Nya svenska diagnoskoder för bipolär sjukdom typ 2

Personer med bipolär sjukdom drabbas av återkommande kraftiga förskjutningar i stämningsläge och aktivitetsnivå. Perioder med sänkt stämningsläge (depression) varvas med perioder med förhöjt stämningsläge (mani eller hypomani). Dessemellan har patienterna perioder med neutralt stämningsläge som kallas eutymi. Sjukdomen debuterar i ung vuxen ålder, är i princip livslång och förekommer hos omkring 1,5 procent av befolkningen (beroende på definition).

Bipolära syndrom delas upp i typ 1, typ 2 och and­ra specificerade eller ospecificerade tillstånd. Vid bipolär sjukdom typ 1 har patienten drabbats av minst en manisk episod.  En manisk episod utgör en avgränsad period med påtagligt förhöjt stämningsläge och ökad energi. Sömnbehovet är kraftigt minskat, och ibland slutar patienten helt att sova. Tillståndet är ofta präglat av en grandios självkänsla som kan leda till psykotiska föreställningar om ens egen betydelse och storhet. Funktionsnivån är mycket nedsatt, och som regel krävs heldygnsvård för att häva tillståndet. Vid bipolär sjukdom typ 2 har patienten aldrig haft en manisk episod, men har eller har haft en eller flera hypomana episoder. Symtomkriterierna för hypomani är desamma som för mani, med skillnaden att funktionsnivån inte är lika kraftigt nedsatt vid hypomani och ibland opåverkad. Men hypomani ska ändå vara tydligt observerbar av andra och utgöra en uppenbar förändring jämfört med hur personen vanligen fungerar. Om tillståndet kräver slutenvård eller om patienten uppvisar psykotiska symtom utesluter det hypomani och ska kallas mani. Båda undergrupperna har vanligen också återkommande depressioner. 

Undergruppen bipolär sjukdom typ 2

Bipolär sjukdom typ 2 infördes 1994 i det amerikanska klassifikationssystemet DSM (Diagnostic and statis­tical manual of mental disorders) och är en etablerad undergrupp, även om det fortfarande debatteras huruvida typ 2 blott är en lindrigare grad av typ 1 [1] eller om det också finns kvalitativa skillnader [2]. Färska studier ger dock stöd för att subgrupperna skiljer sig etiologiskt. Exempelvis fann en svensk familjestudie att risken för typ 1, men inte typ 2, korrelerar med den familjära risken för schizofreni [3]. På samma sätt fann en genetisk studie att typ 1 korrelerar starkare med schizofreni än typ 2 och att genetiska polymorfier förklarar en större del av variansen (SNP [enbaspolymorfi]-heritabilitet, h²) för typ 1 än för typ 2 [4]. Nyligen fann en svensk studie baserad på det nationella kvalitetsregistret Bipolär att det finns kliniska skillnader mellan typ 1 och typ 2 som inte kan förklaras av de skilda diagnoskriterierna [5]; exempelvis uppvisar typ 2 mer samsjuklighet än typ 1. 

Världshälsoorganisationen och svenska myndigheter använder ICD (International statistical classification of diseases and related health problems) för att klassificera sjukdomar. I den tionde versionen (ICD-10), som används i dag, finns inte bipolär sjukdom typ 2 som en egen kategori utan tillståndet kodas under F31.8 som även rymmer andra undergrupper av bipolär sjukdom. I ICD-10 finns heller ingen möjlighet att specificera det aktuella tillståndet för typ 2, till exempel om en patient med bipolär sjukdom typ 2 för närvarande är deprimerad. I nästa version, ICD-11, kommer bipolär sjukdom typ 2 att utgöra en egen kategori. Det blir också möjligt att specificera det aktuella tillståndet. Det finns dock ännu ingen tidsplan för när ICD-11 förväntas vara införd i Sverige. Kvalitetsregistret Bipolär och Svenska sällskapet för bipolär sjukdom har sett ett behov av att kunna diagnoskoda bipolär sjukdom typ 2 och aktuell symtombild, och tog därför initiativ till att i ICD-10-SE införa de subkategorier till F31.8 som nu finns tillgängliga. 

Från och med 1 januari 2020 finns fördjupningskoder för F31.8 som ska användas för att koda bipolär sjukdom typ 2 (Fakta 1). De avslutande bokstavskoderna A–F anger patientens aktuella episod, som kan vara depression, hypomani, blandad episod eller besvärsfri. Nedan ges tre exempel.

Bipolär sjukdom typ 2 med aktuell medelsvår depression. En person som tidigare haft flera depressiva och hypomana episoder insjuknar i en medelsvår depression. Livstidsdiagnosen är bipolär sjukdom typ 2. Den aktuella episoden är medelsvår depression. Tillståndet klassificeras som F31.8B – bipolär sjukdom typ 2, lindrig eller medelsvår depressiv episod.

Bipolär sjukdom typ 2 med aktuell hypomani. En person som tidigare haft flera depressiva episoder insjuknar i en hypoman episod. Livstidsdiagnosen är bipolär sjukdom typ 2. Den aktuella episoden är hypomani. Tillståndet klassificeras som F31.8A – bipolär sjukdom typ 2, hypoman episod.

Bipolär sjukdom typ 2 utan aktuella besvär (i remission). En person med flera tidigare depressiva och hypomana episoder kommer på årskontroll. Personen mår bra och har inga aktuella affektiva symtom. Livstidsdia­gnosen är bipolär sjukdom typ 2. Ingen aktuell episod (eutymi) föreligger. Tillståndet klassificeras som F31.8F – bipolär sjukdom typ 2 utan aktuella symtom.

En lathund för hur de nya diagnoskoderna för bipolär sjukdom ska användas finns tillsammans med fler exempel att hämta från kvalitetsregistret Bipolärs webbplats (bipolar.registercentrum.se) under »Stöd för vårdpersonal«.