Denna webbplats vänder sig till läkare

En växande grupp patienter och ett gemensamt ansvar

En växande patientgrupp och ett gemensamt ansvar

Vårdpersonal behöver kunskap om ungdomar och unga vuxna. Vid ungdomsvänlig vård är kommunikation, miljö, attityd och vårdkedjor anpassade för unga. Sådan vård förbättrar ungas hälsa, hälsolitteracitet och tilltro till vården, med effekt på folkhälsan.

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Risken för otillräcklig vård är stor. Det rekommenderas att vidareutveckla personcen­­t­rering, systematisk utvärdering och samverkan mellan olika vårdgrenar och andra samhällsaktörer samt att tillämpa den forskning som finns. (1 kommentar)

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Överlevnaden efter barncancer är hög, men 60–80 procent drabbas av minst en sen komplikation under livet, ofta i vuxen ålder. Uppbyggnad av en organisation för förberedelse inför övergången till vuxenlivet, med så kallade nyckelbesök under tonårstiden, pågår.

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

En specialutbildad övergångskoordinator har en nyckelroll i övergången. Egenmakt är central för att stärka ungdomars förmåga att hantera sin egen vård.

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Ungdomsenheten på Södersjukhuset i Stockholm är en mottagning med samarbete mellan flera kliniker i syfte att ge samlad vård för ungdomar mellan 13 och 20 års ålder. Det ungdomsmedicinska omhändertagandet är liknande inom hela enheten och förbereder ungdomar för vidare överföring till vuxensjukvård. (1 kommentar)

Anestesi – hörnsten i global hälsa

Anestesi – hörnsten i global hälsa

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för att uppnå en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Tillgång till säker kirurgi och anestesi är nödvändig för att uppnå »god hälsa och välbefinnande« enligt mål 3.

Kirurgi – en oundgänglig del av global hälsa

Hälften av världens befolkning saknar tillgång till säker kirurgi

För att öka tillgången till kirurgi krävs långsiktiga nationella planer, internationella samarbeten samt ledarskap som prioriterar att skapa kompletta och fungerande sjukvårdssystem.

Kloka prioriteringar och essentiell vård av kritiskt sjuka räddar liv

Kloka prioriteringar och essentiell vård räddar liv

Att prioritera kritiskt sjuka innebär fokus på basal övervakning och behandling, och för detta är systemtänkande och säkerhetskultur viktigast – inte teknik.

Ojämlik tillgång till säkra kejsar­snitt – hot mot global mödrahälsa

Ojämlik tillgång till säkra kejsar­snitt – hot mot global mödrahälsa

Trots stark evidens för att en kejsarsnittsfrekvens >10  procent på populationsnivå inte minskar den maternella eller neonatala mortaliteten fortsätter den globala kejsarsnittsfrekvensen att öka och förutspås uppgå till 30 procent år 2030. (4 kommentarer)

»Task sharing« inom kirurgi och anestesi – en universallösning?

»Task sharing« inom kirurgi och anestesi – en universallösning?

Task sharing är vanligt i många låg- och medelinkomstländer där det ofta finns strukturerade utbildningsprogram för icke-läkare och icke-specialiserade läkare som i vissa länder exempelvis genomför majoriteten av ljumskbråcksoperationer och kejsarsnitt. (2 kommentarer)

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet med låg incidens av mödra- och barndödlighet. Men situationer som är svåra att standardisera (till exempel sugklocka) kräver kontinuerlig träning av avancerade teamfunktioner. (2 kommentarer)

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

En fallbeskrivning med utgångspunkt i ett autentiskt fall används för att tydliggöra risker och möjliga åtgärder inom primärvård och anslutande vårdformer. (3 kommentarer)

Var är vi och vart är vi på väg när det gäller patientsäkerhet?

Patientsäkerhet – vart är vi på väg

Bättre kunskap om och förståelse av hur komplexa samband mellan många faktorer bidrar såväl till goda resultat som till problem kan förbättra de medicinska resultaten och minska antalet vårdskador.

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Målet på lång sikt bör vara att förstärka skälen att leva och hitta alternativ till självskadande handlingar när livet känns omöjligt att leva. (6 kommentarer)

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra?

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra i framtiden?

Framtida arbete behöver riktas in på bland annat preoperativ identifiering och hantering av patient- och ingreppsspecifika risker samt ett förbättrat teamarbete och arbetsklimat under hela den perioperativa perioden.

Patientsäkerhet i barnsjukvården – en lägesrapport

Patientsäkerhet i barnsjukvården

Barn är särskilt utsatta för risker på grund av såväl fysiologiska som kognitiva och sociala orsaker och behöver vårdmiljöer och arbetssätt som är anpassade till deras behov.

Prioriteringar i intensivvården ur etiskt perspektiv

Prioriteringar i intensivvården ur ett etiskt perspektiv

Prioriteringar till intensivvården ska ske enligt den etiska plattformen. Sådana prioriteringar är särskilt svåra, då de sker mellan vitt skilda patientkategorier, är akuta och behäftade med stor osäkerhet om prognos. Svåra prioriteringsbeslut i kombination med oklarheter i plattformen och riktlinjer kan leda till moralisk stress hos intensivvårdspersonalen. (2 kommentarer)

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Data från registret kan ge en överblick gällande tillgängliga vårdplatser och beläggning på svenska intensivvårdsavdelningar samt patienternas demografiska och kliniska karakteristika och i vilken grad de överlever. 

Så hanterade Region Sörmland covid-19

Så hanterade Region Sörmland covid-19-pandemin 2020–2021

Covid-pandemin i Region Sörmland blev just så kraftig som vi var rädda för i februari 2020. Det blev kanske inte så illa som i Lombardiet, men det beror också på regionens fantastiska anpassningsförmåga, skriver Marcus Castegren.

Intensivvård och prioriteringar i fredstida katastrofer och krig

Intensivvård och prioriteringar i fredstida katastrofer och krig

Fredstida katastrofer och krig ställer intensivvården inför svåra etiska prioriteringar där den etiska plattformen inte ger explicit vägledning. Författarna argumenterar för att det är rimligt att tolka biologisk ålder i termer av mer långsiktig överlevnadsvinst, efter­som detta görs när begreppet patientnytta tillämpas i prioriteringspraxis.

1 2 3 14