Denna webbplats vänder sig till läkare
Individualiserad behandling vid ovarialcancer kan bli möjlig

Individualiserad behandling vid ovarialcancer kan bli möjlig

Flera forskningsgenombrott öppnar nu för individualiserad behandling vid epitelial ovarialcancer. Det gäller till exempel angiogeneshämmare och PARP-hämmare, som är nya läkemedel riktade mot specifika målceller.

Ovarialcancer är på många sätt en heterogen sjukdom

Ovarialcancer är på många sätt en heterogen sjukdom

Ovarialcancer är egentligen fem olika cancersjukdomar, där höggradigt seröst adenokarcinom står för 70 procent av alla fall. Ärftlighet är den största riskfaktorn, medan bland annat barnafödsel, amning och p-piller kan skydda.

Paradigmskifte för gynekologisk cancer

Med ökad förståelse för bakomliggande mekanismer har ett genombrott skett vad gäller behandling och förståelse av gynekologisk cancer. I år godkändes den första målriktade behandlingen vid gynekologisk cancer, och därmed blir individualiserad behandling en realitet. 

Hopp om förbättring av överlevnad i ovarialcancer

Hopp om förbättring av överlevnad i ovarialcancer

Överlevnaden i ovarialcancer är relativt hög i Sverige, men på en låg nivå. Benägenhet att söka vård, tillgång till vårdgivare och sammanhållen organisation kan påverka överlevnaden. Framöver finns hopp om skräddarsydda behandlingar.

Cervixcancer en klinisk utmaning

Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Och i Sverige fortfarande en klinisk utmaning, med stor risk för biverkan av behandling och behov av effektivare terapi vid spridd sjukdom. (1 kommentar)

Allt bättre diagnostik och behandling vid endometriecancer

Handläggningen av patienter med endometriecancer har förändrats under de senaste åren. Bland annat har ett nationellt vårdprogram införts och diagnostik och behandling vässats. Prognosen är god med 85 procents 5-årsöverlevnad.

Tidig och individualiserad cancerrehabilitering viktig

Rehabilitering i samband med gynekologisk cancer har stor betydelse för kvinnans fortsatta livskvalitet. Viktigt är att alla patienter och närstående får tillgång till rehabilitering utifrån sina behov och förutsättningar.

Primär aldosteronism är en under­diagnostiserad orsak till hypertoni

Screening för primär aldosteronism är enkel med aldosteron/reninkvot i plasma. Screening kan göras under pågående läkemedelsbehandling för hypertoni, dock aldrig under behandling med mineralkortikoidreceptorantagonister eller amilorid. Behandlingen är effektiv och består av minimalinvasiv binjurekirurgi eller specifik medicinsk behandling.

Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

Arbetsmiljön i Sverige kan fortfarande innebära en risk för stendammslunga. Risken förbyggs bäst genom noggrann kontroll av dammhalterna. (1 kommentar)

Spontan kranskärls­dissektion kan orsaka akut koronart syndrom

Spontan kranskärlsdissektion är en icke-traumatisk skada som uppstår i kärlväggen genom dissektion i intima eller blödning i media. Tillståndet drabbar framför allt kvinnor och är en ovanlig orsak till akuta koronara syndrom. Orsakerna är multifaktoriella, och spontan läkning förekommer i hög grad.

Fetma under graviditet ökar risken för både kvinna och barn

Fetma under graviditet ökar risken för både kvinna och barn

Fetma hos en gravid kvinna innebär ökad risk för missbildning hos fostret och för gestationsdiabetes, preeklampsi, prematur förlossning och intrauterin fosterdöd. Öppningsskedet under förlossningen är förlängt hos kvinnor med BMI >30, men krystskedet är snabbt. (3 kommentarer)

Skillnader i vård av patienter med typ 1- och typ 2-hjärtinfarkt

Hur typ 2-hjärtinfarkt behandlas i klinisk praxis i Sverige i dag är okänt och riktlinjer saknas helt. I en studie undersöktes förekomst av typ 2-hjärtinfarkt samt skillnader mellan typ 2- och typ 1-hjärtinfarkt vad gäller bakgrundskaraktäristik och behandling.

Brugadas syndrom – sällsynt orsak till synkope och plötslig död

Brugadas syndrom – sällsynt orsak till synkope och plötslig död

Så sent som 1992 beskrevs Brugadas syndrom, ett tillstånd med EKG-avvikelser och ökad risk för synkope och plötslig död. ICD, implanterbar defibrillator, är idag den enda beprövade behandlingsmöjligheten.

Personer med reumatoid artrit bör uppmanas till fysisk aktivitet

Många personer med reumatoid artrit har nedsatt rörlighet, muskelfunktion och kondition. Symtomen leder ofta till otillräcklig fysisk aktivitet, men många kan förbättra sin kondition och muskelstyrka utan att sjukdomen förvärras.

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Regelbunden fysisk aktivitet bör definitivt ingå i behandlingsrekommendationerna vid hypertoni. Särskilt aerob träning har visats sänka blodtrycket. Varje patients riskprofil måste dock bedömas så att man hittar rätt träningsintensitet.

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Fysisk aktivitet har dokumenterad effekt vid depression. Effekten är lika god som effekten av antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression. Dessutom är fysisk aktivitet i stort biverkningsfri. (6 kommentarer)

Att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården

För att hjälpa en person till hälsobringande fysisk aktivitet är det viktigt att först bedöma på vilken aktivitetsnivå personen befinner sig för att sedan utvärdera hur en eventuell rekommenderad intervention påverkat den fysiska aktiviteten.

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Alla vuxna rekommenderas fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan och minst av måttlig intensitet. Högre dos kan ge ytterligare hälsovinster. Långvarigt stillasittande bör undvikas.

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

 Vältränade överviktiga har mindre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och förtida död än otränade normalviktiga. (2 kommentarer)

Träning vid kronisk hjärtsvikt för att förbättra livskvaliteten

Varje år insjuknar 20 000–30 000 nya personer i kronisk hjärtsvikt. De typiska symtomen är andfåddhet och extrem trötthet. Alla personer med stabil kronisk hjärtsvikt ska erbjudas fysisk träning. (1 kommentar)