Denna webbplats vänder sig till läkare

Parodontit – en ofta förbisedd riskfaktor för en rad sjukdomar

Parodontit – en ofta förbisedd riskfaktor för en rad sjukdomar

Denna artikel fokuserar på hjärt–kärlsjukdom och cancer och avslutas med ett stycke om sambandet mellan parodontit och covid-19.

Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården

Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården

Typ 2-diabetes och parodontit är två globala epidemier, och preventiva åtgärder och tidig diagnostik kan förhindra, fördröja och lindra graden av båda tillstånden.

Läkemedelsbiverkningar som kan uppkomma i munhålan

Läkemedelsbiverkningar som kan uppkomma i munhålan

Många läkemedelsbiverkningar manifesterar sig i munhålan. Både läkare och tandläkare behöver kunna identifiera och reagera på biverkningar i munhålan och ibland samverka kring åtgärder och behandling av dessa. (1 kommentar)

Karies – inverkan på hälsa och sjukdom i övriga kroppen

Karies – världens vanligaste icke smittsamma sjukdom

Karies är världens vanligaste sjukdom och även den vanligaste orsaken till tandreparationer och tandförluster. Kariesskador och dess följder (framför allt tandförluster) är associerade med hjärt–kärlsjukdom, demens och förtida död.

Möjliga samband mellan orala sjukdomar och demens

Orala sjukdomar och demens

Orala sjukdomar har kopplats ihop med ökad demensrisk, men sambandet varierar. Tandvårdsutnyttjandet minskar dessutom efter demensdiagnos.

Sjukdomar som kan uppstå i den orala slemhinnan

Sjukdomar i orala slemhinnan

Munhålans lokalisation i gränslandet mellan hud och övriga mag–tarmkanalen reflekterar en del av de sjukdomstillstånd som kan uppträda i den orala slemhinnan. Här presenteras några få sådana tillstånd.

Så fungerar tandvården i dag

Så fungerar tandvården i dag

I artikeln beskrivs tandvårdsstödens uppbyggnad samt tandvårdens organisation i dag. Ett utvecklat samarbete mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård ter sig alltmer självklart i framtiden. (1 kommentar)

Reperfusionsbehandling vid akut stroke har lett till paradigmskifte

Reperfusionsbehandling vid akut stroke har lett till paradigmskifte

17 procent av patienter med akut propporsakad stroke behandlas med reperfusionsbehandling, men tillgängligheten varierar regionalt och metoden kunde användas oftare. Denna översikt sammanfattar utvecklingen som skett inom intravenös trombolys och mekanisk trombektomi vid akut ischemisk stroke. (1 kommentar)

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Sekundärprevention efter stroke/TIA inleds ofta i akutskedet och är effektiv för att undvika återinsjuknande. Typ av stroke/TIA och dess bakomliggande orsak påverkar vilka insatser som behövs. Denna artikel beskriver insatserna och när de behöver individanpassas.

Modern handläggning av intracerebralt hematom

Handläggning och behandling vid intracerebralt hematom

Målet vid akut handläggning av intracerebrala hematom är att minska risken för fortsatt expansion, stabilisera patienten och utreda etiologin. Tidig prognostisering har ofta otillräcklig precision, och det är vanskligt att fastslå entydiga behandlingskriterier.

Strokerehabilitering organiserad med ett vårdkedjeperspektiv

Strokerehabilitering ur ett vårdkedjeperspektiv

Stroke kräver livslång strukturerad uppföljning med fokus på medicinsk behandling, livsstilsfaktorer, psykiskt och fysiskt mående, aktivitetsförmåga och delaktighet. Det finns stark evidens för teambaserad strokevård och rehabilitering i akut och subakut fas samt beprövad erfarenhet av teambaserad rehabilitering i senare skede.

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risk för ischemisk stroke/TIA

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risken för ischemisk stroke/TIA

Samtidig förekomst av hjärtsjukdom och andra orsaker till stroke är vanlig.

Vanliga etiska frågor inom strokevården

Etiska dilemman i strokevården

Vem ska ha företräde? Behandling utan samtycke? EJ HLR? Det är några av de frågor som medarbetarna ofta möter.

Akut handläggning och behandling av TIA minskar risken

TIA – akut handläggning och behandling minskar strokerisk

TIA indikerar en ökad risk för stroke, som högst under de första veckorna efter ett insjuknande. Akut handläggning och behandling minskar strokerisken avsevärt.

I replikationskrisens spår agerar länder mot utbredda metodbrister

I replikationskrisens spår agerar man mot utbredda metodbrister

Forskningsmetoder som rör sig i gränslandet mellan uppsåtlig vilseledning och oavsiktliga misstag är mycket utbredda. Det visar den så kallade replikationskrisen – och medicinsk forskning är i hög grad drabbad.

Många källor till problem i systematiska översikter

Många fallgropar i arbetet att ta fram systematiska översikter

Som en del av varje systematisk översikt måste risk för bias och andra källor till problem noggrant utvärderas. Dessa källor kan vara flera: heterogenitet, val av placebo eller svårigheter att i praktiken genomföra blindade studier. Den här artikeln uppmärksammar två fall.

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Studier tyder på att finansiella intressekonflikter i kliniska prövningar påverkar både forskningsfråga, metod, resultat och tolkning. Icke-finansiella intressekonflikter kan också finnas, men är mindre studerade. Det behövs mer forskning om intressekonflikter, deras konsekvenser och hur de ska hanteras. Enbart transparens löser dock inte problemet.

Ansvarsfull rapportering av kliniska läkemedelsprövningar

Kliniska prövningar – KI på god väg mot ansvarsfull rapportering

Fram till hösten 2020 hade Karolinska institutet inte rapporterat resultat för en enda prövning. I dagsläget har KI rapporterat resultat för 61 procent av sina avslutade prövningar.

Oredlig forskning underminerar klinisk praxis och förtroende

Oredlig forskning underminerar medicinsk praxis och förtroende

Joachim Boldt, Scott Reuben och Yoshihiro Sato är forskare som gjort sig skyldiga till oredlighet. Vad kan vi lära oss av dessa tre? Och vilka skyddssystem ger motståndskraft mot den oredliga forskningens skador? Kjell Asplund skriver om problemen som oredlig forskning skapar – och hur de kan lösas.

Olika slutsatser från samma data

Olika slutsatser från samma data

Oberoende forskare kan nå skilda resultat med utgångspunkt från samma data och hypoteser. När forskare utforskar det analytiska rummet tills de får ett önskvärt resultat, och sedan rapporterar endast detta resultat, kan kraftiga snedvridningar uppstå.

1 2 3 12