Denna webbplats vänder sig till läkare
NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

De initiala symtomen vid NMDAR-encefalit är neuropsykiatriska och kan misstolkas som någon ren psykiatrisk sjukdom. Kännedom om tillståndet, som kan vara livshotande, och korrekt diagnostik är nödvändigt för att orsaksinriktad behandling ska kunna initieras.

Perkutan koronarintervention kan göras polikliniskt

Poliklinisk perkutan koronarintervention tycks vara en patientsäker metod, förutsatt att ingreppet var okomplicerat och icke-omfattande, punktionen gjordes i radialisartären och punktionsstället var utan blödning efter 6 timmar samt att patienten mådde bra, enligt en studie vid kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

ACG-modell kan förutsäga vilka som blir högkonsumenter av sjukvård

ACG-modellen (ett sammanvägt mått av diagnoser, ålder och kön) kan generera en lista per vårdcentral med de individer modellen identifierar vara i riskzon för stort framtida behov av sjukvård. Därmed kan vårdcentralerna optimera vården av dessa patienter. (1 kommentar)

Biomimetik – att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom

Biomimetik – att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom

Genom att studera hur till exempel björnar, kolibrier, sälar, pytonormar och nakenråttor anpassat sig till extrema situationer kan värdefull ny medicinsk kunskap vinnas. Detta kan leda till bättre förståelse för hur människor kan skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.

Järntillskott rekommenderas vid renal anemi

Såväl internationella som europeiska riktlinjer rekommenderar järntillskott vid renal anemi, en vanlig följd av kronisk njursvikt. Patienter som inte är i dialys kan i första hand få oralt järn. För patienter i dialys krävs intravenös behandling.

Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt

Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt

Vi vet nu väsentligt mer än för några år sedan om hur patienter med järnbrist – med eller utan anemi – vid kronisk hjärtsvikt ska behandlas. (1 kommentar)

Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården

Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården

Järnbrist kan medföra flera symtom och påverka många av de kroniska sjukdomar som det är primärvårdens huvuduppgift att sköta. Man ska också ha i minnet att järnbrist inte är en sjukdom i sig utan ska medföra att man försöker fastställa orsaken. (2 kommentarer)

Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem

Järnbrist och järnbristanemi är inga självständiga sjukdomar, och man ska alltid leta efter bakomliggande orsaker. Järnbristen behandlas i första hand peroralt med målet att normalisera hemoglobinnivån och fylla på järndepåerna.

Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom

Effekter av kronisk inflammation och gastrointestinala blödningar till följd av NSAID-behandling bidrar till att patienter med reumatiska sjukdomar ofta utvecklar anemi.

Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist

Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist

Anemi är den vanligaste extraintestinala komplikationen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Ofta behövs substitution med järn – peroralt eller intravenöst – eftersom anemin oftast är orsakad av järnbrist. 

Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott

Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott

Gynekologiska–obstetriska tillstånd som menstruation, graviditet och amning ger kvinnor ökad risk för blodbrist. Globalt sett beräknas ungefär var tredje kvinna vara anemisk.

Vanligt tillstånd som inte får negligeras

Järn är ett essentiellt mineral. Utan tillräckligt med järn fungerar inte kroppens enzymsystem, till exempel energiomsättning och syrgastransport. Järnbrist måste därför utredas och behandlas – peroralt eller intravenöst.

God långtidsöverlevnad efter ECMO-behandling

God långtidsöverlevnad efter ECMO-behandling

Överlevnaden efter ECMO-vård är generellt sett god på både kort och lång sikt. En studie från Karolinska där 217 patienter följts under lång tid visar att 91 procent av dem som överlevt de första 90 dagarna efter ECMO-behandling levde 5 år senare.

Hjärtamyloidos – tänkbar genes vid oklar diastolisk hjärtsvikt

Hjärtamyloidos – tänkbar genes vid oklar diastolisk hjärtsvikt

Primär amyloidos är en sällsynt sjukdom som innebär proteininlagring i ett eller flera organ. Amyloidosengagemang av hjärtat drabbar ca 50 procent av patienterna, vilket är förenat med mycket kort överlevnad. Behandlingen bör riktas mot att med diuretika och kemoterapi avlasta ödem. 

Sicklecellanemi ger skiftande symtombild och hög morbiditet

Sicklecellanemi ger skiftande symtombild och hög morbiditet

Sicklecellanemi är en livshotande sjukdom och världens vanligaste genetiska sjukdom. Även om merparten av individer med sicklecellanemi lever i Afrika, har sjukdomen i och med migration blivit vanligare på andra ställen runt om i världen. (1 kommentar)

Kvadrikuspid aortaklaff bifynd vid ekokardiografi

Kvadrikuspid aortaklaff bifynd vid ekokardiografi

En aortaklaff med fyra kuspar upptäcktes vid en ekokardiografisk undersökning i Örebro. Det är en mycket sällsynt variant av aortaklaff som kan kräva uppföljning.

Intraosseös provtagning kan vara värdefull i akuta lägen

Studier tyder på att analyser av hemoglobin, natrium, kalium, klorider och glukos från intraosseösa prov ger resultat som överensstämmer relativt bra med dem från venösa eller arteriella prov, medan det är betydande skillnader för leukocyter och trombocyter. (2 kommentarer)

PCSK9-hämning – en ny era i kolesterolbehandlingen

Tre monoklonala humana antikroppar mot PCSK9 är under utprövning i Sverige och internationellt. Subkutana injektioner av dessa med 2–4 veckors intervall sänker LDL-kolesterol med 60–70 procent. Biverkningarna är få.

Läkarens olika roller och ansvar för patientens läkemedelslista

Ansvaret för ordinationer kan tolkas på olika sätt av olika förskrivande läkare. I en modell beskrivs att en läkare vid ett och samma patient–läkarmöte kan ha skilda roller för olika läkemedel hos en patient. (2 kommentarer)

Kvalitetsregister för gallstens­kirurgi har förbättrat vården

Kvalitetsregister för gallstens­kirurgi har förbättrat vården

Kvalitetsregistret GallRiks har funnits i 10 år och har hög täckningsgrad. Hittills genomförda studier utifrån registret visar att handläggningen av patienter som opereras för gallsten i Sverige har förbättrats.