Figur 1. Uppdaterade riktlinjer för handläggning av vuxna patienter med minimala, lätta och medelsvåra skallskador. GCS =  Glasgow coma scale; RLS = Reaction level scale.

Scandinavian Neurotrauma Committee (SNC) publicerade år 2000 evidensbaserade riktlinjer för handläggning av minimala, lätta och medelsvåra skallskador [1]. Riktlinjerna används i stora delar av de nordiska länderna [2] och ger rekommendationer för diagnostik med datortomografi (DT) och inläggning för observation på sjukhus. Trots att extern och oberoende validering har visat att de fungerar bra jämfört med andra publicerade riktlinjer [3, 4], har de varit svåra att följa i praktiken [5, 6]. 

En av de vanligaste orsakerna till avvikelser från rekommendationerna är att de kan leda till onödiga DT-undersökningar av patienter med minimal skallskada [6].

Oro för ökad användning av DT-undersökningar

Nordiska strålskyddsmyndigheter har nyligen uttryckt oro över den ökande användningen av DT-undersökningar och menar att 20–75 procent av alla DT-undersökningar kan vara onödiga [7]. Joniserande strålning är en känd riskfaktor för cancer, och flera studier har pekat på ett samband mellan DT och utveckling av cancer [8-10], särskilt hos barn [11-15]. 

Det är därför önskvärt att minska användningen av DT-undersökningar, t ex efter mindre skallskador. Samtidigt har DT varit förstahandsval efter skallskada, eftersom metoden är minst lika säker som och dessutom billigare än inläggning för observation.

Nya, evidensbaserade riktlinjer

SNC har nyligen publicerat uppdaterade riktlinjer för handläggning av vuxna patienter med minimala, lätta och medelsvåra skallskador (Figur 1) [16] och arbetar nu på liknande riktlinjer för barn. De publicerade riktlinjerna är evidensbaserade och framtagna enligt systemen Appraisal of guidelines for research and evaluation (AGREE) II [17] och Grading of recommendations assessment, development and evaluation (GRADE) [18]. En systematisk granskning enligt Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses (PRISMA) [19] ligger till grund för arbetet. 

Evidensgraderingen och kvalitetsbedömningen gjordes med Quality assessment of diagnostic accuracy studies (QUADAS) [20] och Centre of Evidence-Based Medicine (CEBM) quality ratings [21]. I de fall då tillräckligt god evidens saknades, exempelvis rörande observationsrutiner, grundades rekommendationerna på konsensus inom arbetsgruppen.

De slutliga riktlinjerna omfattar tidig handläggning av vuxna med skallskada, inkluderande vilka patienter som ska genomgå DT-undersökning och läggas in för observation samt rekommendationer gällande uppföljande DT-undersökning. 

Det fanns bra evidens för att inkludera serumnivåer av biomarkören S100B som screeningprov inför eventuell vidare utredning med DT-undersökning hos vissa patienter med lätt skallskada. 

För detaljerad metodologi och omfattande evidenstabeller hänvisas till ursprungsartikeln [16].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Olga Calcagnile, Halmstad, Louis Riddez, Stockholm, och Per Wihlborg, Malmö, har bidragit till artikelns tillkomst.