Denna webbplats vänder sig till läkare

Psoriasisartrit – en utmaning för patient och läkare

Tidig diagnostik med fokus på inflammatoriskt aktiva patienter är basen för rätt vård och behandling vid psoriasisartrit. Individuell behandling utifrån aktivitet och kända riskfaktorer rekommenderas.

Psoriasis är en hudsjukdom med många ansikten

Psoriasis är en hudsjukdom med många ansikten

Psoriasis är en vanlig hudsjukdom med olika kliniska varianter. Den yttersta orsaken är ännu okänd, men ärftligheten är stark. Aktuell forskning har gett ny kunskap som banat väg för ny och effektiv behandling. Psoriasis är förknippad med betydande samsjuklighet.

Framtidens rond – ett personcentrerat och teambaserat möte med patienten

Ronden är en djupt rotad tradition som kan vara svår att förändra. Men kan det i vår tid anses försvarbart utifrån integritetshänsyn och med respekt för patienten att fortsätta gå rond på sjukhussalar där flera patienter vårdas samtidigt? (1 kommentar)

Kontinuitet främjar personligt och professionellt ansvarstagande

Kontinuitet främjar personligt och professionellt ansvarstagande

Att utröna medicinska behov, fatta beslut och se dem genomförda är läkarens ansvar. För att få reda på den enskilde patientens värderingar och önskemål krävs en förtroendefull relation. Kontinuitet förenklar skapandet av en sådan relation. (2 kommentarer)

»Sjukvård efter behov« är inte en självklarhet

Begreppet »behov« är centralt inom svensk sjukvård, men inte entydigt. Artikeln lyfter fram betydelsen av den medicinska bedömningen av patientens behov av medicinska åtgärder i varje patientmöte. Artikeln diskuterar behovsbegreppet visavi prioriteringsplattformen och läkares roll i prioriteringar av vårdinsatser för enskilda patienter.  

Vården börjar alltid med mötet

Vården börjar alltid med mötet

All vård börjar i mötet med patienten. Mötet äger rum i skärningspunkten mellan patientens hjälpbehov och läkarens professionella kunskap. Det medicinska mötet kan präglas av paternalism, autonomi eller delaktighet. Mötet bör utgå från synen på patienten som ett subjekt. 

Rutinundersökning med ultraljud kan ge besked om avvikelser

I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning under graviditeten. Rutinultraljudsundersökningen görs oftast omkring graviditetsvecka 18. Om en fostermissbildning bekräftas vid utvidgade undersökningar och de blivande föräldrarna beslutar att fortsätta graviditeten, erbjuds ett multidisciplinärt omhändertagande vid eller i samarbete med ett universitetssjukhus. 

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Allt fler hjärtfel diagnostiseras i dag före födelsen. Samma ultraljudsmetodologi som används inom barnkardiologin för funktionell hjärtbedömning kan i stort sätt också användas på foster.

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern

Riskvärdering med kombinerat ultraljud och biokemiskt test (KUB) är en etablerad metod med hög detektionsförmåga av kromosomavvikelser i första trimestern. Icke-invasivt prenatalt test (NIPT) kommer att vara en sekundär screeningmetod de närmaste åren. I framtiden kommer man sannolikt att kunna identifiera även andra typer av riskgraviditeter i första trimestern. (1 kommentar)

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Invasiv fosterterapi i Sverige i dag innefattar minimal­invasiv fetoskopisk kirurgi, ultraljudsledd intrauterin blodtransfusion till foster, ultraljudsledd shuntinläggning och interstitiell laserbehandling och radiofrekvensablation. 

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet med fokus på att förbättra naturalförloppet vid livshotande och svåra medfödda missbildningar och sjukdomar.

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Nanotekniken har många användningsområden, inte minst inom medicinen. Men det finns också anledning att undersöka de potentiella hälso- och miljöriskerna med dessa nya material.

Nanomaterial måste EU-regleras bättre

Kärnan i EU:s kemikalielagstiftning är en förordning (Reach) som omfattar alla kemiska ämnen. Nanomaterialens låga vikt och unika egenskaper gör att Reach-förordningen i sin nuvarande utformning inte är tillämpbar för reglering av dessa nya material. En ny EU-förordning om medicintekniska produkter med nanomaterial har nyligen godkänts.  

Nanotekniken kan revolutionera behandlingen av cancer

Potentiella läkemedel som inte kan utnyttjas på grund av stark toxicitet, svårlöslighet eller hög molekylvikt kan göras användbara med nanoteknik. Denna teknik innebär konstruktion av mångfunktionella partiklar i nanoskala.

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre.

Kirurgi har central roll i behandlingen

Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas.

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«.

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt.

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom.