På Södersjukhuset i Stockholm finns sedan år 2000 ungdomsenheten. Verksamheten startade som ett samarbetsprojekt mellan Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, kvinnokliniken och barn- och ungdomspsykiatrin, med förebilder från USA, Kanada och Australien. Studiebesök gjordes också i Lausanne, där en ungdomsmedicinsk verksamhet fanns och där det europeiska ungdomsmedicinska nätverket EuTEACH [1] årligen anordnade en internationell ungdomsmedicinsk kurs. Visionen var att skapa en sjukhusansluten mottagning anpassad för ungdomar med kroniska sjukdomar och deras särskilda behov.

Projektet övergick så småningom till en permanent verksamhet, som genom åren utvecklats. Tidigare fanns rep­resentanter från Bup (barnpsykiatrer och barnpsykologer) dagligen på plats vid enheten, men de deltar nu i arbetet på konsultbasis. Detsamma gäller kuratorer.

Samlat omhändertagande

Ungdomsenheten tar emot ungdomar i åldern 13 till 20 år med långvariga sjukdomar och/eller andra medi­cinska problem. På enheten arbetar barnmors­kor, specialistsjuksköterskor, gynekologer, barn- och ungdomsläkare, smärtläkare, undersköterskor och medicinska sekreterare. I teamarbetet kring vissa ungdomar deltar också representanter från Bup, kuratorer från psykosociala enheten, fysioterapeut och arbetsterapeut. Vid regelbundna behandlingskonferenser deltar kuratorer och representanter från Bup för diskussion i ärenden där det behövs råd och stöd kring hur man bäst hjälper den unga patienten och familjen. Arbete i tvärprofessionella team innebär bättre förutsättningar att hjälpa ungdomar med långvarig sjukdom och ibland annan komplicerad problematik. Vetskapen om att vara flera som hjälps åt ger också en större beredskap att ta sig an svåra uppgifter.

Enheten tar emot ungdomar med diabetes, mag–tarm- och njursjukdomar, allergi- och lungsjukdomar, reumatiska och hematologiska sjukdomar som följts på Sachsskas specialistmottagningar för kroniska sjukdomar och som när de uppnått tonåren har sina kontroller förlagda till ungdomsenhetens mottagning. En annan patientgrupp utgörs av ungdomar med långvarig smärta och andra primära funktionsnedsättande somatiska symtom som trötthet och yrsel, ofta med psykiatrisk och neuropsykiatrisk samsjuklighet. Ungdomar med dysmenorré och endomet­riosfrågeställning är ytterligare en patientgrupp som tas emot, och här bedrivs även abortverksamhet och uppföljning efter våldtäkt. Enheten tar också emot remisser från Stockholms andra barnkliniker, barnmottagningar, vård­centraler och ungdomsmottagningar när dess kompetens inom ungdomsgynekologi och långvariga smärt- eller funktionella tillstånd efterfrågas.

På enheten finns möjlighet till direkt kontakt med barnmorska, gynekolog och smärtteam, vilket är unikt för hur sjukvården för barn och unga är organiserad i Sverige. Det är en fördel att på plats kunna konsultera smärtteam och kvinnomedicinska team för de problem som inte sällan åtföljer ungdomar med kroniska sjukdomar. 

Ungdomsvänlig mottagning

Mottagningen är utformad med ett ungdomsvänligt väntrum och med en reception som alltid är bemannad så att ungdomarna blir personligen välkomnade. Det finns ett patientkök med möjlighet att ordna lät­tare förtäring. Nyligen infördes kvällsmottagning en gång per månad för att kunna möta ungdomar vid en tidpunkt när de inte missar skolan. Möjlighet finns då också till sambesök med till exempel barnmorska.

På några av mottagningsrummen finns en enkel informationstavla med texten »Jag har tystnadsplikt! Fråga mig så berättar jag mer«. För att påminna om anamnesverktyget HEEADSSS [2] finns detta i inplastad form i alla mottagningsrum. I väntrum och på toa­letter finns informationsmaterial från till exempel ungdomsmottagning [3], Kvinnofridslinjen [4] och RFSU/RFSL [5, 6].

I kallelsen till besöken finns en text med information om att personalen gärna träffar patienten enskilt under åtminstone en del av besöket för att hen ska få möjlighet att prata om sådant som kan vara känsligt att prata om inför en förälder.

Överföring till vuxensjukvård på olika sätt

Mottagningens utformning underlättar överföringen till vuxensjukvård för både vårdpersonal, ungdomar och deras familjer samt utgör en bra grund för arbetet att stötta unga patienter på vägen till vuxenlivet. Praktiskt arbetar de olika specialistvårdsenheterna olika med överföringen, vilket i huvudsak beror på olika förutsättningar. 

Diabetesenheten är den första specialistvårdsenheten på Sachsska som flyttade delar av sin verksamhet till vår enhet. Vid 13 års ålder byter alla ungdomar från barnmottagning till vår enhet, där de fortsätter att träffa sin diabetesläkare och diabetessjuksköterska, men i en ungdomsvänlig miljö. Detta blir samtidigt ett tydligt steg i överföringsprocessen och ett naturligt sätt att int­roducera egna samtal med vårdgivare, att ge information om sekretess och att börja använda anamnesverktyget HEEADSSS. Överföringsåldern för ungdomar med diabetes är flexibel, vilket innebär att de har möjlighet att gå kvar på barn- och ungdoms­kliniken till 20 års ålder. Detta är också i linje med internationella riktlinjer för diabetesvård hos barn och unga [7].

Diabetesenheten har under åren samarbetat med vuxendiabetesmottagningar i närområdet, och gemensamma träffar för klinikerna organiseras årligen. Ett flertal olika överföringsmodeller har provats för att stödja ungdomar i övergången mellan barn- och vuxensjukvård. I dagsläget ges bland annat möjlighet att välja gruppöverföring, där flera unga med diabetes samlas för gemensam bussfärd till mottagande enhet (Ersta sjukhus) tillsammans med en diabetessjuksköterska från Sachsska. Där möter en vuxendiabetessjuksköterska upp, visar runt och ger information om hur den fortsatta diabetesvården är organiserad. Det finns möjlighet till frågor, och alla får en tid för återbesök inom 1–2 månader. Enskild överföring är möjlig om man inte vill eller förmår delta i gruppöverföring. Under covidpandemin gjordes en tillfällig övergång till individuell överföring med remiss för samtliga.

På ungdomsenheten finns en beskrivning av överföringsmodellen att använda som underlag vid samtal, samt en QR-kod till information om vuxendiabetesmottagningen. Där finns även dokument med stödpunkter att gå igenom vid första besöket på ungdomsenheten vid 13 års ålder samt inför framtida överföring. Diabetesenheten har under åren kunnat arbeta tätt ihop med Bup kring ungdomar med diabetes samt med barnmorskor och ungdomsgynekologer kring preventivmedelsrådgivning och menstruationsproblem hos flickor och unga kvinnor med diabetes.

På lung- och allergienheten arbetar man på liknande sätt. Ungdomar remitteras vidare till primärvård eller specialiserade mottagningar inom lungmedicin och allergi när patienterna är 18 år, men i vissa fall sker överföring tidigare eller senare, till exempel i samband med att patienten slutar gymnasiet. Processen för överföring till vuxensjukvård påbörjas genom att sjukdomskunskap och skillnader mellan barn- och vuxensjukvård diskuteras med patienten vid mottagningsbesök åren före överföringen. Vid överföring till primärvård tas frågan vilken vårdcentral som kan bli aktuell upp vid det näst sista besöket. Den unga patienten samt föräldrarna ombeds kontrollera om deras vårdcentral har astmasköterska och möjlighet till spirometriundersökning. Efter sista besöket skickas en remiss med önskan om att patienten kal­las till primärvården för ett snart första besök. Patienten informeras om att höra av sig till primärvården vid besvär eller behov av recept, men till Sachsskas mottagning vid problem med att etablera kontakt. Vid överföring till specialiserad lung- och allergimottagning bokas tid till vuxenallergolog, som träffar patienten på vår enhet. Besöken sker på samma dagar som personal från barnsidan har mottagning och finns på plats i lokalerna. I vissa fall bokas sammottagning med gemensamt besök hos vuxen- och barnallergolog samt sköterska från båda mottagningarna för överföring. Vuxen­allergolog fortsätter att träffa patienterna i samma lokaler på ungdomsenheten vid de första 1–3 besöken, och då ges ytterligare information kring hur överföringen till vuxenmottagning går till.

Ytterligare en enhet på Sachsska som arbetar genomtänkt med överföring är gastroenterologenheten. Man har de senaste åren samarbetat med Ersta sjukhus, där intresse och möjlighet att ta emot unga vuxna finns. Elektroniska remisser kompletteras i utvalda fall med utvecklande telefonkontakt med Erstas team för unga vuxna (både läkare och sköterska). Teammöten genomförs halvårsvis på plats med omväxlande värdskap. Gastroenterologenheten på Sachsska har tillsammans med IBD-teamet på Ersta sjukhus påbörjat ett ambitiöst utvecklingsarbete med att ta fram en anpassad överföringsmodell från barn-/ungdomsvård till vuxensjukvård för IBD-patienter i Stockholm.

Ungdomsenhetens unika utformning ger goda möjligheter till samlat omhändertagande av ungdomar med kroniska sjukdomar och komplexa hälsoproblem. Genom strukturerat arbete kan ungdomar förberedas inför och genomtänkt föras över till vuxensjukvård.

Läs även:
Författarintervju: 5 frågor till Iris Treutiger

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.