Denna webbplats vänder sig till läkare

Egen äggbank för att skydda fertiliteten mot åldrande

Möjligheten att frysa äggceller av sociala skäl finns i Sverige sedan några år. Etiskt anses detta inte kontroverisellt. Arbete med riktlinjer för verksamheten pågår, bl a beträffande åldersgränser.

Bevarad fertilitet trots sjukdom med risk för sterilitet i unga år

Individer med risk att bli sterila, oftast av cancerbehandling, kan erbjudas en chans att få biologiska barn senare i livet. Vid reproduktionsmedicinska enheten i Huddinge har mer än 1 300 män, kvinnor, tonåringar och barn behandlats med fertilitetsbevarande åtgärder. 

Transplantation av livmoder ännu på försöksstadiet

För kvinnor med livmoderinfertilitet finns förhoppningar om transplantation av livmoder som infertilitetsbehandling. Hittills har 11 transplantationer gjorts i världen, varav 9 i Göteborg. Ännu har inget barn fötts ur en transplanterad livmoder.

Fler patienter med hjärtsvikt bör remitteras till specialist

Hos patienter med måttlig till svår hjärtsvikt i åldern <80 år med en eller flera riskfaktorer bör remiss till hjärtsviktscentrum för specialistbedömning och eventuellt ställningstagande till avancerad behandling övervägas.

Ekonomiska cykler och folkhälsa: Island i bankkrisens spår

Ekonomiska cykler och folkhälsa: Island i bankkrisens spår

Hälsoläget i befolkningen tenderar att försämras i goda tider och förbättras i dåliga tider. Psykisk hälsa visar ett annat mönster. Efter att Islands banksystem kollapsade har man påvisat ökad kardiovaskulär ohälsa och ökad stress hos framför allt isländska kvinnor. 

Radikal prostatektomi utvärderad

Jämfört med exspektans minskade radikal prostatektomi dödligheten i prostatacancer med 44 procent. Men biverkningarna av radikal prostatektomi är betydande, och utan initial behandling lever många länge utan symtom och behov av behandling. (1 kommentar)

Nya riktlinjer för diagnostik och behandling av stabil angina pectoris

Nya riktlinjer för diagnostik och behandling av stabil angina pectoris

Vid misstänkt stabil angina pectoris rekommenderas nu inte rutinmässig undersökning med arbetsprov. I stället ska sannolikheten för sjukdomen värderas i ett första steg. (1 kommentar)

Influensa­n 2012–2013 visar behovet av skydd för riskgrupper i alla åldrar

Influensa­n 2012–2013 visar behovet av skydd för riskgrupper i alla åldrar

Influensasäsongen 2012–2013 var ovanligt svår. 213 personer intensivvårdades till följd av influensa. Två tredjedelar hade influensa A(H1N1)pdm09 (svininfluensa), en tredjedel hade annan influensa A eller B. Trots att en majoritet hörde till riskgrupp för svår influensasjukdom, var endast en minoritet vaccinerad.

Nya rekommendationer för akut faryngotonsillit kan leda fel

Akut faryngotonsillit orsakas i en tredjedel av fallen av bakterier, vanligen betahemolytiska streptokocker grupp A. På senare år har även Fusobacterium necrophorum uppmärksammats som en vanlig orsak. Nuvarande svenska rekommendationer riskerar medföra att vissa patienter inte får erforderlig antibiotikabehandling. (5 kommentarer)

Rutinmässig rektalpalpation vid akut buk har inget visat värde

Det saknas evidens för diagnostisk nytta av rektalpalpation vid akut buk, inklusive misstänkt appendicit. Det visar systematisk litteratursökning.  (2 kommentarer)

Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker

Vid en genomgång av anmälningar till Socialstyrelsen som gäller missad fraktur i halsryggen ses flera återkommande brister vid den kliniska bedömningen och den radiologiska utredningen. Flertalet av dessa allvarliga vårdskador hade kunnat undvikas.

HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes

Från den 1 januari 2014 införs i Sverige användning av HbA1c för diagnostik av diabetes typ 2. Vårdens huvudmän rekommenderas att uppdatera lokala vårdprogram och informera om metodens fördelar och nackdelar. (2 kommentarer)

Akut appendicit ger få anmälningar om skada

Anmälda patientskador till Patientförsäkringen LÖF för handläggning av appendicit är få – ca 50 per år per 10 000 appendektomier. Antalet anmälningar borde dock kunna bli ännu färre, visar en analys av LÖF-material. (2 kommentarer)

Alltför få oklara dödsfall bland barn utreds i Sverige

Dödsfallsutredningar av barn görs bara när det finns ett samband med brott. För att skydda utsatta barn i Sverige borde även fall av misstänkt misshandel eller omsorgssvikt ingå i utredningarna, med de engelska »serious case reviews« som förlaga.

Palliativ vård – på väg mot en ökad kunskapsbas

Palliativ vård – på väg mot en ökad kunskapsbas

Av de som dog i Sverige under år 2011 var 87 procent 65 år eller äldre och 71 procent 75 år eller äldre [1]. Detta innebär att allt fler personer med kroniska sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga och multisjuklighet kommer att behöva palliativ vård. I de högre åldersgrupperna ökar hjärt–kärlsjukdomar som dödsorsak, samtidigt som cancerdödligheten minskar. Det […]

Referensintervall för barn för vanliga klinisk-kemiska analyser

Tillförlitliga data för barnreferensintervall har länge varit en bristvara. I en prospektiv studie från Falun samlades blod från friska barn, och referensintervall för ett 50-tal allmänkemiska och hematologisk analyser beräknades.

Uppdaterad handläggning av vuxna med skallskada

Nya riktlinjer från Scandinavian Neurotrauma Committee ger vägledning vid minimal, lätt och medelsvår skada. Riktlinjerna syftar till att hitta patienter med allvarliga komplikationer samtidigt som onödiga DT-undersökningar på patienter med minimal skallskada kan undvikas.

Paracetamol­förgiftningar allt vanligare

Antalet fall av paracetamolförgiftning ökar oroväckande. Bland läkemedelsförgiftningar är frågor om paracetamolöverdoser de i särklass vanligaste i Giftinformationscentralens telefonjour. Under 2012 sjukhusbehandlades ca 1 500–2 000 personer för paracetamolöverdos. Nu krävs motåtgärder. (3 kommentarer)

Dopingjouren svarar på frågor, utbildar, nätverkar, forskar …

Dopingjouren har i snart 20 år gett råd till allmänheten i dopningsfrågor. Jouren är också en resurs i det nationella arbetet för att minska missbruket av dopningsmedel och dess skadeverkningar.

Därför vill 1943 års män arbeta vidare efter 65 års ålder

Viljan att fortsätta att arbeta efter 65 är starkt korrelerad med bland annat god hälsa, hög utbildning, att ha inflytande över arbetet och oro över för tidig penisonering. (2 kommentarer)