Akuta vaskulära neurokirurgiska tillstånd kräver snabb hantering

Akuta vaskulära neurokirurgiska tillstånd kräver snabb hantering

Allt fler vaskulära tillstånd upptäcks i takt med att radiologisk avbildning av hjärnan blir vanligare. Behandlingsrisk måste då vägas mot risken av att lämna tillståndet obehandlat, vilket ofta är ett komplext ställningstagande. Denna artikel ger en översikt av de vanligaste vaskulära sjukdomstillstånden.

Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid svåra neurogena tillstånd

Funktionell neurokirurgi hjälp vid svåra neurogena tillstånd

Den tekniska utvecklingen inom funktionell neurokirurgi är för närvarande mycket snabb. Den här översikten beskriver de huvudsakliga ingreppen på fältet: stereotaktisk funktionell neurokirurgi, djup hjärnstimulering, kirurgi för neuropatisk smärta, neurokirurgi för spasticitet samt epilepsikirurgi.

Handläggning av de tre vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden

Handläggning av de vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden

Barns neurokirurgiska sjukdomar skiljer sig från de vuxnas med andra diagnoser, patofysiologiska mekanismer och tumörtyper. Den här artikeln ger en översikt av de vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden: hjärntumörer, hydrocefalus samt neuralrörsdefekter inklusive ryggmärgsbråck.

Spinal neurokirurgi på grund av radikulopati och myelopati

Spinal neurokirurgi på grund av radikulopati och myelopati

Degeneration av halsryggen, både radikulopati och myelopati, är en del i det naturliga åldrandet. Grundläggande neurologisk undersökning för att skilja mellan radikulopati och myelopati är viktig.

Fertilitetsbevarande åtgärder

Bröstcancer är vanlig indikation för fertilitetsbevarande åtgärder

Fertilitetsbevarande åtgärder genom nedfrysning av sperma, ägg, embryon och gonadvävnad kan erbjudas innan en gonadotoxisk behandling ska inledas.

Psykologiska sidor av ofrivillig barnlöshet­

Psykologiska aspekter av ofrivillig barnlöshet­

Utöver fokus på de många olika grupper som i dag genomgår reproduktionsmedicinsk behandling är det också viktigt att påminnas om att det som är kunskap på gruppnivå kan se annorlunda ut på individuell nivå, och att psykologiska aspekter av infertilitet är mångfasetterade.

Donation av ägg och spermier

Donation av ägg och spermier

Årligen föds cirka 100 barn genom äggdonation och cirka 700 barn genom spermiedonation i Sverige. Behandlingen är laglig för såväl par med man och kvinna som samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor.

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Världens första kliniska studie av livmodertransplantation startade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och 2014 genomfördes världens första förlossning efter livmodertransplantation.

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör vara en naturlig del av infertilitetsutredningen och förutom spermaanalys inkludera en grundlig klinisk, endokrinologisk och i vissa fall genetisk undersökning.

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

I dag finns det goda möjligheter att hjälpa infertila män att bli biologiska fäder. Det gäller även för män med azoospermi, som förekommer hos ca 1 procent av den manliga befolkningen. Men kunskapen om mäns behandlingsmöjligheter varierar i landet.

Så utvecklas hälsan hos IVF-barnen och hos deras mödrar

Hur går det för IVF-barnen och vilka är riskerna för mödrarna?

Det har gått 40 år sedan det första barnet föddes efter IVF i Sverige, 1982. De flesta graviditeter i dag förlöper komplikationsfritt för både modern och barnet. Denna artikel beskriver det vi vet om hur hälsan utvecklas hos IVF-barn och deras mödrar. (1 kommentar)

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Graviditets- och födelsefrekvenser inom IVF fortsätter att öka, mycket på grund av förbättrade odlingsförhållanden och frystekniker för embryon, skriver Kersti Lundin i denna temaartikel om framsteg i IVF-laboratoriet under senare år.

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

1 2 3 11