E coli i Sverige presenteras nu.(3 kommentar)

Äldre har fått fler hälsoproblem, men klarar vardagen bättre

Under perioden 1992–2011 har problem med värk, psykologiska besvär och nedsatt mobilitet ökat och lungfunktionen försämrats i de äldsta åldersgrupperna. 

Ökad dödlighet hos unga kvinnor med personlighetsstörning

Ungefär var femte kvinna i åldrarna 18–34 år som avlidit till följd av självmord har vårdats för personlighetsstörning inom en femårsperiod.(1 kommentar)

Nya behandlingsmöjligheter vid vaskulärt Ehlers–Danlos syndrom

Vaskulärt Ehlers–Danlos syndrom (VED) är en mycket ovanlig, autosomalt dominant nedärvd, sjukdom. Behandling behöver ofta inledas omgående, men kontakt bör tas med ett center med erfarenhet av att behandla detta farliga och ovanliga tillstånd.

Kritiskt sjuk inneliggande patient måste få hjälp i tid

Skattningsskalan MEWS finns på de flesta svenska sjukhus för värdering av vitala parametrar. Tjugoen anmälningar (19 enligt lex Maria) rörande patienter som blivit kritiskt sjuka under inneliggande vård har granskats. Bristfällig registrering av vitala parametrar förelåg i 18 ärenden, varav helt uteblivna i 2.

Toxisk hepatit sannolikt utlöst av dalteparin

En man med alfa-1-antitrypsinbrist behandlades med dalteparin på grund av tromboflebit. Efter en månad noterades ikterus och derangerade levervärden, och leverbiopsi visade kolestas och toxisk hepatit.

Man ska lyssna på patienten

Vid hjärtsvikt kan vikten av att identifiera bakomliggande orsak aldrig nog betonas. Detta illustreras i en beskrivning av ett fall där en ovanlig grund till hjärtsvikt upptäcktes först efter 40 år.