Denna webbplats vänder sig till läkare

Ämneslista som kognitivt stöd gav utförligare uppgifter om droganvändning

Den snabba ökningen av nya droger, skademekanismer och missbruksmönster ökar kraven på mer precis droganamnes. I studien jämförs traditionell anamnesupptagning med kartläggning med hjälp av en ämneslista som omfattar kända missbrukspreparat.

Det går att minska D-interaktioner

För att se om antalet D-interaktioner kunde minskas ombads allmänläkare i Landstinget Kronoberg i ett brev att ompröva behandlingen och besvara en enkät. Acceptansen för att vidta en åtgärd var hög.

Tidigare kejsarsnitt ökar risken för svåra graviditetskomplikationer

Ökande kejsarsnittsfrekvens gör att allvarliga komplikationer som inträffar efter upprepade kejsarsnitt blir allt vanligare. Det är viktigt att i förebyggande syfte hjälpa kvinnor att välja vaginal förlossning om ingen medicinsk indikation för kejsarsnitt föreligger. (1 kommentar)

Hemolytisk anemi orsakad av glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist

Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist är den vanligaste medfödda enzymdefekten och kan ge episoder av hemolytisk anemi. Ett fall beskrivs där upprepade enzymbestämningar krävdes för att ställa diagnosen och där utlösande faktor troligen var intag av favabönor. (2 kommentarer)

Akut appendicit ger få anmälningar om skada

Anmälda patientskador till Patientförsäkringen LÖF för handläggning av appendicit är få – ca 50 per år per 10 000 appendektomier. Antalet anmälningar borde dock kunna bli ännu färre, visar en analys av LÖF-material. (2 kommentarer)

Strukturell hjärnavbildning kan förbättra diagnostiken vid demens

Strukturell hjärnavbildning kan förbättra diagnostiken vid demens

Kunskapen kring demenssjukdomar har ökat, inte minst då det gäller avbildande metoder. Denna kunskap har dock inte fullt ut implementerats i det kliniska radiologiska rutinarbetet. Artikeln är ett förslag till kliniskt användbara bedömningsinstrument för utvärdering av hjärnförändringar vid de vanligaste demenssjukdomarna.

Supragastrisk rapning – svårt handikapp som kan behandlas

Handikappande rapning utan andra symtom är sannolikt supragastrisk rapning – en beteenderubbning. Logopedisk behandling kan vara framgångsrik, visar en fallbeskrivning.

Oväntat få fynd av tuberkulos hos utlands­födda gravida

Bland 208 gravida utlandsfödda kvinnor var det i en studie från Skåne år 2011 ingen som hade aktiv sjukdom, och bara 4,5 procent hade latent tuberkulos.

Självadministrerat remifentanil vid förlossning

Självadministrerat remifentanil vid förlossning

Remifentanil är en kortverkande opioid, som prövades på 20 kvinnor som av medicinska skäl inte kunde erbjudas epidural analgesi. Inga negativa effekter på förlossningens förlopp eller barnets tillstånd noterades. (3 kommentarer)

Alltför få oklara dödsfall bland barn utreds i Sverige

Dödsfallsutredningar av barn görs bara när det finns ett samband med brott. För att skydda utsatta barn i Sverige borde även fall av misstänkt misshandel eller omsorgssvikt ingå i utredningarna, med de engelska »serious case reviews« som förlaga.

Två barn i varje skolklass med 7-åringar lider av enures

Sängvätning (enures) är ett vanligt hälsoproblem hos barn; prevalensen är ca 10 procent av 7-åringar. Obehandlat kan tillståndet få negativa psykologiska konsekvenser. Skolhälsovården har en nyckelroll. En enkät visar att förbättringar behövs.

Klusterhuvudvärk kan vara förknippad med bakomliggande sjukdom

Kluster- eller Hortons huvudvärk är en primär huvudvärk, men det kan finnas en bakomliggande lesion. Frågan om när neuroradiologisk utredning är indicerad diskuteras. (2 kommentarer)

Exosomen – intercellulär signalbärare med framtids­potential

Exosomen – intercellulär signalbärare med framtids­potential

Exosomer frisätts från kroppens alla celler. De utgör ett nyupptäckt intercellulärt signalsystem, som kan ge nya diagnostiska och terapeutiska möjligheter. Välstuderade områden är immunologi, inflammation och allergi med applikation inom bl a cancervård, urologi och kardiologi.

Psykisk sjukdom hos äldre vanligare än demens

Äldre med psykisk sjukdom har dålig prognos och ökad risk att insjukna i somatiska sjukdomar. De flesta psykiska sjukdomarna hos äldre är behandlingsbara men kan kräva stor kunskap om såväl sjukdomarna som behandlingsstrategier.

Modern demensvård på gång tack vare nationella riktlinjer

Med Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens gick startskottet år 2010 för utveckling av en modern demensvård. Samverkan primärvård–specialistvård och landsting–kommun/privatvård är grunden för att sätta patienten i fokus.

Äldres läkemedels­behandling måste bli säkrare

Läkemedelsbehandlingen av äldre är omfattande och ibland riskabel vad gäller biverkningar, följsamhet och interaktioner. Med dagens fragmentiserade vård är det viktigt att finns någon som har en helhetsbild av en patients totala förskrivning.

Aktivitet och rehabilitering kan ge hälsosamt åldrande

Äldre behöver – precis som alla andra – känna gemenskap, delaktighet och mening. Detta kan i sig vara hälsofrämjande. Men att utveckla bra aktiviteter för äldre kräver rätt kompetens och rätt resurser. Dit har dagens äldreomsorg en bit kvar.

Vanligt att kommunalt bistånd till äldre rör nutrition

För ungefär hälften av de personer över 65 år som hade kommunalt bistånd för vård och omsorginsatser var biståndsbesluten relaterade till mat, måltider eller nutrition. Det visar en punktprevalensstudie i Örebro kommun.

Kompetensen måste höjas på särskilda boenden för äldre

Nästan alla artiklar inom äldreområdet inleds med fakta om att den åldrande befolkningen i framtiden kommer att ställa allt högre krav på vård och omsorg. Sanningen är att vi i Sverige redan nu är i en situation där vi inte har tillräckliga resurser för att ge den äldre befolkningen en vård och omsorg av hög […] (4 kommentarer)

Palliativ vård – på väg mot en ökad kunskapsbas

Palliativ vård – på väg mot en ökad kunskapsbas

Av de som dog i Sverige under år 2011 var 87 procent 65 år eller äldre och 71 procent 75 år eller äldre [1]. Detta innebär att allt fler personer med kroniska sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga och multisjuklighet kommer att behöva palliativ vård. I de högre åldersgrupperna ökar hjärt–kärlsjukdomar som dödsorsak, samtidigt som cancerdödligheten minskar. Det […]