Denna webbplats vänder sig till läkare

Aortastentgraft ingen kontra­indikation för undersökning med MR

Aortastentgraft ingen kontra­indikation för undersökning med MR

Det reella problemet med ett stentgraft är inte risken för att skada patienten utan de bildartefakter som uppstår vid MR-undersökningen och som skiljer sig mellan olika metaller.

Kommer vi att strålbehandla fler eller färre patienter med rektalcancer?

Kommer vi att strålbehandla fler eller färre patienter med rektalcancer?

Värdet av preoperativ strålning för vissa individer med rektalcancer med medelstor recidivrisk kan ifrågasättas, vilket kan innebära att färre strålbehandlas. Små tumörer kan i vissa fall reagera så gynnsamt på strålning att en operation kan undvikas; detta kan innebära att dessa patienter strålbehandlas i större omfattning.

Fosfattillsatser i livsmedel en möjlig folkhälsorisk

Fosfattillsatser i livsmedel en möjlig folkhälsorisk

Högt fosfat kan leda till hjärt–kärlsjukdom genom flera mekanismer. Det vore därför bra för folkhälsan om mängden tillsatt fosfat i livsmedel minskas. Ett första steg är att kräva tydlig märkning av alla livsmedel. (1 kommentar)

Nöjdare patienter … personalen tycker att det blivit sämre

Enkätundersökningar tyder på att patienterna i Kronoberg var mer nöjda med primärvården efter tre år med vårdval. Små vårdcentraler hade genomgående nöjdare patienter. Personalen upplevde dock en försämring avseende stämning, arbetsbelastning och förutsättningar att ge god vård.

Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi

Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi

Många elektiva ingrepp i knä, höft och rygg görs på indikationen långvarig smärta, men många patienter har problem med kvarstående postoperativ smärta. Artikeln belyser riskfaktorerna för sådan smärta och möjligheterna till intervention.  (2 kommentarer)

Möjliga organdonatorer missas på landsortssjukhus

En studie från Mora visar att antalet donatorer skulle kunna öka med ett mer strukturerat omhändertagande av patienterna redan i akutskedet.

Snabbspår har fördelar vid elektiv gynekologisk kirurgi

Det finns övertygande stöd för att snabbspårskonceptet ska användas inom elektiv benign gynekologisk kirurgi. Den postoperativa återhämtningen förbättras och påskyndas. 

Blödning och kirurgi vid behandling med nya perorala antikoagulantia

Blödning hos patienter som behandlas med nya perorala antikoagulantia kan vara svår att hantera. Ett förslag till handläggning presenteras.

Patientnära analyser används inte enhetligt i primärvården

Omfattningen av den patientnära laboratorieverksamheten i dagens svenska primärvård har kartlagts i en enkätstudie. Jämfört med data som publicerades för 20 år sedan har volymen av patientnära analyser ökat, framför allt på grund av den nya analysen CRP. 

Svenskt samarbete för genomiska analyser av bröstcancervävnad

Genom systematisk insamling av vävnad och genomiska analyser är målet för nätverket SCAN-B att identifera och studera nya biomarkörer – till gagn för framtidens bröstcancerpatienter. 

Diabetes­ögonsjukvård i förändring: ett stickprovs betydelse

Stickprovsundersökningar har inte bekräftat oron för att nya och resurskrävande behandlingsmöjligheter vid synhotande diabetesretinopati skulle innebära längre väntetider för övrig ögonsjukvård. 

Från barnklinik till vuxenklinik via specialmottagning

Att föra över kroniskt sjuka barn från barn- till vuxenklinik är ofta komplicerat. En särskild överföringsmodell beskrivs som gett bra resultat för HIV-positiva ungdomar.

Anhörigas insatser efter stroke är omfattande och ofta livslånga

Konsekvenserna för anhöriga till närstående som insjuknat i stroke beskrivs i en studie, baserad på Riks-Strokes enkäter som besvarats av drygt 11 000 anhöriga. 

2,4-dinitro­fenol – ett dödligt bantningsmedel

2,4-dinitrofenol (DNP) – ett farligt och historiskt väl känt bantningspreparat – finns nu till försäljning på internet. Tre dödsfall efter intag av DNP har rapporteras i Sverige de senaste åren. En fallrapport visar de differentialdiagnostiska svårigheterna och ger förslag till behandling.  (3 kommentarer)

Dags för en modern syn på artros

Artros är en folksjukdom. I Sverige har var fjärde person äldre än 45 år läkardiagnostiserad artros, och förekomsten ökar med ökande antal överviktiga och äldre. Ändå har bara hälften av dem med knäsmärta och artros sökt vård under de senaste 5 åren. Även globalt är artros en tung sjukdomsbörda: mätt som »years lived with disability« […]

Bättre omhändertagande av patienter med artros, BOA

Genom bättre omhändertagande av patienter med artros erbjuds patienter artrosskola som leds av sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvård. 

Träning är en grundsten i behandlingen

Träning är en grundsten i behandlingen

Fysisk träning minskar ledsmärta och förbättrar ledfunktion hos patienter med artros. Artospatienter bör därför få recept på träning. Men det gäller att skriva receptet rätt – träningen måste vara anpassad och ledd av sjukgymnast. (3 kommentarer)

Primärvården har en nyckelroll för tidig diagnos och uppföljning

Tidig diagnos av knä- och höftartros och primärvårdens insatser – handledd träning, test av benstyrka, funktion och kondition, FaR, uppföljning med specifika frågeformulär och hjälp med viktnedgång – kan göra stor skillnad för patienten.

Artros efter allvarlig ledskada – stort behov av fler studier

Främre korsbandsskada och meniskskada har stark koppling till artros. Orsakssambandet är dock inte klarlagt, och behandling av den akuta skadan minskar inte nödvändigtvis risken för framtida artros.

Möjligt samband mellan artros och kardiovaskulär sjukdom

Möjligt samband mellan artros och kardiovaskulär sjukdom

Det tycks finnas en viss förhöjd risk för kardiovaskulär sjukdom vid artros. I läkemedelsbehandlingen är det viktigt att väga nyttan mot risken med NSAID, speciellt hos äldre med kardiovaskulära riskfaktorer. (1 kommentar)